Stöd för att klara det dagliga livet
Säkerställ stöd för att klara det dagliga livet
Rekommendation
Förutsättningar på din arbetsplats
Din chef behöver ge dig det stöd du behöver för att du ska kunna informera om möjliga stödinsatser och hur man ansöker. Att säkerställa grundläggande stöd har hög prioritet – se rekommendation O6 till beslutsfattare på sidan Säkerställ stöd för att klara det dagliga livet.
Arbeta så här
Du behöver god kännedom om kontaktvägarna i din region, när det gäller att ansöka om stöd från andra verksamheter i hälso- och sjukvården och från kommunen. Din patient kan behöva stöd både inför och under en ätstörningsbehandling. Det kan också vara aktuellt vid vårdplaneringen när behandlingen ska avslutas.
Du kan bland annat hjälpa patienten att söka stöd från habiliteringen. En arbetsterapeut kan till exempel hjälpa till att skapa struktur över dagen kopplat till måltider och matinköp, och en logoped kan ge stöd för att arbeta med känslighet i munnen.
Det kan också vara aktuellt att hjälpa patienten att söka stöd från socialtjänsten, till exempel familjestöd för barn och vårdnadshavare, boendestöd för vuxna eller hemtjänst för vuxna. Personer med en ätstörning kan till exempel behöva hjälp att
- planera måltider och inköpslistor, och handla mat
- tillreda måltider och lägga upp i matlådor, för att få normalstora portioner
- få sällskap under måltider
- komma iväg på aktiviteter utanför hemmet.
Den som stödjer patienten praktiskt kan göra stor skillnad för att möjliggöra en bra måltidsstruktur i vardagen.
Observera: När någon behöver insatser från både hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska kommunen och regionen tillsammans upprätta en individuell plan, om personen samtycker till det. Den brukar kallas samordnad individuell plan (SIP – se 2 kap. 7 § socialtjänstlagen och 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen).
Läs mer
- Du kan läsa mer om SIP i SKR:s rapport Använd SIP – ett verktyg vid samverkan.
- Rekommendationen bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.
Navigering
Säkerställ stöd för att klara det dagliga livet
Verksamheter som ger vård vid ätstörningar behöver rutinmässigt samverka med andra verksamheter i hälso- och sjukvården och socialtjänsten som erbjuder stödinsatser. Personerna kan behöva stöd både inför och under en ätstörningsbehandling. Det kan också vara aktuellt vid vårdplaneringen när behandlingen avslutas.
Stödinsatserna behöver vara anpassade till individens behov. Det kan bland annat vara
- stöd från socialtjänsten, exempelvis i form av boendestöd eller familjestöd
- stöd från habiliteringen, exempelvis från arbetsterapeuter och logopeder
- stöd från kommunal hälso- och sjukvård eller regional primärvård, exempelvis från arbetsterapeuter.
Rekommendation till hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Så har vi prioriterat
Personer med en ätstörning som behöver särskilt stöd för att klara det dagliga livet har ett hälsotillstånd med en stor till mycket stor svårighetsgrad. Ett grundläggande stöd från till exempel socialtjänsten eller habiliteringen är en förutsättning för att dessa personer ska kunna delta i och få effekt av ätstörningsbehandlingen, enligt erfarenhetsbaserad kunskap. Rekommendationen om grundläggande stöd har därför hög prioritet.
Så påverkas hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Din region eller kommun behöver se till att det finns en etablerad samverkan mellan hälso- och sjukvårdens olika verksamheter och socialtjänsten, kring de aktuella personerna med en ätstörning. Ni behöver till exempel
- säkerställa att personerna får tillgång till både psykologisk behandling och till habilitering och annat stöd efter behov, även om dessa insatser görs i olika verksamheter
- säkerställa att personerna eller närstående får rätt information om möjligt stöd från exempelvis socialtjänsten (vilket förutsätter tillräcklig kunskap om sådant stöd hos vårdpersonal som ger ätstörningsbehandling)
- säkerställa att personal i socialtjänsten får information från vårdpersonal om vilka behov och funktionsnedsättningar som kan vara aktuella, så att de kan ge ett individanpassat stöd
- avsätta tid för dialog mellan verksamheter och förbereda samordnad individuell plan (SIP – se 2 kap. 7 § socialtjänstlagen och 16 kap. 4 § hälso- och sjukvårdslagen).
I socialtjänsten behöver handläggare och annan personal ha kunskap om vilket stöd som kan behövas vid olika typer av ätstörningar. Din kommun kan behöva avsätta mer resurser till stöd i vardagen för personer med en ätstörning. Det är svårt att bedöma om alla som behöver stödet får det i tillräcklig omfattning idag.
Ibland behövs en vård- och stödsamordnare, även kallad case manager, koordinatorstöd eller liknande. Din kommun eller region kan behöva avsätta mer resurser för detta, om tillgången inte är tillräcklig idag. Förutsättningarna skiljer sig över landet, och ni kan behöva diskutera om det är kommunen eller regionen som ska erbjuda vård- och stödsamordnare.
Så utvärderar vi hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Socialstyrelsen har tagit fram ett mått för att följa upp rekommendationen om grundläggande stöd. Med det mäter vi
- andelen personer med ätstörningsdiagnos där socialtjänsten och habiliteringen erbjuder insatser i samverkan (centralt mått O6).
Läs mer
- Du kan läsa mer om SIP i SKR:s rapport Använd SIP – ett verktyg vid samverkan.
- Rekommendationen bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.
- På sidan Vi följer upp och utvärderar finns mer information om indikatorerna.
Navigering