Nationella planeringsstödet (NPS)

Socialstyrelsen tar löpande fram underlag för att analysera tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att ge en bild över hur tillgången till personal ser ut i landet så att hälso- och sjukvården och tandvården kan klara av sina kärnuppdrag.

Nationella planeringsstödet 2025

Planeringsstödet utvecklas ständigt. NPS 2025 består av en introduktion med läsanvisningar samt fyra delrapporter. Delrapport 1 handlar om barn- och ungdomspsykiatrin och delrapport 2 om tillgången på legitimerad personal inom hälso- och sjukvård samt tandvård. Delrapport 3 och 4 beskriver hur man kan arbeta med efterfrågan utifrån en patient- och personalcentrerad personalplanering, där delrapport 4 ger en fördjupad bild av tandvården.

I de olika delrapporterna utvecklar vi analysen av tillgång och efterfrågan genom bland annat:

ny statistik om personalens arbetsuppgifter och synliggörande av lösningsutrymmen för barn- och ungdomspsykiatrin
ny datakälla för tillgångsbeskrivningarna, vilket ger ännu mer aktuell statistik
fördjupade beskrivningar av vårdkonsumtion utifrån regionala och socioekonomiska förutsättningar
ett samlat resonemang om hur en patient- och personalcentrerad personalplanering kan vara ett stöd för förändringsarbete på systemnivå, där betoningen ligger på den sociala processen snarare än den tekniska.

NPS- Delrapporter 1-4

Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården samt tandvården – Introduktion och läsanvisningar till Nationella planeringsstödet 2025Artikelnummer: 2025-3-9473|Publicerad: 2025-03-13

Tillgång på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvårdspersonal – Sammanställning och analys av tillgången på den legitimerade personalen 2024 – Nationella planeringsstödet 2025 – Delrapport 2Artikelnummer: 2025-3-9474|Publicerad: 2025-03-13

Tillhörande dokument och bilagor

Patient- och personalcentrerad personalplanering – Ett stöd för framtidens efterfrågeanalyser – Nationella planeringsstödet 2025 – Delrapport 3Artikelnummer: 2025-3-9475|Publicerad: 2025-03-13

Tillhörande dokument och bilagor

Bilaga 5 – Patient- och personalcentrerad personalplanering

Patient- och personalcentrerad personalplanering – Ett stöd för framtidens efterfrågeanalyser för tandvård – Nationella planeringsstödet 2025 – Delrapport 4Artikelnummer: 2025-3-9479|Publicerad: 2025-03-13

Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården 2025

Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården 2025 – Nationella planeringsstödet. Delrapport 1. Barn- och ungdomspsykiatrinArtikelnummer: 2025-1-9383|Publicerad: 2025-01-15

NPS 2024 - läsanvisning

NPS 2024 består av tre delrapporter och en huvudrapport. Alla tre delrapporter kan läsas separat. Huvudrapporten beskriver utgångspunkter för NPS 2024 och ger en läsanvisning för delrapporterna. Resultaten redovisas i respektive delrapport.

I delrapport 1 presenteras en sammanslagen bild över vilka vårdformer och vårdnivåer legitimerad personal jobbar inom.

I delrapport 1 och 2 kan du ta del av två resurs- och kapacitetskartor som belyser hälso- och sjukvårdens respektive tandvårdens resurser och kapaciteter utifrån geografiska förutsättningar och prognostiserad befolkningsutveckling.

Sammnfattning av uppgifter i NPS 2024

Sverige placerar sig på 10:e plats över tillgången på läkare per 1000 invånare jämfört med andra OECD-länder, samt på 12:e plats över tillgången på sjuksköterskor per 1000 invånare.
År 2021 sysselsatte hälso-och sjukvården cirka 244 000 legitimerade inom hälso- och sjukvården samt tandvården, varav kvinnor utgjorde cirka 80 procent.
År 2021 var majoriteten av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatta i den specialiserade hälso- och sjukvården. 16 procent var sysselsatta på universitetssjukhus och 42 procent i annan specialiserad vård.
Vårdtiden förväntas öka med 23 procent och antal specialistbesök med 13 procent fram till år 2042 om vårdkonsumtionen skulle vara densamma som 2022 men med en förväntad äldre befolkningssammansättning, utifrån SCB:s befolkningsprognos.
Sjuksköterskor är den yrkesgrupp som flest kommuner och regioner rapporterar brist på för 2023, både grund- och specialistutbildade.

Stöd för att integrera personalplanering i utvecklingen av hälso- och sjukvården och tandvården

Vi ger ett stöd för att stärka Sveriges aktörers förmåga att planera utveckling av personalresurserna. Det innebär bland annat strategiskt stöd för att främja utveckling av multidisciplinära och multiprofessionella team och en effektiv användning av begränsade resurser för bästa möjliga patientnytta.

Studie 1 av 3: Nyutexaminerade sjuksköterskors flyttmönster

Utveckling av statistiska underlag

I Sverige pågår tre studier som synliggör flyttmönster bland nyutexaminerade sjuksköterskor, arbetsmarknadsrörelser bland sjuksköterskor under de första 2-5 åren samt en sammanställning över utbildningarnas kvalitet och utmaningar och möjligheter i övergången från utbildning till kliniskt arbete.

Studie 1 av 3: Flyttmönster av nyutexaminerade sjuksköterskor

Denna studie undersöker i vilken utsträckning lärosäten som utbildar sjuksköterskor också bidrar till att försörja samtliga regioner med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Att öka förståelsen för flyttmönster är av betydelse för arbetskraftsplanering både för högre utbildningsinstitutioner och hälso- och sjukvården

Studien visar regionala variationer i flyttmönster bland examinerade sjusksköterskor och relaterar dessa till befolkningstrender i den svenska befolkningen.

43 procent av sjuksköterskorna som examinerades 2019 studerade i en storstadsregion och nästan varannan arbetade i ett storstadsregion ett år efter examen. Denna trend är förväntad efterom storstadsregioner omfattar 53 procent av Sveriges befolkning och tre av sju universitetssjukhus finns i storstadsregionerna.
Regioner med en högre andel regionalt rekryterade studenter har också har en högre andel som arbetar kvar i regionen efter examen. Regioner med en lägre andel regionalt rekryterade studenter har en lägre andel som stannar kvar.
Storstadsregionerna har tillströmning av nyutexaminerade sjuksköterskor. Regioner där befolkningen minskar och framförallt i landsbygdskommunerna har färre sjuksköterskor som arbetar kvar efter utbildningen, även om de examinerats i regionen.

Flyttmönster bland nyutexaminerade sjuksköterskor

Del av EU projekt

Det är 19 länder som ingår i det EU-finansierade projektet HEROES. Deltagarna utbyter erfarenheter med varandra för att förbättra statistiska underlag och modeller som ska stödja planeringen av personalförsörjningen både på nationell och regional nivå.

Läs mer om EU-projektet HEROES, sidan är på engelska.

Studie 2 av 3: Sjuksköterskors arbetsmarknadsrörelser år 2020-2022

I rapporten undersöks arbetsmarknadsrörelserna för grundutbildade sjuksköterskor som tog examen 2014, 2017 eller 2019 och hade sjuksköterskeexamen som högsta utbildning under perioden 2020–2022. Att kartlägga hur sjuksköterskor rör sig på arbetsmarknaden kan vara till hjälp för att förstå förutsättningarna som offentliga respektive privata arbetsgivare har när det gäller personalplanering och kontinuitet inom hälso- och sjukvården.

Rapporten visar på förändrade sysselsättningsmönster bland sjuksköterskor, där rörligheten från offentlig sektor till privata aktörer har ökat under perioden 2020-2022.

Ungefär var femte nyutexaminerad sjuksköterska som började inom regionen bytte till en privat eller kommunal vårdgivare efter 36 månaders under perioden. .
Andelen sjuksköterskor som arbetade hos regionala vårdgivare minskade i alla regioner från januari 2020 till december 2022, med undantag för Jönköping där andelen ökade med 1 procentenhet. Den största minskningen skedde i Blekinge och Västernorrland, där andelen sjönk med 6 procentenheter i vardera regionen. Under samma period minskade andelen sjuksköterskor hos kommunala vårdgivare i Stockholm, Uppsala, Södermanland och Jönköping. Samtidigt ökade andelen sjuksköterskor hos privata vårdgivare i samtliga län, Uppsala hade den största ökningen på 6 procentenheter.
En jämförelse av sjuksköterskor som tog examen 2014, 2017 och 2019 visar på liknande rörelsemönster med vissa skillnader. För de som tog examen 2017 ökade andelen som arbetade inom kommunal sektor från 6 till 10 procent, och hos privata aktörer från 6 till 8 procent. Bland de som tog examen 2014 ökade andelen anställa hos privata vårdgivare från 7 till 10 procent, medan andelen inom kommunal sektor förblev stabil på 12 procent.

Sjuksköterskors arbetsmarknadsrörelser 2020-2022