Mödrarna i Sverige blir allt äldre – och färre barn föds
Socialstyrelsens nya statistik om graviditeter, förlossningar och nyfödda barn gäller för 2023 då cirka 100 000 barn föddes. Det är en minskning med 5 procent jämfört med året innan.
– Inte sedan 2005 har det fötts färre barn i Sverige enligt vår statistik, säger Mikael Ohlin, statistiker på Socialstyrelsen.
Statistiken visar också att kvinnor som föder barn blir allt äldre. Snittåldern för första barnet ligger på 29,9 år och för andra barnet på 32,6 år. Yngst är förstföderskorna i Kalmar län medan de äldsta finns i Stockholm.
Stora skillnader i BMI över landet
Andelen blivande mödrar med övervikt eller obesitas (BMI 25 eller mer), varierar över landet och har nästan fördubblats över tid, från 25 procent år 1992 till 46 procent 2023. Bland regionerna hade Stockholm den lägsta andelen kvinnor med övervikt eller obesitas (39 procent), medan Sörmland hade den högsta (55 procent). Även andelen mödrar med undervikt (BMI under 18,5) varierar från 1,2 procent i Västernorrland, till 2,7 procent i Stockholm.
– Vid högt BMI finns en högre risk för komplikationer under graviditet och förlossning, som exempelvis graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning samt för tidig förlossning eller kejsarsnitt, säger Ängla Mantel, föredragande läkare på Socialstyrelsen och specialistläkare i obstetrik och docent vid Karolinska Universitetssjukhuset.
– Vården kan även behöva vara uppmärksam på undervikt. Detta kan vara en konsekvens av ätstörningssjukdom och då finns bland annat en ökad risk för anemi under graviditet, för tidig förlossning samt att få ett barn som är litet för tiden.
Det finns även andra mått kopplat till blivande mödrars hälsa. Andelen mödrar som röker vid inskrivning i mödravården har minskat över åren. Däremot ökar andelen som snusar. För 10 år sedan uppgav 3,9 procent att de snusade tre månader före graviditeten, 2023 var siffran mer än fördubblad på 8,8 procent. Vid inskrivning var det 1,4 procent som snusade år 2013 att jämföra med 1,7 procent 2023.
Fler barn föds med kejsarsnitt
Andelen barn som föds med kejsarsnitt har ökat de senaste åren från 17,9 procent 2020 till 19,5 procent 2023. Främst ökar de akuta kejsarsnitten, men även planerade. Det är också stora regionala skillnader där Jönköping har lägst andel, 13,7 procent, och Värmland högst andel, 22,8 procent.
– Det finns en rad faktorer som kan spela in, som exempelvis moderns BMI och ålder. Planerade snitt kan exempelvis bero på tidigare livmoderoperationer eller medicinska åkommor hos modern eller barnet, inklusive havandeskapsförgiftning. Vid akuta kejsarsnitt kan skälen till exempel vara utdragna förlossningar eller indikationer om risker för mor och barn, säger Ängla Mantel.
En annan del av statistiken handlar om andelen dödfödda, som har legat mellan 3,6 promille och 4 promille under flera år, men sjunkit de senaste åren. 2023 låg andelen på 2,9 promille.
– Vården har arbetat med att identifiera riskgraviditeter och försöka minska andelen dödfödda barn och statistiken visar på mycket låga nivåer internationellt sätt, säger Ängla Mantel.
Fakta
- År 2023 ägde runt 99 600 förlossningar rum, och det föddes cirka 100 650 barn. Förstföderskor utgjorde 44 procent av de födande kvinnorna.
- Andelen allvarliga brisningar (grad 3 och 4) låg 2023 i snitt på 4,9 procent för förstföderskor och 1,2 procent för omföderskor. Andelen skiljer sig åt mellan regionerna där 8,5 procent av förstföderskorna drabbades i Jämtland-Härjedalen att jämföra med 3,4 procent i Gävleborg.
- Vissa tillstånd ökar risken för komplikationer under graviditet och förlossning, och då kan det ibland bli aktuellt att sätta igång en förlossning, en så kallad induktion.1993 startades 8 procent av enkelbördsförlossningarna i fullgången tid (över 37 fullgångna graviditetsveckor) med igångsättning. År 2023 hade denna andel stigit till 28 procent. Ökningen av igångssättning har skett i samtliga graviditetsveckor 37 och framåt, med störst ökning i vecka 41, från 17 procent 2018 till 47 procent 2023.