Erbjud KBT anpassad för ARFID

Kognitiv beteendeterapi (KBT) anpassad för ARFID fokuserar på att hantera och övervinna rädslor och obehag kopplat till mat. Det handlar till exempel om att utmana undvikande tankar och beteenden, så att patienten kan äta mer normalt och må bättre.

Komplettera denna psykologiska behandling med andra typer av insatser vid ARFID.

Rekommendation

Till dig som behandlar ungdomar och vuxna med ARFID

Erbjud KBT anpassad för ARFID. Behandlingen kan inkludera familjen, så du kan även erbjuda den till barn från 10 år, om barnet har förmåga att ta till sig behandlingen.

Varför?

Enligt erfarenhetsbaserad kunskap leder behandlingen till betydligt mindre symtom och ett mer normalt ätande.

Förutsättningar på din arbetsplats

Beslutsfattare och chefer behöver skapa förutsättningar för att barn med ARFID ska kunna erbjudas KBT anpassad för ARFID. Detta har relativt hög prioritet – se rekommendation AR5 till beslutsfattare på sidan Erbjud ätträning eller anpassad KBT.

Arbeta så här

Börja alltid med en noggrann kartläggning och identifiera vilka svårigheter ni behöver fokusera på. Inkludera vårdnadshavarna (eller andra närstående) om patienten är ett barn. Bedöm också

  • var patienten befinner sig i sin ätutveckling, och om hen har förutsättningar att ta till sig behandlingen
  • vilka av patientens symtom som är bäst lämpade att behandla med KBT anpassad för ARFID
  • när patienten är ett barn: om barnet och vårdnadshavarna har tillräcklig kunskap om barnets svårigheter, eller om de behöver mer kunskap för att kunna arbeta vidare.

Om KBT är lämpligt bör du sedan inkludera följande:

  • Gör en tydlig behandlingsplan med exponeringshierarki tillsammans med patienten. Inkludera även vårdnadshavarna om patienten är ett barn.
  • Ge patienten tydlig psykoedukation om konsekvenser av det ensidiga ätandet. Ge vårdnadshavarna psykoedukation parallellt om patienten är ett barn, eftersom de oftast behöver arbeta med sitt förhållningssätt mot barnet.
  • Genomför gradvis exponering enligt er exponeringshierarki. Betona betydelsen av överinlärning och att öva på samma exponeringssteg upprepade gånger hemma. Det räcker oftast inte att prova ett livsmedel enstaka gånger, utan man behöver upprepa exponeringen för samma eller liknande livsmedel för att patienten ska vänja sig.
  • För en dialog med patienten om vilka livsmedelsklasser som är nödvändiga eller önskvärda för att få en tillräckligt varierad kost. Det är viktigt att patienten själv ser ett värde i exponeringen, utifrån ålder och förmåga.

Läs mer

Navigering

Senast uppdaterad:
Publicerad: