Konsultation av experter
Ge råd till andra om du har djupare kunskap
Rekommendation
Till dig som ...
... har djupare kunskap om vård vid ätstörningar
Ge konsultativt stöd och enklare råd kring patienter med ätstörning eller misstänkt ätstörning, till personal i andra verksamheter i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten.
... behöver rådfråga någon med djupare kunskap
Se till att du vet vem du kan kontakta för att ställa enklare frågor, så att du känner dig säkrare.
Varför?
Enligt erfarenhetsbaserad kunskap främjar stöd och samarbete en helhetssyn i vårdkedjan. Tack vare rådgivningen kan fler personer med ätstörningar upptäckas och få rätt insatser. Det kan i sin tur leda till att fler får behandling på lämplig vårdnivå, och att rätt personer remitteras vidare.
Förutsättningar på din arbetsplats
Beslutsfattare och chefer behöver se till att du får tillräcklig tid för att kunna ge eller ta emot råd. Det behövs också tydliga kontaktvägar: verksamheter i hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten behöver veta att och hur de kan konsultera dig som har djupare kunskap om ätstörningar. Det är en relativt högt prioriterad rekommendation till beslutsfattare att säkerställa rådgivningen – se rekommendation O2 på sidan Gör det möjligt att konsultera experter på ätstörningar.
Arbeta så här
Du som har goda kunskaper om olika ätstörningsdiagnoser, bemötande och behandling kan svara på frågor och ge råd efter behov. Det handlar inte om att du ska delta vid patientmöten.
Här är exempel på några situationer som du kan ge stöd i:
- Personal i till exempel primärvården eller elevhälsan undrar hur de ska ta upp med en patient att de misstänker svårigheter med mat eller ätande. När ska de remittera vidare, och vad kan de göra själva?
- Personal i till exempel heldygnsvården, psykiatrin eller somatisk vård vill ha hjälp att stötta en patient som inte äter.
- Personal i första linjens psykiatri kommer inte vidare i behandlingen, eller får inte förväntade behandlingsresultat.
- Personal som bedömer en patient med en trolig ätstörning vill diskutera diagnostik och lämplig vårdnivå utifrån symtombilden.
- Personal vill ha hjälp av en dietist med uppstartsmatscheman, upptrappning av kost och praktiska livsmedelsval.
- Dietister behöver råd om patienter med IBS och en misstänkt ätstörning.
- Personal i diabetesvården vill ha råd och stöd, eftersom personer med diabetes kan ha en samtidig ätproblematik.
- Personal på SiS särskilda ungdomshem, HVB eller LVM-hem behöver råd om personer de vårdar som äter för mycket eller för lite.
Försök att hitta enkla vägar för konsultationen, till exempel telefonsamtal eller videosamtal. För vissa kan bokningsbara telefontider fungera, men du kan behöva fundera på andra lösningar. Ett alternativ kan vara att erbjuda bokningsbar konsultation med ätstörningsteamet ett par gånger i veckan. Detta erbjuds idag i en region.
Bidra till att hitta bra arbetssätt med tydliga ramar, så att alla har en gemensam bild av vad konsultationen innebär. Ska den bara omfatta generella råd? Behöver ärenden avidentifieras? Och så vidare.
Läs mer
- Rekommendationen bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.
Navigering
Gör det möjligt att konsultera experter på ätstörningar
Det handlar inte om att delta vid patientmöten, utan om att svara på frågor och ge råd, till exempel över telefon. Personerna som konsulteras bör ha goda kunskaper om diagnoserna, bemötande och behandlingar. Insatsen förutsätter att den övriga hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten vet att och hur de kan konsultera experter på ätstörningar.
Rekommendation till hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Så har vi prioriterat
Stöd och samarbete främjar en helhetssyn i vårdkedjan, enligt erfarenhetsbaserad kunskap. Fler personer med en ätstörning upptäcks och får rätt insatser om personal utanför den specialiserade ätstörningsvården kan få enklare råd och stöd därifrån. Det kan i sin tur leda till att fler patienter får behandling på lämplig vårdnivå, och att rätt personer remitteras vidare. Konsultationen har därför hög prioritet, men inte lika hög som kompetensutveckling, eftersom kompetensutvecklingen är en förutsättning för rätt vård och stöd.
Så påverkas hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Alla som har en ätstörning behöver inte få specialistvård. Din region behöver se till att det finns förutsättningar för att ge vård och stöd på olika vårdnivåer, så att patienterna inte remitteras i onödan. Det kan också underlätta för personal som handlägger eller ger stödinsatser i till exempel socialtjänsten.
Det är viktigt att ledningen signalerar nyttan av att ge tillgång till experter att rådgöra med. Din region behöver se till att det finns specialiserad personal tillgänglig för konsultation. Både regioner och kommuner behöver dessutom säkerställa att den personal som kan behöva råd har kännedom om kontaktvägar och kontakttider.
Läs mer
- Rekommendationen bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.