Psykisk ohälsa: fler barn och unga behöver tidig och enkel kontakt med vården

Barn och unga kan få hjälp av hälso- och sjukvården på flera olika sätt om de mår dåligt psykiskt, till exempel via 1177, elevhälsan, vårdcentralen eller barn- och ungdomspsykiatrin (BUP).

– Ingen ska behöva bollas runt i vården. För barn och unga med psykisk ohälsa kan det vara svårt att hamna rätt och få stöd i tid. Därför pågår det många satsningar för att skapa enklare vägar till vård, samt för att öka samordningen mellan olika delar av vården och andra former av stöd, säger Maria Areblad, enhetschef på Socialstyrelsen.  

Många regioner har skapat en kontaktväg till vården vid psykisk ohälsa för barn och unga. 2024 hade till exempel 17 av 21 regioner infört en modell som kallas för En väg in. I övriga regioner var en liknande modell på väg att införas. Modellen består av ett telefonnummer eller en chatt som barn, unga och vårdnadshavare kan kontakta för att få hjälp och stöd samt vid behov komma vidare till rätt typ av stöd.

Lättare att söka vård men inte för barn i utsatta områden

Förra året utvärderade Socialstyrelsen En väg in, och ser att satsningen har gjort det lättare att söka vård. Den har också lett till en effektivare resursanvändning i vården, trots att antalet patienter har ökat. Däremot har En väg in inte nått barn och unga i utsatta områden i lika hög utsträckning som barn från andra områden. Den skillnaden har också ökat över tid.

– Barn från utsatta områden har högre riskfaktorer för psykisk ohälsa. Regionerna behöver titta på hur väl vården och satsningar som En väg in når familjer från utsatta områden, och hitta rätt vägar att nå dem, säger Nathalia Guaje, utredare på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens ger stöd

Att möta barn och unga som mår dåligt psykiskt är ett ansvar för hela samhället: skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst, fritidsverksamheter och föreningsliv har viktiga roller. Som nationell myndighet arbetar Socialstyrelsen på många sätt med att utveckla stödet och vården till barn och unga vid psykisk ohälsa. Här är tre aktuella exempel:

• Hälsoprogrammet för barn och unga
  Arbete pågår med att ta fram ett nationellt hälsoprogram för barn och unga. Syftet med programmet är att alla barn och unga ska erbjudas hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter, och att de som behöver extra stöd ska få det på ett snabbare och enklare sätt. Målet är jämlik hälsa ur flera aspekter, till exempel geografiskt, socialt och oavsett om det gäller psykisk eller fysisk hälsa. Kärnan i programmet är hälsobesök, hälsosamtal och stöd för föräldrar i att vara föräldrar. Programmet lanseras den 21 augusti 2026.
  
  Nationellt hälsoprogram för barn och unga ska ge bättre och mer jämlik hälsa, Socialstyrelsen

• Stöd till vårdcentralerna
  Vårdcentralerna är vägen in i vården, och den 1 juli 2026 blir det tydligare krav på att de och andra delar av primärvården också ska ta hand om personer med psykisk ohälsa. Socialstyrelsen ger stöd till regionerna i arbetet med att stärka vårdcentralernas arbete med att ta hand om personer med psykisk ohälsa, och här ingår även barn och unga.
  
  Psykisk ohälsa – målbild för vårdcentraler, Socialstyrelsen

• Stöd till barn och ungdomspsykiatrin (BUP)
  Många regioner har svårt att möta den ökande efterfrågan av barn- och ungdomspsykiatri (BUP). Socialstyrelsen samarbetar därför direkt med BUP-mottagningar som vill ha stöd i sitt utvecklingsarbete.
  
  Nationellt utvecklingsteam för barn- och ungdomspsykiatrin, Socialstyrelsen

Läs mer om hur vården förändras: Så förändras vården, Socialstyrelsen