Fysisk aktivitet på recept (FaR)

Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en behandlingsmetod som har använts inom hälso- och sjukvården i Sverige sedan början av 2000-talet. Syftet med FaR är att hälso- och sjukvårdspersonalen på ett forskningsbaserat och strukturerat sätt stödja patienter, som är otillräckligt fysiskt aktiva, att öka sin fysiska aktivitetsnivå. Målet med FaR är att genom ökad fysisk aktivitet förbättra eller bibehålla sin hälsa, alternativt att förebygga sjukdom eller skada.

FaR kan användas som behandling eller som ett komplement till annan behandling, exempelvis läkemedel eller specifik rehabilitering. FaR-metoden kan vara aktuell om patientens tillstånd tillåter att den fysiska aktiviteten kan utföras utanför hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsen främjar och stödjer FaR

Socialstyrelsen har sedan 2023 arbetat med att främja och stödja användningen av Fysisk aktivitet på recept (FaR). Myndigheten hade 2023–2025 ett regeringsuppdrag att fördela medel och stödja ökad förskrivning FaR, främja följsamhet till förskrivna FaR och att tillsammans med Folkhälsomyndigheten stödja och utveckla uppföljningen av FaR.

Resultatet av arbetet, som genomfördes inom ramen för uppdraget, har bidragit till de olika former av stödmaterial om FaR som nu finns tillgängligt på Socialstyrelsens webbplats. Materialet är framtaget för att användas som stöd vid utbildning och implementering av FaR i olika verksamheter inom vård och omsorg.

Stöd för användning av FaR

Socialstyrelsen har tagit fram material för att stödja och främja implementering och användning av FaR inom vård och omsorg. Materialet består av informationsmaterial, webbutbildning och olika stöd för implementering.

Stöd för implementering av Fysisk aktivitet på recept (FaR)

FaR som behandlingsmetod – stöd till beteendeförändring

FaR-metoden – en kort film om de delar som ingår i FaR-metoden.

FaR-metoden har utvecklats i Sverige och används inom hälso- och sjukvården sedan början av 2000-talet. Ett personcentrerat förhållningssätt är grunden i FaR-metoden som består av fem delar, med tre kärnkomponenter:

Individuellt rådgivande samtal – är centralt i FaR-metoden. I samtalet används öppna frågor med fokus på både tidigare och nuvarande fysisk aktivitetsnivå samt stillasittande tid. Motivation och beredskap till förändring kartläggs.
Individanpassad skriftlig ordination – formuleras i dialog med patienten och utgår från det individuella samtalet och en medicinsk bedömning av patientens hälso- och funktionsstatus.
Individanpassad uppföljning – är viktig för att kunna stödja beteendeförändringen, utvärdera och vid behov kunna ändra eller anpassa ordinationen.

De två övriga delarna används som metodstöd:

FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) - är ett evidensbaserat kunskapsstöd vid ordination av fysisk aktivitet och innehåller både allmänna och diagnosspecifika rekommendationer. FYSS finns även i en komprimerad digital version, eFYSS.
Samverkan med föreningar och andra aktivitetsarrangörer – bidrar till att skapa en stödjande struktur för att underlätta att komma igång med fysisk aktivitet.

Åtgärdskoder vid ordination av FaR

För att registrera och följa upp behandlingsmetodens tre kärnkomponenter finns specifika KVÅ-koder. Socialstyrelsen tagit fram en kodningsanvisning för koderna ur Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ).

För att kunna följa upp och utvärdera hur FaR används behöver åtgärderna dokumenteras strukturerat. Ett systematiskt arbetssätt i de verksamheter som utfärdar FaR gör det möjligt att följa upp arbetet både lokalt och regionalt. Det ger också underlag för verksamhets- och kvalitetsutveckling.

Socialstyrelsen rekommenderar att KVÅ-koder används konsekvent vid FaR-ordination. Då kan vi följa hur många FaR som ordineras, identifiera regionala skillnader och se var det kan behövas stöd för implementering. Registrering av KVÅ-koder är det verktyg som idag finns tillgängligt för uppföljning av FaR på nationell nivå.

Anvisning för användning av åtgärdskoder

Socialstyrelsen har tagit fram en anvisning för att stödja och underlätta användningen av KVÅ-koder för de tre kärnkomponenterna av FaR (indivuduellt rådgivande samtal, individanpassad skriftlig ordination och individanpassad uppföljning).

Anvisning för användning av KVÅ-koder i samband med fysisk aktivitet på recept (FaR)

Läs mer om fysisk aktivitet och FaR

Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) är ett nationellt nätverk som består av representanter från regionerna. HFS är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals & Health Services (HPH), som är initierat av WHO. Nätverket arbetar för en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för patienter, medarbetare och befolkning. Information och utbildningsmaterial om fysisk aktivitet och FaR finns publicerat på HFS:s webbplats:

Fysisk aktivitet, Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)

Nationellt system för kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården har tagit fram en generisk modell för integrering av levnadsvanor i vårdförlopp samt även andra kunskapsstöd. I modellen ingår FaR som förslag på metod för att stödja ökad fysisk aktivitet.

Generisk modell för integrering av levnadsvanor i vårdförlopp och andra kunskapsstöd, Sveriges regioner i samverkan (pdf), Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)

I takt med att vardagsrörelsen i befolkningen minskar, ökar de fysiska och psykiska hälsoproblemen. På regeringens uppdrag har Folkhälsomyndigheten förberett genomförandet av en nationell kraftsamling för ökad rörelse under 2026.

Kraftsamling för ökad rörelse 2026 – förberedelserna är igång, Folkhälsomyndigheten

Mer hos oss

Senast uppdaterad: 2026-03-23

Publicerad: 2025-01-13