Lättläst
Teckenspråk
English
Other languages

Översikt: hetsätningsstörning

Rekommendationer om hetsätningsstörning

Patienter med hetsätningsstörning kan behöva få grundläggande insatser redan vid det första vårdmötet, på en vårdcentral eller annan vårdenhet.

Här ger vi rekommendationer om ett urval av behandlings­metoder som därefter kan vara aktuella för ungdomar och vuxna med hetsätningsstörning. Vi rekommenderar även alternativa sätt att erbjuda behandlingen, för att nå fler med vård – till exempel självhjälpsprogram med behandlarstöd.

Vid sidan av de insatser som rekommenderas här kan personer med hetsätningsstörning behöva ytterligare insatser, exempelvis stöd med nutrition eller fysioterapi.

Vad är hetsätningsstörning?

Stor mängd mat på kort tid

En person med hetsätningsstörning äter återkommande en stor mängd på kort tid. Tidiga symtom kan vara regelbundet överätande, känslomässigt ätande eller ätande trots att man inte är hungrig. Till skillnad från vid bulimi kompenserar personen sällan eller aldrig för sitt ätande genom att exempelvis kräkas. Många med hetsätningsstörning känner stor skam för sitt beteende och lever även med ångest eller depression.

Hetsätningsstörning kan leda till kraftig viktuppgång och obesitas. Det innebär en hög belastning på kroppen och kan få allvarliga följder som diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter.

Sjukdomen kan utvecklas vid olika åldrar, men vanligtvis sker det under de sena tonåren eller i tidigt vuxenliv.

Det är svårt att få hjälp mot hetsätningsstörning i stora delar av landet. Idag får inte alla som behöver det behandling. Det beror främst på begränsade resurser i ätstörningsvården och på att andra patientgrupper prioriteras högre – till exempel patienter med anorexi och bulimi.

Läs mer

På sidan Lär dig mer om olika typer av ätstörningar ger vi exempel på grundläggande insatser som kan behövas redan vid det första vårdmötet, på en vårdcentral eller annan vårdenhet.

Navigering

Rekommendationer om hetsätningsstörning

Här ger vi rekommendationer om behandlingsmetoder för hetsätningsstörning, och även alternativa sätt att erbjuda behandlingen för att nå fler med vård – till exempel självhjälpsprogram med behandlarstöd.

Vad är hetsätningsstörning?

Stor mängd mat på kort tid

En person med hetsätningsstörning äter återkommande en stor mängd på kort tid. Tidiga symtom kan vara regelbundet överätande, känslomässigt ätande eller ätande trots att man inte är hungrig. Till skillnad från vid bulimi kompenserar personen sällan eller aldrig för sitt ätande genom att exempelvis kräkas. Många med hetsätningsstörning känner stor skam för sitt beteende och lever även med ångest eller depression.

Hetsätningsstörning kan leda till kraftig viktuppgång och obesitas. Det innebär en hög belastning på kroppen och kan få allvarliga följder som diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter.

Sjukdomen kan utvecklas vid olika åldrar, men vanligtvis sker det under de sena tonåren eller i tidigt vuxenliv.

Det är svårt att få hjälp mot hetsätningsstörning i stora delar av landet. Idag får inte alla som behöver det behandling. Det beror främst på begränsade resurser i ätstörningsvården och på att andra patientgrupper prioriteras högre – till exempel patienter med anorexi och bulimi.

Navigering

Senast uppdaterad:
Publicerad: