Kunskap för ett jämlikt bemötande
I stödet får du kunskap och konkreta tips för att ge transpersoner och personer med funderingar om sin könsidentitet ett bra bemötande. Om du utgår från att du inte kan veta vem du möter och ställer öppna frågor så har du kommit en bra bit på vägen.
Informationsmaterial – Ett bra bemötande
Ibland har det betydelse att den du möter är transperson
Transpersoner söker vård av många olika anledningar och vårdbesöket handlar inte alltid om könsdysfori.
Ibland kan det vara relevant för dig som arbetar i vården att känna till en persons anatomiska kön, hormonnivåer och eventuell könsbekräftande behandling eftersom det kan ha avgörande betydelse i viss vård.
Exempel på när det är relevant är
- vid psykisk ohälsa som kan vara kopplad till eventuell könsdysfori, väntan på vård eller brist på stöd från omgivningen
- vid misstanke om utsatthet för våld eller kränkningar kopplade till personens könsidentitet eller könsuttryck
- när undersökning, provtagning, vård eller behandling ska göras på olika sätt beroende på en persons anatomiska kön eller nivåer av könshormonerna östrogen eller testosteron
- när vårdnadshavare behöver hjälp att stötta ett barn som är transperson eller har funderingar kring sin könsidentitet
- när personen behöver hjälp att remitteras till utredning för eventuell könsdysfori
- när det handlar om den del av könsbekräftande vård som ska ges utanför nationellt högspecialiserad vård.
Ibland har det inte betydelse att den du möter är transperson
När det inte har betydelse för vården eller omsorgen, undvik att fokusera på könsidentiteten eller eventuell könsdysfori – om inte personen själv tar upp det till samtal. Ställ bara frågor om sådant som är relevant i den aktuella situationen.
Arbeta för ett jämlikt bemötande - åtta tips
Använd det namn och pronomen som den du möter föredrar
Fråga vilket namn och pronomen personen vill att du använder, såsom hon, han eller hen. Använd dessa både i samtal och dokumentation. Om personen du möter är osäker kan du använda bara namnet.
Ställ öppna frågor för att få rätt information
Ställ bara frågor som är relevanta för det aktuella ärendet. Om du behöver fråga om könsidentitet, könsbekräftande vård eller hur en persons kropp ser ut, förklara varför du gör det.
Använd ett inkluderande språk
Använd ord som fungerar oavsett vilket kön någon har, som partner i stället för flickvän eller pojkvän, förälder i stället för mamma eller pappa.
Var lyhörd för vad personen upplever som problem och inte
Var lyhörd för personens behov. Undvik att fokusera på personens könsidentitet eller eventuella könsdysfori om det inte är relevant för den aktuella vården eller omsorgen – om inte personen själv tar upp det till samtal.
Gör kroppsundersökningar så trygga som möjligt
Det kan vara bra att boka in längre undersökningstid än vanligt. Berätta i förväg hur undersökningen går till och varför den behöver göras.
Anteckna det namn och pronomen personen använder i journalen
Inled journalanteckningen med det namn och pronomen personen använder. Det är bra som en påminnelse till dig själv om ni ses igen eller om hen hen får en ny kontakt i vården eller socialtjänsten. Dock behöver journaler innehålla folkbokföringsnamnet för att en person ska kunna identifieras.
Informera om sekretess och tystnadsplikt
Berätta att du har tystnadsplikt, vad den innebär och vad som omfattas av sekretess. Du kan också berätta vem som kan läsa en persons journal, och om möjligheter att spärra journaluppgifter. Detta kan hjälpa personen att känna sig tryggare och våga prata.
Fundera över dina egna föreställningar
Reflektera gärna över hur du tänker om könstillhörighet och könsidentitet. Vilka föreställningar har du om transpersoner som du möter i ditt arbete? Vad är fakta och vad är åsikter? Hur kan du säkerställa att ditt bemötande inte påverkas av personliga åsikter?