Erbjud ätträning med exponering
Rekommendation
Till dig som möter barn i alla åldrar med ARFID
Erbjud ätträning där barnet exponeras för och får träna på att äta fler livsmedel. Inkludera närstående i behandlingen.
Ätträningen passar främst de barn som till exempel har hög känslighet i munnen för vissa livsmedel eller starka obehag kopplade till mat.
Varför?
Enligt erfarenhetsbaserad kunskap leder behandlingen till betydligt mindre symtom och ett mer normalt ätande.
Utebliven behandling kan påverka barnets kognitiva och kroppsliga utveckling, och det saknas andra insatser vi kan rekommendera för små barn. En del av barnen har långvarig näringsbrist och därmed ett stort behov av vård. Ätträning är därför en angelägen insats.
Förutsättningar på din arbetsplats
Beslutsfattare och chefer behöver skapa förutsättningar för att barn med ARFID ska kunna erbjudas ätträning med exponering. Detta har relativt hög prioritet – se rekommendation AR3 till beslutsfattare på sidan Erbjud ätträning eller anpassad KBT.
Arbeta så här
Du kan arbeta strukturerat med ätträning på olika sätt:
- med specifika modeller, till exempel Sequential oral sensory (SOS), Food chaining eller sensorisk träning
- med en mer allmän form av ätträning där du ger stöd vid och inför måltider, och patienten gradvis exponeras för olika livsmedel för att bli mer självständig successivt.
Börja alltid med en noggrann kartläggning och identifiera vilka svårigheter ni behöver fokusera på. Du bör sedan inkludera följande i ätträningen:
- Ge vårdnadshavarna (eller andra närstående) vägledning och kunskap, och involvera barnet på ett lämpligt sätt utifrån ålder och förmåga.
- Ge familjen möjlighet att prova exponering i hemmiljö, och följ upp hur det har fungerat. Vid utebliven progress, gå vidare med observation.
- Observera barnet och familjen vid en måltid för att se vilka svårigheter som finns. Observationen blir grunden för det fortsatta arbetet. Observera vad barnet faktiskt äter och tycker om. För personer med omfattande svårigheter är det viktigt att ett multiprofessionellt team är involverat i kartläggningen (se sidan Arbeta multiprofessionellt vid omfattande ätsvårigheter).
- Lär barnet och vårdnadshavarna en metod för att närma sig vissa livsmedel utan tvång. Ge små läxor att jobba med hemma. Varva detta med psykoedukation för vårdnadshavarna. Det handlar om att programmera om från psykiskt och fysiskt obehagliga upplevelser till mer lustfyllda och trygga.
- Exponera successivt barnet för mat som hen tidigare inte har tolererat, till exempel med hjälp av en så kallad ättrappa, med motorisk och sensorisk träning efter behov. Anpassa upplägget och träningen till barnets problematik, ålder och förmåga.
- Samspela och kommunicera med familjen under ätträningen, för att visa hur de kan göra hemma. För yngre barn behöver oftast hela familjen vara med.
Läs mer
- Rekommendationen bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.