Nationella planeringsstödet (NPS)

Socialstyrelsen tar löpande fram underlag för att analysera tillgången och efterfrågan på hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att ge en bild över hur tillgången till personal ser ut i landet så att hälso- och sjukvården och tandvården kan klara av sina kärnuppdrag.

Nyheter för NPS 2024/2025

Planeringsstödet utvecklas ständigt. Nytt för i år är att analyserna fokuserar mer på personalförsörjningen utifrån regionernas kapaciteter att möta dagens och framtidens vårdbehov. De nya områdena i rapporten handlar bland annat om:

Vårdkonsumtion och framtidsprognoser utifrån hur sammansättningen i befolkningen kommer att förändras
Inom vilka vårdformer legitimerad personal jobbar
Regionala skillnader utifrån olika kapacitetsperspektiv
Misslyckade rekryteringar inom ett urval av sjukdoms- och verksamhetsområden i den specialiserade vården

NPS 2025

NPS 2025 består av fyra rapporter där delrapport 1 handlar om Barn- och ungdomspsykiatrin. Kommande rapporter kommer att ge nationella och regionala analyser över tillgång och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal samt tandvård.

Fokus i delrapport 1 ligger på den snabba ökningen av adhd-diagnoser. De upptar 70 procent av läkarbesöken vilket leder både till personalbrist och riskerar att skapa undanträngningseffekter för andra patientgrupper med svår psykiatrisk problematik.
För att möta dessa utmaningar föreslår Socialstyrelsen bland annat:

Utveckling av integrerade vård- och personalförsörjningskedjor för att stärka samverkan mellan vårdnivåer och säkerställa tillgången till specialistkompetens.
Utveckla prognoser över personalbehov utifrån teamsammansättningar
Informationsinsatser till föräldrar för att ge dem en ökad förmåga att främja sina barns utveckling och hantera utmaningar.
Pilotprojekt för att effektivisera administrationen och främja hållbara arbetsmiljöer.

Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården 2025

Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården 2025 – Nationella planeringsstödet. Delrapport 1. Barn- och ungdomspsykiatrinArtikelnummer: 2025-1-9383|Publicerad: 2025-01-15

NPS 2024 - läsanvisning

NPS 2024 består av tre delrapporter och en huvudrapport. Alla tre delrapporter kan läsas separat. Huvudrapporten beskriver utgångspunkter för NPS 2024 och ger en läsanvisning för delrapporterna. Resultaten redovisas i respektive delrapport.

I delrapport 1 presenteras en sammanslagen bild över vilka vårdformer och vårdnivåer legitimerad personal jobbar inom.

I delrapport 1 och 2 kan du ta del av två resurs- och kapacitetskartor som belyser hälso- och sjukvårdens respektive tandvårdens resurser och kapaciteter utifrån geografiska förutsättningar och prognostiserad befolkningsutveckling.

Sammnfattning av uppgifter i NPS 2024

Sverige placerar sig på 10:e plats över tillgången på läkare per 1000 invånare jämfört med andra OECD-länder, samt på 12:e plats över tillgången på sjuksköterskor per 1000 invånare.
År 2021 sysselsatte hälso-och sjukvården cirka 244 000 legitimerade inom hälso- och sjukvården samt tandvården, varav kvinnor utgjorde cirka 80 procent.
År 2021 var majoriteten av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal sysselsatta i den specialiserade hälso- och sjukvården. 16 procent var sysselsatta på universitetssjukhus och 42 procent i annan specialiserad vård.
Vårdtiden förväntas öka med 23 procent och antal specialistbesök med 13 procent fram till år 2042 om vårdkonsumtionen skulle vara densamma som 2022 men med en förväntad äldre befolkningssammansättning, utifrån SCB:s befolkningsprognos.
Sjuksköterskor är den yrkesgrupp som flest kommuner och regioner rapporterar brist på för 2023, både grund- och specialistutbildade.

Stöd för att integrera personalplanering i utvecklingen av hälso- och sjukvården och tandvården

Vi ger ett stöd för att stärka Sveriges aktörers förmåga att planera utveckling av personalresurserna. Det innebär bland annat strategiskt stöd för att främja utveckling av multidisciplinära och multiprofessionella team och en effektiv användning av begränsade resurser för bästa möjliga patientnytta.

Studie 1 av 3: Nyutexaminerade sjuksköterskors flyttmönster

Utveckling av statistiska underlag

I Sverige pågår tre studier som synliggör flyttmönster bland nyutexaminerade sjuksköterskor, arbetsmarknadsrörelser bland sjuksköterskor under de första 2-5 åren samt en sammanställning över utbildningarnas kvalitet och utmaningar och möjligheter i övergången från utbildning till kliniskt arbete.

Studie 1 av 3: Flyttmönster av nyutexaminerade sjuksköterskor

Denna studie undersöker i vilken utsträckning lärosäten som utbildar sjuksköterskor också bidrar till att försörja samtliga regioner med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården. Att öka förståelsen för flyttmönster är av betydelse för arbetskraftsplanering både för högre utbildningsinstitutioner och hälso- och sjukvården

Studien visar regionala variationer i flyttmönster bland examinerade sjusksköterskor och relaterar dessa till befolkningstrender i den svenska befolkningen.

43 procent av sjuksköterskorna som examinerades 2019 studerade i en storstadsregion och nästan varannan arbetade i ett storstadsregion ett år efter examen. Denna trend är förväntad efterom storstadsregioner omfattar 53 procent av Sveriges befolkning och tre av sju universitetssjukhus finns i storstadsregionerna.
Regioner med en högre andel regionalt rekryterade studenter har också har en högre andel som arbetar kvar i regionen efter examen. Regioner med en lägre andel regionalt rekryterade studenter har en lägre andel som stannar kvar.
Storstadsregionerna har tillströmning av nyutexaminerade sjuksköterskor. Regioner där befolkningen minskar och framförallt i landsbygdskommunerna har färre sjuksköterskor som arbetar kvar efter utbildningen, även om de examinerats i regionen.

Flyttmönster bland nyutexaminerade sjuksköterskor

Del av EU projekt

Det är 19 länder som ingår i det EU-finansierade projektet HEROES. Deltagarna utbyter erfarenheter med varandra för att förbättra statistiska underlag och modeller som ska stödja planeringen av personalförsörjningen både på nationell och regional nivå.

Läs mer om EU-projektet HEROES, sidan är på engelska.

Studie 2 av 3: Sjuksköterskors arbetsmarknadsrörelser år 2020-2022

I rapporten undersöks arbetsmarknadsrörelserna för grundutbildade sjuksköterskor som tog examen 2014, 2017 eller 2019 och hade sjuksköterskeexamen som högsta utbildning under perioden 2020–2022. Att kartlägga hur sjuksköterskor rör sig på arbetsmarknaden kan vara till hjälp för att förstå förutsättningarna som offentliga respektive privata arbetsgivare har när det gäller personalplanering och kontinuitet inom hälso- och sjukvården.

Rapporten visar på förändrade sysselsättningsmönster bland sjuksköterskor, där rörligheten från offentlig sektor till privata aktörer har ökat under perioden 2020-2022.

Ungefär var femte nyutexaminerad sjuksköterska som började inom regionen bytte till en privat eller kommunal vårdgivare efter 36 månaders under perioden. .
Andelen sjuksköterskor som arbetade hos regionala vårdgivare minskade i alla regioner från januari 2020 till december 2022, med undantag för Jönköping där andelen ökade med 1 procentenhet. Den största minskningen skedde i Blekinge och Västernorrland, där andelen sjönk med 6 procentenheter i vardera regionen. Under samma period minskade andelen sjuksköterskor hos kommunala vårdgivare i Stockholm, Uppsala, Södermanland och Jönköping. Samtidigt ökade andelen sjuksköterskor hos privata vårdgivare i samtliga län, Uppsala hade den största ökningen på 6 procentenheter.
En jämförelse av sjuksköterskor som tog examen 2014, 2017 och 2019 visar på liknande rörelsemönster med vissa skillnader. För de som tog examen 2017 ökade andelen som arbetade inom kommunal sektor från 6 till 10 procent, och hos privata aktörer från 6 till 8 procent. Bland de som tog examen 2014 ökade andelen anställa hos privata vårdgivare från 7 till 10 procent, medan andelen inom kommunal sektor förblev stabil på 12 procent.

Sjuksköterskors arbetsmarknadsrörelser 2020-2022