Lättläst
Teckenspråk
English
Other languages

Kompletterande stöd

På den här sidan ger vi exempel på riktlinjer och stödmaterial som kompletterar de nationella riktlinjerna om ätstörningar.

Du som planerar och beslutar om vård och stöd vid ätstörningar behöver uppmärksamma det kompletterande stödet för att patienterna och brukarna ska få de insatser de behöver på ett välorganiserat sätt, till exempel när det gäller vanliga samtidiga sjukdomar. Även för dig som möter patienter eller brukare finns kompletterande material.

Implementeringsstöd

Socialstyrelsen har tagit fram implementeringsstöd för delar av dessa riktlinjer. Hittills finns stöd för att

Vi kommer att publicera implementeringsstöd för fler delar av riktlinjerna framöver, bland annat om bemötande.

Vård- och insatsprogram

Det finns vård- och insatsprogram för några områden inom psykisk hälsa. De riktar sig till dig som möter personer med olika psykiatriska tillstånd i den specialiserade psykiatrin, primärvården, socialtjänsten och skolan. Syftet är att öka användningen av evidensbaserad kunskap i mötet mellan personal och individ. Vård- och insatsprogrammen tas fram av en nationell arbetsgrupp och fastställs av Nationellt programområde psykisk hälsa.

En nationell arbetsgrupp har börjat arbeta med ett vård- och insatsprogram för ätstörningar. Gruppen samverkar med Socialstyrelsen utifrån dessa nationella riktlinjer, och vård- och insatsprogrammet planeras att vara klart 2026.

Läs mer på kunskapsstyrningvard.se.

Kunskapsstöd för att främja hälsa och förebygga sjukdomar

Mödrahälsovården, barnhälsovården och elevhälsan har viktiga hälsofrämjande uppdrag. Barnhälsovården och elevhälsan är dessutom centrala för att tidigt upptäcka barn med ätstörningar, till exempel med hjälp av tillväxtkurvor och hälsosamtal. Mödrahälsovården kan möta gravida som tidigare haft en ätstörning eller som påverkas negativt av kroppens förändring under graviditeten. Det finns flera relevanta stöd till barnhälsovården, elevhälsan och mödrahälsovården att ta hänsyn till.

Vidare ger Socialstyrelsen rekommendationer om hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser i de nationella riktlinjerna om vård vid ohälsosamma levnadsvanor. För dig som arbetar med att främja fysisk aktivitet finns också Folkhälsomyndighetens publikation Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande samt handboken FYSS.

Exempel på kunskapsstöd

Riktlinjer för samtidiga sjukdomar och funktionsnedsättningar

Personer med ätstörningar kan ha andra sjukdomar eller funktions­nedsättningar samtidigt. Detta kan komplicera utredningen, behandlingen och rehabiliteringen. Olika vårdområden kan behöva samverka, och använda gemensamma kompetenser och resurser.

Exempel på nationella riktlinjer

Socialstyrelsen har flera nationella riktlinjer som är relevanta för dig som planerar och beslutar om vården vid ätstörningar:

  • Nationella riktlinjer: adhd och autism
    Det är vanligt att personer med en ätstörning även har adhd eller autism. De som möter patienter eller brukare med både en ätstörning och adhd eller autism behöver kunskap om båda hälsotillstånden, för att ge ett bra bemötande och erbjuda lämpliga insatser.
  • Nationella riktlinjer: depression och ångestsyndrom
    Det är vanligt att personer med olika ätstörningar även har depression eller ångestsyndrom. Det kan vara svårt att dra gränsen för vad som direkt är kopplat till ätstörningen, men eftersom symtomen kan vara samtidiga behöver vårdpersonalen kunskap om såväl ätstörningar som depression och ångestsyndrom.
  • Nationella riktlinjer: diabetes
    Diabetes kan vara en faktor som utlöser en ätstörning, och en ätstörning kan bidra till diabetes. Både ätstörningsbehandling och diabetesbehandling har fokus på hur patienten klarar av att hantera maten. För patienter med båda sjukdomarna behöver behandlingen av ätstörningen dessutom fokusera på hur patienten hanterar sitt insulin, för att undvika så kallad insulinbantning.
  • Nationella riktlinjer: obesitas
    Personer med olika ätstörningar kan samtidigt ha obesitas. Övervikt och obesitas kan bli en följd av exempelvis hetsätning eller ett selektivt och restriktivt ätande. De som ger vård vid ätstörningar och obesitas behöver därför föra dialog och samarbeta, så att patienterna får rätt insatser vid rätt tidpunkt.
  • Nationella riktlinjer: tandvård
    Munhälsan kan påverkas negativt hos personer med olika ätstörningar. Frekventa sura uppstötningar och kräkningar orsakar skador på tandemaljen. Vissa matvanor och beteenden kan ge muntorrhet och karies. Även näringsbrist kan ge problem med munhälsan. Tandvården kan bidra i både hälsofrämjande och behandlande arbete.
  • Nationella riktlinjer: missbruk och beroende
    Det förekommer att personer med en ätstörning även har ett skadligt substansbruk eller beroende, oftast av alkohol. Det är viktigt att kartlägga alkohol- och narkotikavanorna – de påverkar till exempel vilken vård som bör erbjudas först. Det är också viktigt att inkludera en strukturerad uppföljning av vanorna i den långsiktiga uppföljningen av en ätstörningsbehandling.

    Socialstyrelsen rekommenderar olika bedömningsinstrument för att kartlägga alkohol- och narkotikavanor på ett strukturerat sätt. Med bedömningsinstrumenten kan man snabbt samla in information och förvissa sig om att viktig information inte glöms bort.

Kunskapsstöd vid psykisk ohälsa

Psykisk hälsa är ett prioriterat område på Socialstyrelsen, och vi har många kunskapsstöd om psykisk ohälsa. Här ger vi exempel på stöd som kan vara relevanta i arbetet med ätstörningar.

Se också översikten på sidan Psykisk hälsa och suicidprevention.

God och nära vård vid psykisk ohälsa

Många med psykisk ohälsa får hjälp på vårdcentralerna. Att förbättra primärvårdens stöd är därför en viktig del av omställningen till god och nära vård. Socialstyrelsen har tagit fram en målbild för omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa på vårdcentralerna.

Läs mer på sidan Psykisk ohälsa – målbild för vårdcentraler. Där finns också rapporten God och nära vård vid psykisk ohälsa – Nationell målbild för vårdcentralers omhändertagande av psykisk ohälsa för att ge befolkningen en god och nära vård (pdf).

Stöd för heldygnsvård

Heldygnsvård på en avdelning för psykiatrisk vård är i första hand frivillig, men ibland kan tvångsvård behövas. Självvald inläggning är en metod som bland annat syftar till att öka delaktigheten för patienter med allvarliga psykiatriska tillstånd och stora vårdbehov.

På sidan Heldygnsvård, tvångsvård och självvald inläggning finns föreskrifter, meddelandeblad och handböcker om tvångsvård som gäller både barn och vuxna.

Stöd under utveckling

Socialstyrelsen har flera pågående arbeten som anknyter till dessa riktlinjer. De närmaste åren planerar vi till exempel att publicera stöd för

  • en personcentrerad vård och omsorg för personer med komplex psykiatrisk problematik
  • primärvårdens omhändertagande av psykisk ohälsa
  • heldygnsvård
  • tvångsvård.

Nationella planeringsstödet (NPS)

Socialstyrelsen analyserar löpande tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att ge en bild av tillgången i landet, så att hälso- och sjukvården och tandvården kan klara sina kärnuppdrag.

Läs mer på sidan Nationella planeringsstödet (NPS).

Rekommendationer om sjukskrivning

Socialstyrelsen har försäkringsmedicinska beslutsstöd för anorexi och bulimi. Se rubriken Psykisk sjukdom i listan över sjukdomar och tillstånd.

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd ska främst hjälpa dig som är läkare i hälso- och sjukvården att bedöma behov av sjukskrivning. Beslutsstödet innehåller rekommendationer om bedömning av enskilda personers arbetsförmåga.
Besök Försäkringsmedicinskt beslutsstöd

Patientsäkerhetsarbete

Samlat stöd för patientsäkerhet

Samlat stöd för patientsäkerhet är en webbplats för det nationella patientsäkerhetsarbetet. Där får du som arbetar i hälso- och sjukvården stöd för att förebygga vårdskador. På webbplatsen finns också en nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet och samordning på området.
Besök samlat stöd för patientsäkerhet

Tandvårdsstöd

Personer med en ätstörning kan ha rätt till ett särskilt tandvårdsstöd, ett ekonomiskt bidrag som innebär att de kan få tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift.

Information om tandvårdsstöden

Nationell anhörigstrategi

År 2022 beslutade regeringen om Sveriges första nationella anhörigstrategi. Strategin ska hjälpa kommuner och regioner att stärka anhörigperspektivet i vården och omsorgen, och göra stödet till anhöriga mer likvärdigt över landet. Utgångspunkten är att anhörigas insatser och delaktighet alltid ska bygga på frivillighet.

Läs mer i Nationell anhörigstrategi – inom hälso- och sjukvård och omsorg hos Regeringskansliet.

Se också Socialstyrelsens rapport Integrera anhörigperspektivet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten – Att förstå och möta anhörigas situation och behov (pdf).

Verktyg för samordnat stöd

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har handböcker för att arbeta med samordnad individuell plan (SIP) för barn respektive vuxna. SKR har också ett stöd för samverkan kring personer som ska skrivas ut från sluten psykiatrisk vård.

Använd SIP – ett verktyg vid samverkan – barn och unga 0–18 år (pdf), hos SKR

Använd SIP – ett verktyg vid samverkan – för alla över 18 år, vuxna och äldre (pdf), hos SKR

God samverkan i komplexa situationer. Hur lyckas vi? hos SKR

Navigering

Senast uppdaterad:
Publicerad: