Nationella kompetensmål

Varför har Socialstyrelsen tagit fram nationella kompetensmål för patientsäkerhet?

Nationella kompetensmål för patientsäkerhet är en del i Socialstyrelsens arbete för att stärka kunskap och kompetens om patientsäkerhet. Behovet av att stärka utbildning i patientsäkerhet har tidigare bland annat belysts av Socialstyrelsen i analyser av patientsäkerhet i vårdutbildningar 2014 och 2020, samt i en analys 2021 av WHO:s curriculum som redovisas i rapporten Livsviktigt lärande. Socialstyrelsen ingår även ett nordiskt samarbete kring kompetensområden, mål och utbildningsinsatser inom patientsäkerhet.

Varför tar Socialstyrelsen fram kompetensmål för patientsäkerhet?

Kompetensmålen för patientsäkerhet är ett stöd när utbildning i patientsäkerhet tas fram. Socialstyrelsen tar fram kompetensmål för olika yrkesgrupper – till exempel undersköterskor eller personal på hem för vård eller boende (HVB) för barn och unga. Kompetensmålen för patientsäkerhet liknar dessa mål men vänder sig inte till en specifik yrkesgrupp utan till alla som arbetar i eller med hälso- och sjukvård.

Vad menar Socialstyrelsen med nationella kompetensmålen för patientsäkerhet?

Kompetensmålen är så kallade institutionella mål. De är inte specifika eller detaljerade. Det gör att de förutsätter anpassning till målgruppen utifrån exempelvis arbetsuppgifter och ansvar, var i sin utbildning studenter befinner sig eller om medarbetarna är juniora eller seniora i yrket eller i rollen.

Kompetensmålen anger reell kompetens. Med det menas att målen anger vad en individ behöver kunna, men inte vägen till kompetensen. Det anges med andra ord inga formella kriterier, som till exempel vilken examen eller vilka specifika kurser som behövs.

Är kompetensmålen för patientsäkerhet obligatoriska för medarbetare i vården?

De nationella kompetensmålen för patientsäkerhet är ett kunskapsstöd när utbildning och fortbildning i patientsäkerhet planeras, utformas och genomförs. Kompetensmålen vänder sig också till dem som ansvarar för kompetensutveckling för olika personalgrupper inom organisationer som bedriver hälso- och sjukvård, samt till dem som ansvarar för och arbetar med systematiskt patientsäkerhetsarbete.

Kompetensmålen beskriver de kompetenser som Socialstyrelsen bedömer behövs för att arbetet ska kunna utföras med god kvalitet och bidra till säker vård.

Ansvaret för att medarbetare har den kompetens de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett sätt som bidrar till patientsäkerhet vilar i första hand på vårdgivaren. Men var och en bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter.

Hur har Socialstyrelsen tagit fram kompetensmålen?

Arbetet med att ta fram kompetensmålen genomfördes under perioden juni 2023 till och med juni 2024. En expertgrupp hade uppdraget att i nära samarbete med Socialstyrelsen bistå myndigheten för att utveckla kompetensmålen. Expertgruppen bestod av akademiskt sakkunniga i patientsäkerhet, verksamma vid lärosäten med pågående forskning och utbildning inom patientsäkerhet.

Arbetet har också inkluderat inhämtade av synpunkter i dialog med olika experter inom patientsäkerhet och närliggande kunskapsområden, nationella och internationella grupper och aktörer på patientsäkerhetsområdet samt representanter från olika målgrupper för kompetensmålen för att succesivt utveckla kompetensmålen.

Kompetensmålen är indelade i 15 kompetensområden. Hur har ni valt dessa?

Utifrån expertgruppens kompetens och i dialog med övriga aktörer, ämnesexperter och referenspersoner har arbetet syftat till att skapa en helhetssyn på patientsäkerhet som kunskapsområde. Kompetensområdena beskriver olika delar av kunskapsområdet och utgör tillsammans en helhet. Vissa kompetensområden är väl avgränsade. Andra kompetensområden går på olika sätt in i, eller utgör förutsättningar för, andra kompetensområden.

Det finns också gränsytor mellan kompetensområdena och andra kunskapsområden som är viktiga för verksamma inom hälso- och sjukvården. Det handlar exempelvis om förbättringskunskap, ledarskap, kommunikation, arbetsmiljökunskap med flera. I Nationella kompetensmål för patientsäkerhet berörs de aspekter av dessa kunskapsområden, som påverkar patientsäkerheten.

Över 100 kompetensmål indelade i 15 kompetensområden, är det tänkt att alla ska kunna allt?

Vissa kompetensmål berör i någon utsträckning alla personer som ansvarar för, leder eller arbetar i hälso- och sjukvården. Andra kompetensmål berör inte nödvändigtvis alla målgrupper för utbildning och fortbildning i patientsäkerhet. Vilket kompetensbehov en viss målgrupp för utbildning eller fortbildning har beror på vilka arbetsuppgifter och ansvar den har.

Hur ska de som tar emot kompetensmålen veta hur de ska använda dem och vem som behöver kunna vad och hur mycket?

Den som ska planera och ta fram utbildning eller fortbildning utifrån kompetensmålen behöver fundear kring utbildningens omfattning och ramar. Till exempel vilka arbetsuppgifter och ansvar de som ska genomgå utbildningen har, var i sin utbildning studenter befinner sig eller om medarbetarna är juniora eller seniora i yrket eller i rollen.

Utifrån målgruppens kompetensbehov väljs vilka kompetensmål som är särskilt relevanta för målgruppen och hur djup kompetens de behöver för respektive kompetensmål. En målgrupp kan behöva djupare kompetens än en annan målgrupp för samma kompetensmål.

I slutet av kompetensmålsdokumentet ges exempel på olika övergripande målgrupper för utbildning och fortbildning, en kortfattad beskrivning av varför de behöver kompetens om patientsäkerhet, samt förslag på hur djup kompetens de behöver och var tyngdpunkten för utbildning och fortbildning kan läggas.

I kompetensmålen står det om hälso- och sjukvård. Gäller inte kompetensmålen även tandvård och den kommunala hälso- och sjukvården?

I detta dokument syftar begreppet hälso- och sjukvården på alla organisationer och verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård inklusive tandvård, vilket stämmer med hur begreppet används i den rättsliga regleringen.

Begreppet hälso- och sjukvårdspersonal utgår också från delar av den rättsliga regleringen och syftar på dem som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, personal som är verksam vid sjukhus och andra vårdinrättningar och som medverkar i hälso- och sjukvård av patienter samt de som i andra fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare.

Om personal inom exempelvis kommunala vård och omsorg är hälso- och sjukvårdspersonal eller omsorgspersonal beror på vilka arbetsuppgifter som utförs. Samma person är omsorgspersonal när den hjälper en boende med mat eller personlig hygien, men är hälso- och sjukvårdspersonal när den hjälper till att ge läkemedel eller lägga om ett sår. Kompetensmålen är alltså relevanta för alla som utför, leder eller fattar beslut om hälso- och sjukvård, oberoende av huvudman, yrkesroll eller anställningstitel.

I kompetensmålen beskrivs kompetens om patientsäkerhet. Är det inte kompetens inom sitt yrke, till exempel medicinsk kompetens och omvårdnadskompetens som är det viktigaste för patientsäkerheten?

För god och säker vård är kunskap och kompetens en grundförutsättning. Det gäller alla de kompetenser som behövs för att arbetet ska kunna utföras med god kvalitet och bidra till säker vård. Yrkeskompetens behövs inom flera olika kunskapsområden, och är olika beroende på vilka ansvar, roller och arbetsuppgifter som ingår i yrkesutövandet.

Alla som arbetar med hälso- och sjukvård på alla nivåer behöver också kompetens i patientsäkerhet, på olika sätt. Utifrån vilken roll var och en har finns skillnader i hur djup patientsäkerhetskompetens som krävs och inom vilka kompetensområden tyngdpunkt ligger.

Om all denna kompetens behövs för att vården ska vara säker, betyder det att den inte är säker nu?

Att vården är säker är en grundsten i allt kvalitetsarbete inom hälso- och sjukvården. Svensk sjukvård har i viktiga avseenden goda resultat. Men dagens svenska vård kan ändå bli säkrare.

Hälso- och sjukvården är en komplex verksamhet i ständig förändring som är beroende av samspelet mellan människor, teknik och organisation. Riskerna i ett sådant system är många och varierande. Säkerheten och säkerhetsarbetet är därför avgörande.

Patientsäkerhet är inget som uppnås en gång för alla utan måste byggas och stärkas hela tiden i alla delar av hälso- och sjulvården.

Hur hänger kompetensmålen ihop med arbetet med nationell handlingsplan?

I den nationella handlingsplanen lyfts området adekvat kunskap och kompetens som en grundläggande förutsättning för säker vård. Socialstyrelsen har vid två tillfällen, 2014 och 2021, publicerat kartläggningar av förekomsten av patientsäkerhet som område i vårdens utbildningar. Dessa kartläggningar har visat stora skillnader mellan utbildningar och lärosäten och lyft fram att behovet av att stärka sakområdet.

Inom ramen för de nationella insatserna i den nationella handlingsplanen har Socialstyrelsen analyserat WHO:s curriculum för patientsäkerhet i syfte att göra en svensk anpassning. Under 2021 publicerade Socialstyrelsen rapporten Livsviktigt lärande och lyfte då fram behovet av ett fortsatt arbete där en utformning av nationella kompetensmål inom patientsäkerhetsområdet ingick.

De nationella kompetensmålen är resultatet av en av de insatser som genomförs inom ramen för arbetet med den nationella handlingsplanen för patientsäkerhet.

Finns det likande nationella kompetensmål i andra länder?

Som ett led i Socialstyrelsens arbete utifrån den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet gav myndigheten 2021 en grupp experter inom patientsäkerhet uppdraget att genomföra en analys av WHO:s curriculum för patientsäkerhet.

En sammanfattning av analysen finns i rapporten Livsviktigt lärande. Sedan dess har WHO även gett ut en global handlingsplan för patientsäkerhet Global Patient Safety Action Plan 2021–2030 som betonar vikten av att medarbetare, chefer och ledare inom hälso- och sjukvården har kompetens inom patientsäkerhet.

Vissa länder exempelvis Australien och Kanada har tagit fram nationella curriculum för patientsäkerhet. Socialstyrelsen ingår även ett nordiskt samarbete kring kompetensområden, mål och utbildningsinsatser

Vem är ansvarig för att personalen har rätt kompetens inom patientsäkerhet?

Alla vårdgivare vare sig de är regionala, kommunala eller privata, är skyldiga att säkerställa att medarbetare på alla nivåer har den kompetens och de förutsättningar de behöver för att kunna utföra sina arbetsuppgifter så att de bidrar till att ge patienter en god och säker vård.

Ingår dessa kompetenmålen i grundutbildningen för ett yrke inom hälso- och sjukvården?

De nationella kompetensmålen för patientsäkerhet kan utgöra ett stöd när utbildning och fortbildning i patientsäkerhet utformas och genomförs. Kompetensmålen kan stödja och förenkla för dem som tar fram utbildningsaktiviteter att utforma utbildningens innehåll och upplägg på ett sätt som rustar elever och studenter för ett kommande yrkesliv inom hälso- och sjukvård.

Webbutbildningen Säker vård – nationell utbildning i patientsäkerhet som finns på Socialstyrelsens utbildningsportal, täcker den kompetensmålen?

Utbildningen Säker vård – nationell utbildning i patientsäkerhet, ger en bred förståelse för patientsäkerhetsområdet och vad medarbetare själv kan göra för att arbeta förebyggande och minska risken för vårdskador. Många av de kompetensområden som ingår i de nationella kompetensmålen för patientsäkerhet berörs i utbildningen, men vissa ganska övergripande. Webbutbildningen kan utgöra en grund för utbildnings- eller fortbildningsinsatser inom patientsäkerhet, men utifrån målgruppens arbetsuppgifter, ansvar och roller kan kompentensen behöva breddas och fördjupas.

Vilket stöd kommer Socialstyrelsen att kunna ge regioner, kommuner och privata vårdgivare för att säkerställa utbildning enligt kompetensmålen?

Socialstyrelsen kommer i samarbete med övriga aktörer att fortsätta arbetet med att ta fram insatser som på olika sätt kan stärka kompetensen inom kunskapsområdet patientsäkerhet. Vilka konkreta insatser som ligger närmast i tid kommer att kunna presenteras under hösten 2024, och i samband med uppdateringen av den nationella handlingsplanen för patientsäkerhet.