Behandling av hetsätningsstörning i andra format
Överväg behandling i andra format
Rekommendationer
Till dig som behandlar ungdomar och vuxna med hetsätningsstörning
Se över om det passar att erbjuda behandling i något av följande format:
- ätstörningsanpassad KBT i grupp
- manualbaserat självhjälpsprogram (KBT) med behandlarstöd
- ätstörningsanpassad KBT utförd som distanskontakt via videolänk.
Varför?
Enligt forskningen kan ätstörningsanpassad KBT i grupp möjligen ha lika god effekt eller något sämre effekt än individuell behandling. Gruppbehandlingen ger mindre utrymme för individanpassningar. Därför bör du bara erbjuda den om du bedömer att patienten har förmåga att ta del av gruppbehandlingen, och kan tänka sig att träffa andra med hetsätningsstörning.
Det manualbaserade självhjälpsprogrammet leder troligen till att färre hetsäter och till att fler upplever minskade ätstörningssymtom, jämfört med om de inte får någon psykologisk behandling. Tack vare behandlingsformen kan fler med hetsätningsstörning snabbare få påbörja behandling. För de patienter som kan arbeta självständigt kan självhjälpen också vara en fullgod behandling.
Vidare kan ätstörningsanpassad KBT på distans ge likvärdiga resultat som en behandling med fysiska vårdbesök, enligt erfarenhetsbaserad kunskap. Du som behandlare behöver dock bedöma om patienten kan tillgodogöra sig behandlingen. Videomöten är ett bra komplement för att möta olika behov och önskemål, och gör vården mer tillgänglig för personer som exempelvis har svårt att ta sig till vården eller som känner skam. Den är dock inte utvärderad systematiskt, till skillnad från behandling med fysiska besök.
Förutsättningar på din arbetsplats
Om du ska kunna ge vård på distans behöver ni ha grundläggande tekniska lösningar på arbetsplatsen. Ni behöver
- en teknisk plattform och en infrastruktur som är tillgänglig och patientsäker i regionen, liksom administrativt stöd
- programvara och utbildning i att använda den, och praktiskt stöd i form av lathundar och teknisk support för att känna er trygga.
Du som behandlare behöver också tillräcklig tid för att kunna fungera som behandlarstöd, om ni erbjuder ett manualbaserat självhjälpsprogram.
Det kan vara lämpligt att beslutsfattare och chefer avsätter resurser för behandling på fler sätt än som enbart fysiska vårdbesök, för att fler ska kunna få vård. Se rekommendation H5, H1 och H6 till beslutsfattare på sidan Överväg behandling i andra format.
Arbeta så här
Välj behandling utifrån patientens ålder, förutsättningar och familjesituation. För en dialog med patienten, till exempel om vilket behandlingsformat hen föredrar.
Ätstörningsanpassad KBT i grupp
Ätstörningsanpassad KBT kan fungera om patienten är motiverad, har förmåga att ta till sig behandlingen och förstår varför den behövs. Om det passar patienten, kan gruppbehandling vara ett alternativ.
Ätstörningsanpassad KBT i grupp innebär vanligen att deltagarna
- arbetar på egen hand med en KBT-baserad manual
- träffas i grupp med dig som behandlare för att gå igenom vissa moment och få tillfälle att diskutera.
Behandlingens längd och antalet sessioner kan variera, men det är vanligt att gruppen ses 1 gång i veckan. Det är önskvärt med 6–8 patienter per grupp.
Manualbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd
Om du bedömer det som lämpligt kan du erbjuda patienten att prova ett manualbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd, som bygger på KBT. Patienten arbetar sig igenom olika moduler på egen hand, som innehåller exempelvis text, övningar och filmer. Viktiga delar är
- psykoedukation
- självmonitorering
- konkreta förslag på beteendeförändringar för att normalisera ätandet och hantera ångest och andra svåra känslor.
Ett aktivt behandlarstöd är centralt – annars blir effekten mycket osäkrare. Som behandlare förväntas du bistå patienten generellt cirka 6 timmar.
Ätstörningsanpassad KBT på distans
En del patienter vill gärna kunna få sin behandling på distans. Diskutera med dem om det är lämpligt.
De kan till exempel ha svårt att ta sig till ett fysiskt möte. För en del känns det också mer bekvämt att ha en skärm mellan sig och dig som behandlare – för andra är det tvärtom. Detsamma kan gälla dig som behandlare. Gör dig förtrogen med att möta dina patienter på distans. Om du känner dig tveksam eller osäker, ta hjälp av lathundar, it-support och kollegor för att träna och bli mer bekväm eller trygg. Din arbetsgivare kanske också erbjuder utbildning.
Det kan vara lämpligt att komma överens med patienten om att följa samma ”spelregler” på distans som vid fysiska möten, till exempel om punktlighet, fokus och möjlighet att sitta ostört.
Läs mer
- Rekommendationerna bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.
Navigering
Överväg behandling i andra format
Ätstörningsanpassad KBT i grupp innebär vanligen att deltagarna
- arbetar på egen hand med en KBT-baserad manual
- träffas i grupp med en behandlare för att gå igenom vissa moment och få tillfälle att diskutera.
I ett manualbaserat självhjälpsprogram (KBT) med behandlarstöd arbetar sig patienten igenom olika moduler på egen hand, som innehåller exempelvis text, övningar och filmer. Det egna arbetet kompletteras med ett begränsat stöd från en behandlare.
Ätstörningsanpassad KBT på distans innebär att patienten och terapeuten har distanskontakt via videolänk, istället för att mötas fysiskt.
Rekommendationer till hälso- och sjukvården
Så har vi prioriterat
Personer med hetsätningsstörning har ett hälsotillstånd med en stor svårighetsgrad. För att fler ska kunna få vård kan det vara lämpligt att erbjuda behandling på fler sätt än som enbart fysiska vårdbesök.
Enligt forskningen kan ätstörningsanpassad KBT i grupp möjligen ha lika god effekt eller något sämre effekt än individuell behandling. Behandling i grupp ger mindre utrymme för individanpassningar. Det bör därför bara erbjudas efter att hälso- och sjukvården har bedömt individens förmåga att ta del av gruppbehandlingen och behovet av att få träffa andra med samma ätstörning.
Ett manualbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd leder troligen till att färre hetsäter och fler upplever minskade ätstörningssymtom, jämfört med om de inte får någon psykologisk behandling. Om hälso- och sjukvården börjar erbjuda denna behandlingsform kan fler personer med hetsätningsstörning snabbt få påbörja behandling. För de patienter som kan arbeta självständigt kan självhjälpen också vara en fullgod behandling.
Vidare kan ätstörningsanpassad KBT på distans ge likvärdiga resultat som en behandling med fysiska vårdbesök, enligt erfarenhetsbaserad kunskap, för dem som hälso- och sjukvården bedömer kan tillgodogöra sig behandling på distans. Videomöten är ett bra komplement för att möta olika behov och önskemål, och gör vården mer tillgänglig för personer som exempelvis har svårt att ta sig till ett fysiskt besök. Behandlingen är dock inte utvärderad systematiskt, och har därför lägre prioritet än behandling med fysiska besök.
Så påverkas hälso- och sjukvården
Vård på distans förutsätter att grundläggande tekniska lösningar finns på plats. Att ha videomöten blev vanligare under pandemiåren, och det finns idag en förväntan och önskan från patienter att även fortsättningsvis kunna få behandling på distans. Behovet av att kunna komplettera med digitala lösningar är stort:
- Säkerställ att ni använder en teknisk plattform och en infrastruktur som är tillgänglig och patientsäker i regionen. Det behöver också finnas administrativt stöd.
- Säkerställ att vårdpersonalen har programvara och utbildning i att använda den, och att de får praktiskt stöd i form av lathundar och teknisk support för att känna sig trygga.
- Säkerställ att personal finns tillgänglig som behandlarstöd om ni erbjuder ett manualbaserat självhjälpsprogram.
Detta förväntas öka hälso- och sjukvårdens kostnader på kort sikt. Det är dock en del av en redan planerad digital utveckling av vården generellt, som förutsätter nationell och regional samordning.
Läs mer
- Rekommendationerna bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.