Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda
Här kan du se exempel på statistik som du kan läsa mer om i senaste statistikpublikationen om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn.
Förlossningar och nyfödda barn
Sammanfattning
Sedan 1973 har födelsetalen förändrats kraftigt i 10- till 15-årsperioder. Efter en nedåtgående trend under 1970-talet kom en vändning efter 1983. Därefter ökade födelsetalen kraftigt igen för att nå sin högsta topp perioden 1990–1992, då fler än 120 000 barn föddes.
Antalet födda barn var som lägst i slutet av 1990-talet, då färre än 86 000 barn föddes. Därefter ökade återigen antalet födda barn fram tills 2016, med undantag för 2011. År 2016 kom den högsta toppen, med 121 700 nyfödda. Efter 2016 har antalet födda barn sjunkit varje år.
Kejsarsnitt
Sammanfattning
Under flera decennier har antalet kejsarsnitt ökat mycket i Sverige. Från 5 procent av alla förlossningar i början på 1970-talet till 19 procent under de senaste åren.
Andelen kejsarsnitt varierar mellan olika regioner, där Östergötland och Jönköping under flera år haft lägst frekvens av kejsarsnitt i landet.
Bristningar
Sammanfattning
Andelen kvinnor med bristningar av tredje och fjärde graden ökade under 1990-talet och var som högst år 2004. Inom förlossningsvården uppmärksammades ökningen och därför har många sjukhus jobbat förebyggande. Efter 2004 har andelen bristningar av tredje och fjärde graden minskat igen.
Riskfaktorer för bristning av tredje och fjärde graden är instrumentell förlossning, hög födelsevikt hos barnet, att barnet inte föds med ansiktet mot mammans rygg och med lilla fontanellen först, så kallad kronbjudning, att vara förstföderska och att vara infibulerad, alltså könsstympad.
Dödlighet under nyföddhet
Sammanfattning
Andelen dödfödda har sedan juli 2008 legat mellan ungefär 3,5 och 4 promille. De senaste åren har andelen sjunkit något och legat kring 3,0 promille. Det är nivåer som är mycket låga i internationell jämförelse. De flesta dödfödda avlider före starten av förlossningen och hos dödfödda barn är det vanligare med kromosomrubbningar och tillväxthämning.
Neonatal dödlighet definieras som när ett levande fött barn dör inom 27 dygn efter födelsen. Den dödligheten bland nyfödda har haft en nedåtgående trend mer eller mindre hela tiden fram tills nu. Utvecklingen har dock planat ut de senaste 15 åren.
Sedan 1 juli 2008 definieras dödföddhet som att ett foster dör i livmodern under graviditet eller under förlossningen från och med graviditetsvecka 22. Innan juli 2008 gällde det från och med vecka 28.
Korta fakta
- Sedan 1970-talet föds ungefär 86 000–120 000 barn i Sverige varje år. Under 2023 föddes cirka 100 000 barn i Sverige, vilket är en minskning på 5 procent jämfört med året innan.
- Medelåldern för födande har fortsatt att öka. År 2023 var medelåldern bland förstföderskor 29,9 år och för omföderskor 32,6 år. Åldersgruppen 30–34 år är den vanligaste åldersgruppen bland förstföderskor sedan 2022. Andelen barnaföderskor som var 40 år eller äldre var 4,9 procent.
- Nästan hälften av alla födande var inte normalviktiga vid inskrivning i mödrahälsovården. Andelen kvinnor med övervikt eller obesitas, alltså BMI på 25 eller mer, har ökat, från 25 procent år 1992 till 46 procent år 2023. Andelen kvinnor med undervikt, alltså BMI under 18.5, har blivit något mindre under samma period och var 2,1 procent år 2023.
- Kejsarsnitten fortsätter att öka. Andelen var 19,5 procent av alla förlossningar under 2023. Och det skiljer sig stort åt mellan regionerna.
- Andelen dödfödda har sjunkit något och var 3 promille år 2023. Det är nivåer som är mycket låga i internationell jämförelse.
Källa: Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn 2023
Statistikpublikation
Statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn är ett faktablad med tillhörande tabeller som omfattar alla graviditeter som lett till förlossning i Sverige. Rapporten baseras på Medicinska födelseregistret, MFR, och ingår i Sveriges officiella statistik.
Statistikdatabas för egna sammanställningar
I statistikdatabasen om graviditeter, förlossningar och nyfödda kan du själv dela upp statistiken på olika sätt samt ta fram tabeller.
Beställa anpassad statistik
Om du inte hittar den statistik du behöver i våra publikationer eller statistikdatabaser, kan du beställa statistik utifrån dina behov.
Beställa data för forskning
Här hittar du information om hur du gör för att beställa data från våra register för forskningsändamål. Registren skyddas av sekretess, därför kan data endast lämnas ut efter särskild prövning.
Källor till statistiken
Statistiken om graviditeter, förlossningar och nyfödda grundar sig på uppgifter från Medicinska födelseregistret, MFR. Förlossningsvården ansvarar för att journaler från mödrahälsovård- och förlossningsvård för mor och barn skickas in till Socialstyrelsen. Det gäller för alla graviditeter som lett till förlossning. Uppgifterna kopplas därefter till Statistiska centralbyråns, SCB, folkbokföringsuppgifter. Inga uppgifter finns om spontana eller inducerade aborter i MFR.
Det här ingår i statistiken
Statistiken om graviditeter, förlossningar och nyfödda inkluderar information om
- mödrarna, exempelvis ålder, rökvanor före och under graviditeten samt BMI
- förlossningarna, exempelvis förlossningssätt, smärtlindringsmetoder och förekomst av perinealbristningar
- de nyfödda, exempelvis uppgift om enkelbörd eller flerbörd, födelsevikt, graviditetslängd och överlevnad.
Statistikens kvalitet
Generellt sett är statistiken om graviditeter, förlossningar och nyfödda av god kvalitet och bortfallet begränsat. Statistiken omfattar cirka 95-99 procent av alla förlossningar i landet.
För mödrahälsovårdsuppgifter är bortfallet något högre än för uppgifter från förlossningsvården.
En del variabler finns med i statistiken för enbart vissa tidsperioder. Mer information om vilka uppgifter som ingår i registret hittar du i Medicinska födelseregistrets variabelförteckning.