Kunskap om ätstörningar

Lär dig mer om olika typer av ätstörningar

Många med ätstörningar får inte vård idag. Den första vårdkontakten är ofta med verksamheter där det behövs mer kunskap om ätstörningar. Du som möter personer som kan ha en ätstörning behöver till exempel känna till vanliga symtom vid olika typer av ätstörningar, för att se till att patienterna får vård. Även du som arbetar i socialtjänsten kan behöva mer kunskap om behovet av stöd.

Rekommendation

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården, tandvården eller socialtjänsten

Lär dig mer om olika typer av ätstörningar.

Varför?

Enligt erfarenhetsbaserad kunskap kan bättre kunskap om symtom och bemötande leda till att fler personer med en ätstörning upptäcks och får rätt insatser. Tidiga insatser kan minska lidande och förebygga allvarlig sjukdom.

Förutsättningar på din arbetsplats

Beslutsfattare och chefer behöver skapa förutsättningar för att du som ger vård och stöd ska få tillräckliga kunskaper om olika typer av ätstörningar. Detta har hög prioritet – se rekommendation O1 till beslutsfattare på sidan Öka kunskapen om olika ätstörningar.

Arbeta så här

Alla behöver grundläggande kunskap

Alla som möter patienter i någon del av hälso- och sjukvården behöver grundläggande kunskap om ätstörningar. Det gäller i både primärvården och den specialiserade vården, liksom i tandvården. Även du som arbetar i socialtjänsten behöver grundläggande kunskap, framför allt om vilka stödbehov och funktionsnedsättningar som ätstörningar kan ge.

Ta reda på vilken kompetensutveckling som är mest relevant för dig – det beror på var du arbetar. De flesta som möter patienter i hälso- och sjukvården behöver dock grundläggande kunskap om till exempel

  • typiska symtom och beteenden vid olika sorters ätstörningar – och vad som skiljer de olika ätstörningarna åt
  • hur man bäst bemöter personer med olika sorters ätstörningar – oavsett om ätstörningen är diagnostiserad eller om det behövs en utredning
  • vilka behandlingsalternativ som finns och vart man kan remittera, så att patienterna får bästa möjliga hjälp.

Denna grundläggande kunskap är bland annat viktig om du arbetar

  • på en vårdcentral
  • i mödrahälsovården
  • på en barnavårdscentral
  • i en barn- och ungdomsmedicinsk verksamhet
  • i elevhälsan eller på en ungdomsmottagning
  • i studenthälsan
  • i den specialiserade psykiatrin
  • i en specialiserad hälso- och sjukvårdsverksamhet där man utreder till exempel problem med tillväxt, övervikt, mage och tarm.

Säkerställ att du har uppdaterade grundläggande kunskaper, så att du tryggt kan bemöta och upptäcka olika ätstörningar – och remittera vid behov. Rekommendationen om kompetensutveckling handlar däremot inte om utbildning i specifika behandlingsmetoder.

Kommande publicering: Socialstyrelsen kommer att publicera stöd för bemötande av personer med en ätstörning.

En del behöver ytterligare kompetens

Om du arbetar i någon av följande verksamheter kan du behöva ytterligare kompetens, utöver kunskaper om till exempel bemötande, symtom, behandlingsalternativ och remissvägar:

  • På en vårdcentral kan du behöva kunna göra grundläggande insatser. Det är till exempel viktigt att
    • kontrollera patientens medicinska status: blodprov, blodtryck, vikt, längd, eventuell viktförändring etc.
    • bedöma ätproblematik genom att kartlägga hur patienten äter: antal måltider, regelbundenhet, tillräcklighet (mängd och näringsinnehåll) etc.
    • ge råd och stöd kring hur patienten äter för att få en normal måltidsordning med lämpligt innehåll, och förklara vikten av detta
    • följa upp insatserna
    • remittera till en mer specialiserad verksamhet om de första insatserna inte får tillräcklig effekt, till exempel första linjens psykiatri.
  • I barnhälsovården behöver du specifik kunskap om symtom på ARFID, för att bättre kunna ge råd och stöd till vårdnadshavare när ett barn har den typen av ätsvårigheter.

Rådgör med någon mer kunnig vid behov

Vänd dig till någon som har djupare kunskap om ätstörningar vid behov, till exempel personal i den specialiserade ätstörningsvården i psykiatrin. De kan svara på frågor och ge råd, till exempel över telefon (se sidan Ge råd till andra om du har djupare kunskap).

Läs mer

Navigering

 

Öka kunskapen om olika ätstörningar

Många med en ätstörning får inte vård idag. En orsak är att personal i hälso- och sjukvården generellt inte vet tillräckligt om olika typer av ätstörningar för att upptäcka och hjälpa personerna vidare.

Patienternas första vårdkontakt är ofta med verksamheter där kunskaperna på området generellt är för låga, exempelvis barnhälsovården, elevhälsan, studenthälsan och vårdcentraler. Den som har en ätstörning kan också uppleva skuld och skam kring sitt beteende, eller ha någon annan sjukdom eller andra problem som försvårar upptäckt och diagnos.

Personal i hela hälso- och sjukvården och tandvården behöver grund­läggande kunskap om ätstörningar hos barn och vuxna. Även personal i socialtjänsten kan behöva ökad kunskap om behovet av stöd, för att lättare utföra sitt arbete. Vilken kunskap som behövs beror på var personalen arbetar – se rutan Exempel på relevant kompetensutveckling. Det handlar dock inte om att utbilda personal i specifika behandlingsmetoder, som exempelvis kognitiv beteendeterapi (KBT).

Rekommendation till hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten

Syntolkning av tabellen

Rekommendation O1. För personal i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten: Säkerställ att personalen får kompetensutveckling om olika ätstörningar. Prioritet: 2.

Exempel på relevant kompetensutveckling

I följande verksamheter behövs kunskap om till exempel bemötande av personer med en misstänkt ätstörning, symtom vid olika ätstörningar samt olika behandlingsalternativ och remissvägar:

  • vårdcentraler
  • mödrahälsovården
  • barnavårdscentraler
  • barn- och ungdomsmedicinska verksamheter
  • elevhälsan och ungdomsmottagningar
  • studenthälsan
  • den specialiserade psykiatrin
  • andra delar av den specialiserade hälso- och sjukvården, till exempel där man utreder problem med tillväxt, övervikt, mage och tarm
  • tandvården.

Personal på vårdcentraler kan dessutom behöva kunna erbjuda vissa lämpliga insatser själva.

I barnhälsovården behövs också kunskap om symtom på ARFID.

I socialtjänsten behövs framför allt kunskap om vilka stödbehov och funktionsnedsättningar som ätstörningar kan ge.

Så har vi prioriterat

Grundläggande kunskap om olika ätstörningar är en förutsättning för att personal i olika delar av hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten ska kunna bidra till att personer med en ätstörning får rätt vård och stöd. Bättre kunskap om symtom och bemötande kan leda till att fler personer med en ätstörning upptäcks och får rätt insatser, enligt erfarenhetsbaserad kunskap. Tidiga insatser kan minska lidande och förebygga allvarlig sjukdom. Det gör kompetensutveckling till en högt prioriterad insats.

Så påverkas hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten

Många medarbetare i olika delar av hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten behöver få kompetensutveckling. För de allra flesta handlar det dock om en begränsad, inte särskilt dyr insats.

Din region eller kommun behöver förmodligen lägga resurser på att se över den allmänna kunskapsnivån om ätstörningar, och planera för olika typer av kompetenshöjning för olika yrkesgrupper och delar av vården (se rutan Exempel på relevant kompetensutveckling).

Läs mer

Navigering

Senast uppdaterad:
Publicerad: