Nu kommer helt ny statistik om personal i primärvården – med även icke-legitimerad personal

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att utveckla statistik om personaltillgången i primärvården. Syftet är bland annat att ännu bättre kunna följa omställningen till god och nära vård. Med primärvård avses verksamhet inom både regioners och kommuners ansvarsområden.

Sedan tidigare presenterar Socialstyrelsen årligen statistik i databasen över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, men det har inte gått att särskilja vilka som arbetar inom specialiserad öppenvård respektive primärvården. Nu kommer detta att gå att utläsa i databasen över sysselsatta inom hälso- och sjukvården.

– En stärkt primärvård är central för omställningen till god och nära vård och i det ingår personaltillgång och kompetensförsörjning som viktiga delar. Det här statistikverktyget ger både regioner och kommuner ett bredare underlag för sin personalplanering, utveckling och uppföljning av arbetet mot en god och nära vård, säger Mattias Fredricson.

Myndigheten presenterar dessutom för första gången även uppgifter om icke-legitimerade yrken inom primärvården. Totalt finns 8 legitimerade yrken och 14 icke-legitimerade yrken med. I icke-legitimerad personal ingår både vårdande yrken och yrken som har betydelse för primärvården i andra avseenden. Det handlar exempelvis om vårdbiträden och personliga assistenter men också om till exempel chefer, hälsotekniker och biståndsbedömare.

Antalet sysselsatta psykologer har ökat

I uppdraget har särskilt ingått att följa yrkeskategorier som arbetar med psykisk ohälsa. Exempel är läkare, psykoterapeuter, hälso- och sjukvårdskuratorer och psykologer. Data visar bland annat att antalet sysselsatta psykologer per 100 000 invånare ökat, med 9 procent i primärvården, och med 5 procent i specialistvården, mellan 2020 och 2022. Ökningen av psykologer i primärvården har fortsatt fram till 2024, det visar preliminära data från Socialstyrelsens nationella planeringsstöd.

Skillnaderna mellan regionerna är dock stora. Medan Uppsala hade 46 psykologer per 100 000 invånare 2022 fanns det bara 10 psykologer per 100 000 invånare i Norrbotten.

– Det kan bland annat bero på att psykologverksamheter organiseras på olika sätt, mellan såväl regioner som vårdcentraler. Flera vårdgivare erbjuder nu till exempel digital psykologhjälp, och då kan detta ske över regiongränserna, säger Camilla Jomer, utredare på Socialstyrelsen.

Nu fortsätter arbetet med att utveckla statistiken och under året kommer SCB bidra med prognoser för tillgång och efterfrågan på personal i primärvården, till slutredovisningen av uppdraget i mars 2026.