Skyddat boende är en tillfällig boendeinsats för personer i behov av stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp. Från 1 april 2024 gäller ny lagstiftning för skyddat boende.
Målet med den nya lagstiftningen är att förbättra skyddet för, och stödet till, de som behöver skyddat boende. Lagändringarna syftar även till att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.
I korthet innebär den nya lagstiftningen att:
- Skyddat boende blir en boendeinsats enligt socialtjänstlagen. Det har det inte varit förut.
- Barn ska bedömas och beviljas insatsen individuellt när de följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.
- Krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) införs.
- Kvalitetskrav införs för skyddade boenden.
Meddelandeblad om lagändringarna
Socialstyrelsen har tagit fram ett meddelandeblad som beskriver lagändringarna. Det vänder sig till socialtjänsten och till de som bedriver skyddade boenden.
Föreskrifter och allmänna råd kommer våren 2025
Den nya lagstiftningen ställer krav på boendenas kvalitet och säkerhet. Socialstyrelsen tar fram föreskrifter och allmänna råd som förtydligar och kompletterar dessa krav.
Föreskrifterna beräknas träda i kraft våren 2025.
Förslag på föreskrifter och allmänna råd på remiss
Ett förslag skickades på remiss till utvalda aktörer i början av oktober 2024. Kort kan man säga att de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden handlar om krav på kvalitet och säkerhet i skyddade boenden.
De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden vänder sig till de som bedriver skyddat boende. Bestämmelserna förtydligar och kompletterar de krav som infördes i socialtjänstlagen och socialtjänstförordningen i april 2024 gällande:
- Kompetens
- Bemanning
- Lokaler och skyddsanordningar.
Förslaget på föreskrifter innehåller även andra krav, bland annat att verksamheterna bedriver ett systematiskt säkerhetsarbete och att de genomför säkerhetsplaneringar.
Syftet är att bidra till att insatsen skyddat boende:
- Håller en god kvalitet
- Erbjuder trygghet och säkerhet för de personer som vistas i boendet.
- Minskar de skillnader i kvalitet som finns idag mellan olika skyddade boenden
- Blir ett stöd för IVO vid deras tillsyn och tillståndsprövning.
Kartläggning av skyddade boenden
En kartläggning av bland annat antalet skyddade boenden och antal platser på skyddade boenden i Sverige.
Frågor och svar
Vilka krav på kvalitet och säkerhet gäller för skyddade boenden?
Lagstiftningen från den 1 april 2024 ställer nya krav när det gäller säkerhet och kvalitet på skyddade boenden.
Socialstyrelsen tar därför fram föreskrifter och allmänna råd som ska precisera vissa av kraven. De planeras träda i kraft våren 2025.
Det finns vägledning att få innan föreskrifterna är på plats.
Det framgår av 3 kap. 3 § socialtjänstlagen att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Kravet på god kvalitet gäller för skyddade boenden oavsett utförare, det vill säga såväl för skyddade boenden som bedrivs i kommunal regi som för verksamhet som bedrivs av privata aktörer och tillhandahåller insatser på uppdrag av nämnden.
Det framgår av socialtjänstförordningen att ett skyddat boende ska ha:
- Tillräcklig bemanning och tillräckliga skyddsanordningar för att kunna ge skydd mot hot, våld och andra övergrepp.
- En person med lämplig utbildning som förestår verksamheten. Det ska också finnas sådan personal som i övrigt behövs för en ändamålsenlig verksamhet.
Detta gäller oavsett om boendet bedrivs i kommunal eller privat regi.
För skyddade boenden som tar emot barn gäller även att:
- Boendet ska vara lämpligt för barn, oavsett ålder och kön.
- Det ska finnas personal med kunskaper om barns behov och rättigheter.
- Det ska finnas en särskilt utsedd person som har i uppgift att ge information till barnet, genomföra säkerhetsplanering för barnet, ansvara för kontakterna med socialtjänsten i fråga om barnet och att följa upp barnets utveckling under tiden i det skyddade boendet.
Detta gäller oavsett om boendet bedrivs i kommunal eller privat regi.
Vad är det nya när det gäller barn?
Flera nya bestämmelser har införts för att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.
Ett barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende ska bedömas och beviljas insatsen individuellt, och socialnämnden ska ansvara för att tillgodose barnets behov av stöd- och hjälpinsatser.
Barnets placering på skyddat boenden kan ske med stöd av två olika lagrum.
- Med stöd av socialtjänstlagen: Krävs att barnets båda vårdnadshavare samtycker till den beviljade insatsen.
- Med stöd av den nya lagen om placering av barn i skyddat boende: Saknas samtycke från den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med ska socialnämnden, efter ansökan hos förvaltningsrätten, kunna bevilja barnet en insats i form av skyddat boende med stöd av den nya lagen.
Barn som placeras på skyddat boende ska alltid placeras tillsammans med en vårdnadshavare som har beviljats insatsen och som är myndig.
Skulle vårdnadshavaren inte vara myndig behöver socialnämnden utreda barnets situation och överväga andra alternativ.
Vilka kan behöva skyddat boende?
Den absolut största gruppen av dem som vistas i skyddat boende är kvinnor och medföljande barn som har utsatts för våld av en närstående eller tidigare närstående person.
Men behov av skyddat boende förekommer också bland personer som inte utsätts för våld av en närstående. Den kan exempelvis gälla den som har utsatts för människohandel, befunnit sig i prostitution eller som vill lämna kriminella miljöer.
Vad behöver boenden som drivs i privat regi göra?
Privata aktörer som bolag, stiftelser och ideella föreningar som yrkesmässigt vill starta eller driva ett skyddat boende, behöver ansöka om tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
Den som bedrev en sådan verksamhet när lagändringen trädde i kraft den 1 april 2024 behövde senast den 1 augusti 2024 ha skickat in en ansökan till IVO om att bedriva skyddat boende för att få fortsätta bedriva verksamheten i väntan på beslut från IVO.
Mer hos IVO om tillstånd för skyddat boende
Vad behöver boenden som drivs i kommunal regi göra?
Kommuner behöver anmäla om sina skyddade boenden till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. De behöver däremot inte ansöka om tillstånd.
Mer hos IVO om tillstånd för skyddat boende
Vad behöver kommuner som upphandlar skyddat boenden göra?
Enligt Upphandlingsmyndighetens vägledning för skyddat boende behöver en bedömning göras i varje enskilt fall.
Skyddat boende, är enligt Upphandlingsmyndigheten, typiskt sett en ekonomisk tjänst som omfattas av lagen om offentlig upphandling, LOU.
Om anskaffning av skyddat boende på Upphandlingsmyndighetens hemsida.
Vad tycker Socialstyrelsen om förändringarna kring skyddat boende?
Socialstyrelsen anser att det är angeläget att skyddet och stödet till personer som behöver skyddat boende förbättras, samt att barnrättsperspektivet stärks för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende.
Vem ansvarar för att det finns tillgång till skyddade boenden?
Kommunen ansvarar för att det finns tillgång till skyddade boenden, enligt socialtjänstlagen.
Socialnämnden är den del av kommunen som ansvarar för att den som behöver stöd och skydd till följd av hot, våld eller andra övergrepp kan tas emot i ett skyddat boende.
Vad ska kommunen tänka på gällande tillgången av skyddat boende?
Kommunen behöver ha tillgång till skyddade boenden med olika utformning. Olika behov hos boende, skyddsaspekter, inriktning och kompetens hos personal är exempel på faktorer som kommunen kan behöva överväga vid säkerställandet av tillgången till skyddat boende.
Det finns ingen skyldighet att kommunen driver skyddade boenden i egen regi. Tillgången kan säkerställas exempelvis genom att kommunen samarbetar med en eller flera andra kommuner eller genom att kommunen upphandlar platser som drivs i form av en enskild verksamhet.
Till vem riktar sig de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden om skyddat boende?
De föreslagna föreskrifterna och allmänna råden handlar om krav på kvalitet och säkerhet i boendena, och de riktar sig till kommuner och till privata aktörer som bedriver eller vill bedriva skyddat boende. Privata aktörer kan till exempel vara stiftelser, ideella föreningar och bolag.
Hur har processen med att ta fram förslaget gått till?
Under framtagandet av de föreslagna föreskrifterna och allmänna råden har Socialstyrelsen träffat bland annat myndigheter, kommuner, civilsamhällessorganisationer och personal vid skyddade boenden som tar emot olika målgrupper.
Socialstyrelsen har även träffat Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och haft återkommande möten med IVO.
I stort sett alla aktörer har lyft att det behöver finnas skyddade boenden med olika inriktning och utformning, eftersom boendena tar emot olika målgrupper. Behoven hos enskilda skyddssökande kan även skilja sig åt.
Målgruppernas olika behov av stöd och skydd medför att bland annat bemanningen och kompetensen hos personalen behöver anpassas till de grupper som verksamheten är avsedd för.
Därför har Socialstyrelsen när det varit möjligt utformat bestämmelser så att de ger utrymme för flexibilitet och behovsanpassade lösningar.
Mer hos andra om skyddat boende
Sveriges kommuner och regioner, SKR, har frågor och svar om skyddat boende på sin webbplats. Där finns också ett inspelat seminarium om vad propositionens förslag innebär ur socialtjänstens, skolans och hälso- och sjukvårdens perspektiv.
SKR om skyddat boende
