Niemann-Picks sjukdom typ C

Sjukdom/tillstånd

Niemann-Picks sjukdom typ C är en ärftlig ämnesomsättningssjukdom som tillhör gruppen lysosomala sjukdomar. Lysosomer är små enheter i cellerna som har till uppgift att bryta ned olika ämnen med hjälp av enzymer. Enzymer är proteiner som påverkar kemiska reaktioner utan att själva förbrukas. Nedbrytningen innebär att ämnenas byggstenar frigörs och kan återanvändas. Gemensamt för lysosomala sjukdomar är bristande funktion hos någon av lysosomernas enzymer eller hos de transportproteiner som transporterar ämnen in i eller ut ur lysosomen.

Vid Niemann-Picks sjukdom typ C ansamlas kolesterol och andra fetter i lysosomerna på grund av att de inte kan transporteras ut. Sjukdomen påverkar centrala nervsystemet, som består av hjärnan och ryggmärgen, samt flera olika inre organ som levern och mjälten.

Sjukdomen är fortskridande och finns i olika former med olika svårighetsgrader. Symtomen och förloppet är mycket varierande mellan olika personer med sjukdomen. Symtomen kan visa sig redan under nyföddhetsperioden, men en del insjuknar först efter 70 års ålder.

Namnet kommer från de tyska läkarna Albert Niemann och Ludwig Pick som först beskrev sjukdomen på 1920-talet. År 1961 insåg man att Niemann-Picks sjukdom kunde delas upp ytterligare i formerna A, B, C och D. Senare har man funnit att typ A och B är en specifik genetisk sjukdom och att C och D egentligen är samma sjukdom, hädanefter kallad typ C. Typ A och B beskrivs inte i denna informationstext.

I Socialstyrelsens kunskapsdatabas finns separata informationstexter om följande lysosomala sjukdomar:

• Alfa-mannosidos
• Aspartylglykosaminuri
• Cystinos
• Danons sjukdom
• Fabrys sjukdom
• Gauchers sjukdom
• Glykogenos typ II
• GM2-gangliosidos
• Krabbes sjukdom
• Metakromatisk leukodystrofi
• Mukopolysackaridos I
• Mukopolysackaridos II
• Mukopolysackaridos III
• Mukopolysackaridos IV
• Mukopolysackaridos typ VI
• Mukopolysackaridos typ VII
• Sallas sjukdom.

Förekomst

Niemann-Picks sjukdom typ C finns i alla delar av världen, men det finns inga säkra uppgifter om förekomsten. Uppskattningsvis insjuknar 1 person per 120 000 födda i Niemann-Picks sjukdom typ C, vilket skulle innebära att färre än en person insjuknar varje år i Sverige. Troligen finns det fler personer, främst vuxna, som har sjukdomen, men som inte har fått diagnosen fastställd.

Orsak

Den vanligaste orsaken till Niemann-Picks sjukdom typ C (hos 95 procent) är sjukdomsorsakande varianter (mutationer) i genen NPC1 på kromosom 18 (18q11.2). Hos ungefär 5 procent är orsaken sjukdoms­orsakande varianter i en annan gen, NPC2 på kromosom 14 (14q24.3). Generna är mallar för tillverkningen av (kodar för) proteinerna NPC1 respektive NPC2. Båda proteinerna har stor betydelse för transporten av kolesterol och andra fetter inuti cellerna.

De sjukdomsorsakande genvarianterna leder till brist på eller nedsatt funktion hos NPCI eller NPC2 samt en nedsatt transportfunktion. Vid Niemann-Picks sjukdom typ C ansamlas fetter i cellernas lysosomer på grund av den bristande transportfunktionen. Detta påverkar omsättningen av olika fetter i cellen och leder till försämrad cellfunktion och celldöd (apoptos) i nervceller och andra vävnader.

Det finns ett samband mellan de sjukdomsorsakande varianterna i generna NPC1 och NPC2 som ger en påtaglig påverkan på transportfunktionen och i vilken grad nervsystemet påverkas. Det har dock inte gått att påvisa något klart samband mellan genvarianterna och övriga symtom.

Ärftlighet

Niemann-Picks sjukdom typ C nedärvs autosomalt recessivt. Detta innebär att båda föräldrarna är friska bärare av en sjukdomsorsakande variant av en gen. Vid varje graviditet med samma föräldrar är sannolikheten 25 procent att barnet får genvarianterna i dubbel uppsättning (en från varje förälder). Barnet får då sjukdomen. Sannolikheten att barnet får en sjukdomsorsakande genvariant i enkel uppsättning är 50 procent. Då blir barnet, liksom föräldrarna, frisk bärare av en genvariant. Sannolikheten att barnet varken får sjukdomen eller blir bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är 25 procent.

Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom, som har två sjukdomsorsakande genvarianter, får barn med en person som inte har en genvariant ärver samtliga barn en sjukdomsorsakande genvariant i enkel uppsättning. De får då inte sjukdomen. Om en person med en autosomalt recessivt ärftlig sjukdom däremot får barn med en frisk bärare av en sjukdomsorsakande genvariant i enkel uppsättning är sannolikheten 50 procent att barnet får sjukdomen. Sannolikheten att barnet blir frisk bärare av en sjukdomsorsakande genvariant är också 50 procent.

Autosomal recessiv nedärvning.

Symtom

Niemann-Picks sjukdom typ C finns i olika svårighetsgrader, från mycket allvarliga former som leder till att barnen dör i nyföddhetsperioden till lindrigare former som ger symtom först i vuxen ålder.

Symtomen ser olika ut beroende på vid vilken ålder de först visar sig. Även sjukdomens förlopp varierar i hög grad mellan olika personer, men sjukdomen är fortskridande och leder, oberoende av behandling, med få undantag till för tidig död. Läkemedel kan dock påverka sjukdomsförloppet.

Nyföddhetsperioden

Niemann-Picks sjukdom typ C kan orsaka leversjukdom hos det nyfödda barnet. Vätska kan ansamlas i buken eller hela kroppen kan vara svullen redan under fostertiden. När leversjukdomen är så allvarlig överlever barnet oftast bara några dagar efter förlossningen.

Det vanligaste symtomet på leversjukdom i nyföddhetsperioden är annars gulsot, som orsakas av att det normala flödet av galla från levern till tunntarmen är försämrat (kolestatisk ikterus). Gulsoten utvecklas under de första levnadsveckorna och kan vara förenad med förstoring av levern (hepatomegali) och mjälten (hypersplenism). Oftast normaliseras denna form av gulsot inom ett par månader, medan förstoringen av lever och mjälte kvarstår. Hos ungefär 10 procent utvecklas leversjukdomen till leversvikt, vilket oftast leder till att barnet dör före sex månaders ålder.

När sjukdomen är orsakad av sjukdomsorsakande varianter i genen NPC2 kan även svår andningssvikt under nyföddhetsperioden leda till att barnet dör.

Svår infantil neurologisk form

Förstoring av levern och mjälten eller enbart mjältförstoring är ibland det enda symtomet på sjukdomen under många år, men en del barn får neurologiska symtom redan under de första två levnadsåren. Dessa visar sig vanligtvis som påverkan på den motoriska utvecklingen, följt av tilltagande slapphet i muskulaturen (hypotonus). Efter hand förlorar barnen både motoriska och språkliga färdigheter, och den nedsatta muskelspänningen övergår i ökad muskelspänning (spasticitet) och skakighet (tremor). Barnens kognitiva förmåga försämras, och försämringen är tilltagande (progressiv). Barn med denna form av sjukdomen lever sällan längre än till fem års ålder.

Sen infantil neurologisk form

När neurologiska symtom utvecklas mellan två och sex års ålder talar man om sen infantil neurologisk form. Tidiga symtom brukar vara klumpig motorik som orsakas av svårigheter med balans och samordning av rörelser (ataxi) samt talsvårigheter. En del barn har också nedsatt hörsel. Kronisk diarré är vanligt. Starka känsloupplevelser kan leda till attacker med förlust av muskelspänning (kataplexi) och fall. En del får epilepsi. Med tiden sker en generell försämring med tilltagande symtom som också innefattar ökad muskelspänning (spasticitet), kognitiva svårigheter och svårigheter att svälja. De flesta med denna form av sjukdomen dör mellan 7 och 12 års ålder.

Juvenil neurologisk form

Om neurologiska symtom utvecklas mellan 6 och 15 års ålder talar man om juvenil neurologisk form. De första sjukdomstecknen är ofta kognitiva svårigheter med koncentrationssvårigheter och svårigheter att skriva. Svårigheter att utföra samordnade rörelser (dyspraxi) är vanligt och ger en klumpig motorik. Oförmåga att rikta blicken uppåt (vertikal blickpares) är ett tidigt och karaktäristiskt symtom. Det är särskilt de vertikala ögonrörelserna mellan blickfixeringar, så kallade sackader, som påverkas.

Symtomen är fortskridande med tilltagande kognitiva svårigheter, kataplexi, ataxi samt svårigheter att prata och svälja. Det är vanligt med ofrivilliga, ihållande muskelsammandragningar som ger vridande upprepade rörelser och onormal kroppshållning (dystoni). Ungefär hälften får epilepsi. Med tiden utvecklas även spasticitet.

Cirka 90 procent av de som har den juvenila formen har förstorad mjälte och/eller lever. Andra symtom som kan förekomma är svårigheter att kontrollera saliven, sömnapnéer och narkolepsi­liknande symtom. Prognosen är mycket varierande, men de flesta dör före 30 års ålder.

Vuxenform

Ibland upptäcks sjukdomen först i vuxen ålder (vuxenformen). Det är dock ovanligt. Det finns sannolikt personer med den här formen av tillståndet som inte har fått diagnosen fastställd.

Den neurologiska symtombilden liknar den vid juvenil form, men med ett mycket långsammare förlopp. Vanliga symtom är motorikstörningar såsom dystoni eller ataxi. Ibland förekommer kognitiva svårigheter med apati och påverkan på minnet. Psykiatriska symtom förekommer ofta och kan finnas i flera år innan de neurologiska symtomen visar sig. Exempel på psykiatriska symtom är psykotiska tillstånd med vanföreställningar och hallucinationer, nedstämdhet, beteendeavvikelser och social isolering.

Vertikal blickpares är vanligt, men ger inte alltid symtom. Epilepsi är inte så vanligt.

Diagnostik

Symtomen vid Niemann-Picks sjukdom typ C är mycket varierande, vilket kan göra det svårt att ställa diagnosen. Vissa markörer i blodprover kan vara vägledande när diagnosen ska ställas. Lysosfingolipiderna LysoSM och LysoSM509 är en slags fetter som ökar signifikant vid sjukdomen. Aktiviteten hos enzymet chitotriosidas är ökad och halten av proteinet CCL18 är vanligtvis, men inte alltid, något förhöjd. En förhöjd nivå av oxysteroler (kolesterol­oxidations­produkter) kan också tala för sjukdomen.

I vävnadsprov från exempelvis benmärg eller lever kan det gå att upptäcka typiska cellinlagringar.

Resultatet av en magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan kan vara normalt eller visa en förtvining (atrofi) av lillhjärnan eller hjärnbarken. Vid den svåra infantila neurologiska formen av sjukdomen går det ibland att se nedbrytning av den vita substansen (leukodystrofi).

Genom en särskild färgning (filipinfärgning) av odlade underhudsceller (fibroblaster) går det att se en typisk ansamling av kolesterol i cellerna hos de flesta med sjukdomen. Undersökningsresultatet kan dock vara svårt att tolka i enskilda fall.

Diagnosen bekräftas med DNA-analys.

I samband med att diagnosen ställs är det viktigt att genetisk vägledning erbjuds. Det innebär information om sjukdomen och hur den ärvs, samt en bedömning av sannolikheten för olika familjemedlemmar att få barn med samma sjukdom.

Vid ärftliga sjukdomar där den genetiska avvikelsen är påvisad i familjen är det möjligt att utföra anlagsbärardiagnostik och fosterdiagnostik, samt i vissa fall preimplantatorisk genetisk testning (PGT).

Behandling/stöd

Niemann-Picks sjukdom typ C är en fortskridande sjukdom som med tiden leder till en gradvis försämring och för tidig död. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen, utan behandlingen inriktas på att lindra symtomen, förebygga medicinska komplikationer och kompensera för de funktionsnedsättningar som sjukdomen leder till. Det är viktigt att det finns ett team bestående av läkare, sjuksköterska, psykolog och kurator som kan ge stöd.

Nutrition

Om barnet har svårt att äta behövs utredning och behandling av ett nutritionsteam. I teamet ingår förutom barnläkare ofta sjuksköterska, dietist och logoped. Logopeden utreder och behandlar sug-, tugg- och sväljsvårigheter. Nutritionsteamet ger råd om kost, träning och hjälpmedel som kan underlätta och stimulera ätandet, och bedömer också vilka andra insatser som behövs. Barn och vuxna som inte kan få i sig tillräckligt med näring genom munnen kan få mat genom en sond via näsan. En del behöver sond under en längre tid. Då kan sonden i stället läggas genom bukväggen in till magsäcken (gastrostomi). Sonden ersätts ofta med en så kallad knapp (PEG, perkutan endoskopisk gastrostomi).

Vid infektion eller längre perioder med nedsatt näringsintag kan sjukdomen förvärras. Ett fullgott näringsintag är därför betydelsefullt.

Läkemedelsbehandling

Ansamling av komplexa fetter, sfingolipider, bidrar troligtvis till att neurologiska symtom utvecklas. Miglustat är ett läkemedel som hämmar det första steget vid bildandet av sfingolipider i cellerna. Läkemedlet har visat sig ha en viss stabiliserande och bromsande effekt på sjukdomsförloppet och används vid behandling av inlärningssvårigheter samt psykiatriska och neurologiska symtom. Om sådana symtom saknas är behandling med miglustat inte motiverad. Det är osannolikt att behandlingen har någon betydande effekt vid svåra neurologiska symtom och den verkar inte heller ha någon säker effekt vid de tidiga svåra formerna av sjukdomen.

Epilepsi behandlas med anfallsförebyggande läkemedel.

Vid dystoni och tremor finns läkemedel som lindrar symtomen. Svår spasticitet kan ibland minskas med injektioner av botulinumtoxin. Botulinumtoxin är ett nervgift som utvinns från bakterien Clostridium botulinum. Effekten är maximal ungefär fyra veckor efter injektionen och kvarstår i cirka tre månader.

Svårigheter att kontrollera saliven kan behandlas med till exempel åksjukeplåster, läkemedlet atropin i munnen eller botulinumtoxin.

Narkolepsiliknande symtom som dagsömnighet, kataplexi samt uppsplittrad och dålig nattsömn kan behandlas med läkemedel. Melatonin, som är ett kroppseget hormon, kan förbättra en rubbad sömnrytm. För att minska symtomen på dagsömnighet används centralstimulerande läkemedel som metylfenidat eller modafinil. Klomipramin och serotoninförstärkande läkemedel (SSRI-preparat) används för att förhindra kataplexiattacker.

Psykiatriska symtom som vanföreställningar och nedstämdhet behandlas också med läkemedel. Det är viktigt att vara uppmärksam på att en del antipsykotiska läkemedel kan förvärra dystonin.

Andning

En del behöver andningsgymnastik och andnings­hjälpmedel. En CPAP-apparat (continuous positive airway pressure) med andningsmask kan bli aktuellt vid sömnapnéer med nedsatt syresättning. Den håller luftvägarna öppna under sömnen genom att luft pressas in genom näsan.

Muskulatur

Muskelsvagheten hos personer med sjukdomen kan påverka aktiviteter i det dagliga livet och därför kan hjälpmedel, anpassningar och förändrade arbetssätt behövas vid till exempel på- och avklädning, måltider och förflyttning. Insatser för att upprätthålla funktioner så länge som möjligt och för att förebygga felställningar som kan uppstå vid muskelsvaghet och spasticitet är viktiga. En fysioterapeut kan ge råd om lämpliga aktiviteter och träning.

Övrigt

Kronisk diarré kan behöva behandlas. Det är också viktigt att undvika förstoppning.

Kolestas, hypersplenism och leversvikt följs och behandlas på liknande sätt som vid andra sjukdomar med dessa symtom.

Palliativ vård

För barn och vuxna med Niemann-Picks sjukdom typ C kan det bli aktuellt med palliativ vård. Palliativ betyder lindrande, och målet med den palliativa vården är att se till att den sista tiden blir så trygg och smärtfri som möjligt. Det kan innebära vård i hemmet, på vård- och omsorgsboende, sjukhem eller på en palliativ enhet på sjukhus eller hospice.

Det psykologiska och sociala omhändertagandet och stödet har stor betydelse under hela sjukdomsförloppet, både för den som är sjuk och för de närstående.

Habilitering

Personer med sjukdomen behöver habiliterande insatser. Habilitering är en tvärprofessionell specialistenhet för personer med medfödda eller tidigt förvärvade funktionsnedsättningar. De habiliterande insatserna ges inom det medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska området, och kan omfatta utredning, behandling och utprovning av hjälpmedel. Insatserna planeras utifrån barnets behov och förutsättningar, varierar över tid och sker i nära samverkan med närstående och andra i barnets nätverk. Eftersom sjukdomen är fortskridande är det viktig med ett nära samarbete med barnneurolog.

En viktig del av habiliteringen är att förmedla information och kunskap till föräldrar och andra i nätverket för att de ska kunna ge stöd till barnet utifrån barnets funktionsförmåga.

Olika hjälpmedel och anpassningar kan underlätta vardagslivet. Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar får genom habiliteringen information om möjligheterna att anpassa bostaden och andra miljöer som barnet vistas i.

Tal-, språk- och kommunikationsförmågan hos barn med syndromet varierar. Det är angeläget att tidigt arbeta med språklig stimulans samt alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Barn med sjukdomen behöver specialpedagogiska insatser i förskola och skola. Oftast behövs den särskilda pedagogik som används i den anpassade grundskolan och gymnasieskolan.

Habilitering omfattar psykologiskt stöd till barn och unga med funktionsnedsättningar, deras föräldrar och syskon. Kontakt med andra familjer i liknande situation kan vara värdefullt.

Samhällsstöd

Kommunen kan erbjuda stöd i olika former för att underlätta vardagslivet för personer med funktionsnedsättningar och deras närstående. Exempel på insatser är avlösarservice i hemmet, kontaktfamilj, korttidsboende, boende med särskild service, daglig verksamhet, boendestöd, hemtjänst, färdtjänst och i vissa fall personlig assistans.

Äldre ungdomar och vuxna

Äldre tonåringar och vuxna behöver fortsatt regelbunden medicinsk uppföljning och individuellt utformade habiliteringsinsatser. De som har en form av sjukdomen som ger symtom senare i livet bör utredas och behandlas på en neurologisk klinik.

Forskning

Det pågår mycket forskning kring sjukdomen vid olika centra i världen. Man försöker bland annat ta fram mer effektiva behandlingsmetoder. Det finns lovande resultat i cellmodeller och djurmodeller av sjukdomen, vilka man nu försöker att utveckla ytterligare. Nyligen (2024) publicerades en studie som visade på positiv effekt av behandling med N-acetyl-L-Leucin, men ytterligare studier behövs.

• Den europeiska databasen Orphanet samlar information om forskning som rör sällsynta hälsotillstånd, se orpha.net, sökord: Niemann-Pick disease type C.
• Databasen EU Clinical Trials Register drivs av EU:s läkemedelsmyndighet EMA som samlar information om europeiska kliniska studier, se Clinical trials, sökord: Niemann-Pick disease type C.
• Den amerikanska databasen ClinicalTrials.gov samlar information om kliniska studier, se clinicaltrials.gov, sökord: Niemann-Pick disease type C.

Resurser

Vårdresurser

De biokemiska analyserna görs vid kliniskt kemiska laboratoriet, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg och vid Centrum för medfödda metabola sjukdomar, Karolinska universitetssjukhuset, Stockholm. Vid behov kan sedan prov för DNA-diagnostik skickas till andra laboratorier utanför Sverige.

• Viss vård vid medfödd metabol sjukdom utförs vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg och Skånes universitetssjukhus i Malmö/Lund, se tillstånd Medfödd metabol sjukdom, inklusive nyföddhetsscreening.

Niemann-Picks sjukdom typ C ingår i nätverket MetabERN för sällsynta medfödda metabola sjukdomar, se metab.ern-net.eu.

Resurspersoner

Resurspersonerna kan svara på frågor om Niemann-Picks sjukdom typ C:

Intresseorganisationer

Det finns ingen specifik förening för personer med Niemann-Picks sjukdom typ C i Sverige, men generell kunskap finns hos följande organisationer:

Niemann-Pick UK (NPUK) är en brittisk organisation som verkar för personer med Niemann-Picks sjukdom, e-post info@npuk.org, npuk.org.

National Niemann-Pick Disease Foundation (NNPDF), en amerikansk organisation med information för personer med Niemann-Picks sjukdom och deras anhöriga, e-post nnpdf@nnpdf.org, nnpdf.org.

International Niemann Pick Disease Alliance (INPDA) är en internationell paraplyorganisation för nationella föreningar för Niemann-Picks sjukdom, e-post info@inpda.org, inpda.org.

Databas

Orphanet samlar information om intresseorganisationer, framför allt i Europa, se orpha.net, sökord: Niemann-Pick disease type C.

Kurser, erfarenhetsutbyte

Ytterligare information

Kvalitetsregister

International Niemann-Pick Disease Registry (INPDR) är ett internationellt kvalitetsregister för alla former av Niemann-Picks sjukdom. Här registreras information om behandling och resultat vid sjukdomen i syfte att utveckla vården.

International Niemann-Pick Disease Registry

Tryckt material

Övrigt

Tryckt material

• OMIM, Online Mendelian Inheritance in Man, omim.org, sökord: Niemann-Pick disease type C
• GeneReviews (University of Washington), GeneReviews, sökord: Niemann-pick disease type C
• Orphanet, europeisk databas, orpha.net, sökord: Niemann-pick disease type C.

Litteratur

Berry-Kravis E. Niemann-Pick disease, type C: Diagnosis, management and disease-targeted therapies in development. Semin Pediatr Neurol 2021; 37: 100879. https://doi.org/10.1016/j.spen.2021.100879

Bolton SC, Soran V, Marfa MP, Imrie J, Gissen P, Jahnova H et al. Clinical disease characteristics of patients with Niemann-Pick disease type C: findings from the International Niemann-Pick Registry (INPDR). Orphanet J Rare Dis 2022; 17: 51. https://doi.org/10.1186/s13023-022-02200-4

Bremova‑Ertl T, Ramaswami U, Brands M, Foltan T, Gautschi M, Gissen P et al. Trial of N-Acetyl-l-Leucine in Niemann–Pick Disease Type C. N Engl J Med 2024; 390: 421–431. https://doi.org/10.1056/nejmoa2310151

Freihuber C, Dahmani-Rabehi B, Brassier A, Broué P, Cances C, Chabrol B et al. Effects of miglustat therapy on neurological disorder and survival in early-infantile Niemann-Pick disease type C: a national French retrospective study. Orphanet J Rare Dis 2023; 18: 204. https://doi.org/10.1186/s13023-023-02804-4.

Gardin A, Mussini C, Héron B, Schiff M, Brassier A, Dobbelaere D et al. A retrospective multicentric study of 34 patients with Niemann-Pick type C disease and early liver involvement in France. J Pediatr 2023; 254: 75–82. https://doi.org/10.1016/j.jpeds.2022.10.015

Golden E, van Gool R, Cay M, Goodlett B, Cao A, Al-Hertani W et al. The experience of living with Niemann-Pick type C: a patient and caregiver perspective. Orphanet J Rare Dis 2023; 18: 120. https://doi.org/10.1186/s13023-023-02741-2

Guatibonza Moreno P, Pardo LM, Pereira C, Schroeder S, Vagiri D, Almeida LS et al. At a glance: the largest Niemann-Picktype C1 cohort with 602 patients diagnosed over 15 years. Eur J Hum Genet 2023; 31: 1108–1116. https://doi.org/10.1038/s41431-023-01408-7

Pineda M, Walterfang M, Patterson MC. Miglustat in Niemann-Pick disease type C patients: a review. Orphanet J Rare Dis 2018; 13: 140. https://doi.org/10.1186/s13023-018-0844-0

Patterson MC, Hendriksz CJ, Walterfang M, Sedel F, Vanier MT, Wijburg F. Recommendations for the diagnosis and management of Niemann-Pick disease type C: an update. Molecular genetics and metabolism 2012; 106: 330–344. https://doi.org/10.1016/j.ymgme.2012.03.012

Patterson MC, Vecchio D, Prady H, Abel L, Wraith JE. Miglustat for treatment of Niemann-Pick C disease: a randomised controlled study. Lancet Neurol 2007; 6: 765–772. https://doi.org/10.1016/s1474-4422(07)70194-1

Rangel DM, Sobreira-Neto MA, Nepomuceno CR, Marques ER, Braga-Neto P. Sleep disorders in Niemann-Pick disease type C, beyond cataplexy. Sleep Med 2019; 57: 122–127. https://doi.org/10.1016/j.sleep.2019.02.007

Sévin M, Lesca G, Baumann N, Millat G, Lyon-Caen O, Vanier MT et al. The adult form of Niemann-Pick disease type C. Brain 2007; 130: 120–133. https://doi.org/10.1093/brain/awl260

Sitarska D, Tylki-Szymańska A, Ługowska A. Treatment trials in Niemann-Pick type C disease. Metab Brain Dis 2021; 36: 2215–2221. https://doi.org/10.1007/s11011-021-00842-0

Spiewak J, Doykov I, Papandreou A, Hällqvist J, Mills P, Clayton PT et al. New perspectives in dried blood spot biomarkers for lysosomal storage diseases. Int J Mol Sci 2023; 24: 10177. https://doi.org/10.3390/ijms241210177

Staretz-Chacham O, Aviram M, Morag I, Goldbart A, Hershkovitz E. Pulmonary involvement in Niemann-Pick C type 1. Eur J Pediatr 2018; 177: 1609–1615. https://doi.org/10.1007/s00431-018-3219-6

Vanier MT. Niemann-Pick disease type C. Orphanet journal of rare diseases 2010; 5: 16. https://doi.org/10.1186/1750-1172-5-16

Medicinsk expert/granskare/redaktion

Medicinsk expert som skrivit och reviderat underlaget är professor Niklas Darin, överläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus, Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.