I förstärkt öppenvård: Erbjud fler insatser
Rekommendation
Till dig som ger vård till patienter med anorexi som behöver intensifierade insatser
Erbjud behandling i förstärkt öppenvård.
Varför?
Enligt erfarenhetsbaserad kunskap är det mycket angeläget att kunna erbjuda ett intensivare stöd utanför heldygnsvården, när den behandling som vanligtvis ingår i öppenvården inte räcker. Förstärkt öppenvård gör det möjligt att bättre anpassa behandlingen till patientens vårdbehov utan inläggning på sjukhus, och låter patienten behålla delar av sitt sociala sammanhang. Patienter som slussas ut från heldygnsvård får också möjlighet att anpassa sig till vardagen.
Förutsättningar på din arbetsplats
För att du ska kunna erbjuda behandling i förstärkt öppenvård behöver din region ha en vårdstruktur och vårdflöden som möjliggör detta i någon form. Det kan till exempel handla om att erbjuda dagvård i den specialiserade ätstörningsvården. För barn och unga innebär det ofta familjedagvård. Vårdstrukturen behöver ge utrymme för patienter som behöver extra stöd. I en del regioner finns mobila team som kan ge sådant stöd, fysiskt eller digitalt.
Det är en högt prioriterad rekommendation till beslutsfattare och chefer att säkerställa förstärkt öppenvård – se rekommendation AN11 på sidan Förstärk öppenvården och säkerställ kompetens i heldygnsvården.
Arbeta så här
Det finns olika behov av förstärkt öppenvård. En patient kan till exempel
- ha fått heldygnsvård och behöva förstärkt öppenvård som ett mellansteg inför omställningen till vanlig öppenvård
- behöva förstärkt öppenvård för att den vanliga öppenvården inte är tillräcklig, och för att förebygga behov av heldygnsvård.
Förstärkt öppenvård kan se ut och organiseras på olika sätt. Det kan till exempel vara
- mobila insatser där patienten får stöd i hemmiljön eller vardagen (kallas specialistpsykiatriska omvårdnadsteam, SPOT-team, i vissa regioner)
- tillfälliga förstärkningar under pågående öppenvårdsbehandling
- förstärkta insatser på separata dagvårdsenheter enligt ett bestämt program, ofta i egna lokaler och med egen personal.
Du kan till exempel utöka den vanliga öppenvårdsbehandlingen med
- assisterade måltider, ibland flera gånger om dagen – en pedagogisk insats där du visar vad en måltid kan bestå av och hur patienten kan äta på ett normaliserat sätt, bland annat när det gäller äthastighet
- familjemåltider för barn och ungdomar, där du stödjer vårdnadshavaren att hjälpa sitt barn
- stöd för att planera vardagslivet utanför vården, till exempel när det gäller balans mellan aktivitet och vila
- regelbundna medicinska kontroller.
Utifrån patientens vårdbehov och livssituation kan det vara aktuellt att ge dessa insatser flera dagar i veckan. Vidare behöver ditt team vara flexibelt för att kunna erbjuda förstärkta insatser under perioder när det behövs. Samarbeta i teamet så att ni tillsammans kan möta behoven.
I mindre vårdenheter kan lösningen vara att ha en flexibilitet och anpassa verksamheten till dem som behöver vård för tillfället. Det kan till exempel innebära att ni bokar in färre vanliga besök vissa dagar, för att ha mer tid för patienter som behöver extra insatser de dagarna.
Om din region jobbar med mobila team behöver ni ha en bra dialog och följa upp hur det fungerar.
Remittera vid behov
Remittera vidare om patienten hör till den grupp med svårbehandlade ätstörningar som alltid ska remitteras till nationell högspecialiserad vård. Se sidan Utgångspunkt: vården idag, avsnittet Högspecialiserad vård på fem platser – remitteringen kan behöva öka.
Läs mer
- Rekommendationen bygger på Socialstyrelsens kunskapsunderlag (pdf).
- På sidorna Använd riktlinjerna som stöd i arbetet och Fokus på vissa insatser kan du läsa om hur rekommendationerna har tagits fram och prioriterats.