Vård vid könsdysfori
Samtidigt som det finns uppenbara vårdbehov för dessa patienter har vården vid könsdysfori sedan flera år präglats av brister som ojämn kvalitet i bedömning, behandling och bemötande, tillgänglighet och avsaknad av uppföljning.
Därför arbetar Socialstyrelsen för att personer med könsdysfori ska erbjudas vården de behöver och bli väl bemötta.
Antalet personer som fått diagnosen könsdysfori har ökat. Ökningen är störst bland barn och unga vuxna och i synnerhet bland dem som registrerats som flickor vid födelsen. Det är svårt att säga vilka faktorer som orsakat ökningen av diagnoser. Faktorer som har diskuterats kunna bidra till ökningen är bland annat en ökad tillgång till vård och ett ökat medvetande om könsidentitetsfrågor i samhället, minskad stigmatisering och sociala påverkansfaktorer. Socialstyrelsen följer utvecklingen och kommer i början av 2025 att publicera aktuell statistik på området.
Nationella kunskapsstöd
För att bidra till att vården utvecklas har Socialstyrelsen tagit fram två nationella kunskapsstöd. Det ena rör vården av vuxna patienter med könsdysfori, det andra vården av barn och unga.
Vuxna med könsdysfori (Det här kunskapsstödet är under revidering).
Stöden ger rekommendationer och vägledning för utredning och behandling som bygger på det aktuella kunskapsläget. När det vetenskapliga underlaget bedöms vara otillräckligt utgår rekommendationerna från erfarenhetsbaserad kunskap bland de medverkande experterna. Fokus ligger på frågor som vårdföreträdare och patienter efterfrågat rekommendationer och vägledning kring.
Alla professionsområden som är involverade i vården av personer med könsdysfori finns företrädda i expertgrupperna som samlar fakta, formulerar och prioriterar rekommendationer.
Socialstyrelsen har sedan lång tid påpekat behovet av mer forskning för att göra vården mer ändamålsenlig och säker. Det behövs studier som följer patienter över tid och dokumenterar hur de mår fysiskt och psykiskt. Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) finns det flera kunskapsluckor, bland annat om vilken nytta pubertetshämmande och könsbekräftande behandlingar har för ungdomar med könsdysfori.
Uppdaterat kunskapsstöd
I det uppdaterade kunskapsstödet om barn och unga från 2022 rekommenderar Socialstyrelsen en ökad försiktighet med hormonell och kirurgisk behandling. Samtidigt understryks behovet av jämlik tillgänglighet till vården och ökad kunskap om vårdens resultat genom kliniska studier. Arbetet med att revidera kunskapsstödets kapitel om hormonbehandling beskrivs kort nedan.
- 15-16/3 2021: Socialstyrelsen startade arbetet med revideringen av kapitlet hormonbehandling.
- 27/10-11/12 2021: Remiss av en arbetsversion av hormonkapitlet.
- 14/12 2021: Socialstyrelsen beslutade att senarelägga beslut och publicering av kunskapsstödet i avvaktan på SBUs utvärdering av effekter av hormonbehandling vid könsdysfori samt i vilken mån man väljer att avsluta behandlingen. Socialstyrelsens ursprungliga plan var att besluta och publicera kunskapsstödet i december 2021, då SBU gjorde förnyade sökningar i början av december 2021 valde Socialstyrelsen att invänta SBUs rapport.
- 15/2 2022 Socialstyrelsen beslutade om kunskapsstödet
- 22/2 2022: Socialstyrelsen publicerade kunskapsstödet.
På sidan Barn och unga med könsdysfori hittar du fler fördjupande frågor och svar.
Nationell högspecialiserad vård
För att stärka och utveckla vården vid könsdysfori beslutade Socialstyrelsen att könsdysfori ska vara nationell högspecialiserad vård. Nämnden för nationell högspecialiserad vård beslutade därefter vilka tre nationella enheter som ska ansvara för vården.
Från den 1 januari 2024 bedrivs delar av vården vid könsdysfori, inklusive könsbekräftande kirurgi, i högspecialiserade team i tre av landets regioner.
Nationell högspecialiserad vård vid könsdysfori
Syftet med att koncentrera vården är att skapa bättre förutsättningar för kompetensförsörjning och kunskapsspridning men även forskning och möjlighet till kunskapsutveckling och uppföljning. Målet är att öka kvaliteten, tillgängligheten och att patienter får ett bra bemötande och en tydlig vårdplan framåt. Genom att vården blir tillståndspliktig kommer den också årligen att följas upp utifrån volymer, tillgänglighet och vissa resultat.
Könsdysfori är ett tillstånd som kräver specialkunskaper, lång erfarenhet och ett nära samarbete mellan experter inom flera områden som psykiatri, sexologi, urologi, logopedi, plastikkirurgi och endokrinologi. Förutsättningar för det ökar när vården koncentreras till färre ställen.
Fakta
- Könsinkongruens kan beskrivas som att kroppen inte stämmer överens med könsidentiteten. Med könsdysfori avses ett lidande som kan vara kopplat till könsinkongruensen.
- För att få könsbekräftande vård behöver man få en remiss till den högspecialiserade vården för könsbekräftande vård.
- Väntetiderna för att komma till en utredning är idag långa, oftast flera år.
- Oavsett personens juridiska kön görs alltid en diagnostisk utredning innan behandling påbörjas.
- Hormonbehandling, samtalsbehandling och könsbekräftande kirurgi är några av de behandlingar som kan komma att erbjudas efter en utredning.
- SBU publicerade 2023 en systematisk översikt Ånger och detransition vid könsdysfori. En systematisk litteraturöversikt och utvärdering av medicinska aspekter (pdf). Enligt SBUs översikt är det oklart hur många som ångrar sin transition eller olika behandlingar. Det är också oklart hur många som detransitionerar.
- Det finns inte några enhetliga data för hur många som växer ur sin könsinkongruens.