Nationellt utvecklingsteam för barn- och ungdomspsykiatrin

KvIPS utgår från en modell som har använts inom den barn- och ungdomspsykiatriska öppenvården internationellt. Modellen stödjer ett systematiskt utvecklingsarbete och bygger på två huvudsakliga delar:

1. Självskattning utifrån ett antal gemensamma kvalitetsparametrar.
2. Verksamhetsbesök med erfarenhetsutbyte mellan medarbetare från olika BUP- mottagningar.

Självskattningen ger respektive verksamhet underlag för att identifiera och följa upp utvecklingsområden, och genomförs helst med hela medarbetargruppen.

Syftet med KvIPS är bland annat att:

• ge respektive mottagning en gemensam bild av nuläget i den egna verksamheten avseende både styrkor och utvecklingsområden
• skapa kollegialt lärande mellan mottagningar i olika regioner
• möjliggöra för mottagningar att följa den egna utvecklingen över tid

Den KvIPS-modell som utvecklingsteamet erbjuder har anpassats till Sverige och barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård.

Hur går det till?

Mottagningarna genomför årligen en självskattning utifrån gemensamma kvalitetsparametrar, som till exempel vård och delaktighet, samverkan samt vårdövergångar. Självskattningen ger en samlad bild av verksamheten och kan användas som underlag för fortsatt utvecklingsarbete. Då den görs återkommande kan mottagningarna följa sin egen utveckling över tid.

Varje mottagning får besök av en besöksgrupp som är sammansatt av kliniker från flera andra mottagningar (läkare, psykolog, sjuksköterska och ”annan” t.ex arbetsterapeut) och mottagningen skickar själv medarbetare på besök till andra mottagningar. Brukarrepresentanter rekryteras och involveras också i besöken för att få in detta perspektiv i utvecklingsfrågorna.

Exempel på fokusområden hittills:

• Hur kan vi prioritera patienter för bedömning, utredning och behandling på ett jämlikt sätt?
• Hur kan vi arbeta med stegvis vård, så att insatser anpassas efter behov och resurser?
• Hur följer vi upp effekterna av våra insatser och använder resultaten för att förbättra vården?
• Hur kan vi öka delaktigheten för patienter och vårdnadshavare, till exempel genom tydliga vårdplaner?

KvIPS är tänkt att vara ett forum för kollegor från olika mottagningar att prata om hur verksamheten kan utvecklas. Mottagningarna får exempel på hur andra har löst liknande utmaningar och kan anpassa lösningarna till sin egen verksamhet.

Efter ett år har varje deltagande verksamhet:

• genomfört självskattning
• varit värd för ett verksamhetsbesök
• besökt fyra andra mottagningar

I slutet av varje KvIPS-cykel bjuds de lokala KvIPS-teamen in till en årlig nätverksträff för att lära av varandra och utvärdera KvIPS-modellen.

Under KvIPS-cykeln deltar även delar av det nationella utvecklingsteamet som stöd för deltagarna samt för att kunna utvärdera och förbättra stödet löpande.

Deltagande regioner 2026/27

• Blekinge
• Dalarna
• Halland
• Jämtland Härjedalen
• Norrbotten
• Skåne
• Stockholm
• Sörmland
• Västernorrland
• Västmanland
• Värmland

Kom med nästa år!

Är din mottagning intresserad av att vara med i KvIPS 2027/2028? Vi tar emot anmälningar löpande. Sista datum för att anmäla intresse för nästa KvIPS-cykel är den 28 februari 2027.

Anmäl intresse eller ställ frågor genom att kontakta utvecklingsteam@socialstyrelsen.se

Vi ser fram emot din intresseanmälan!

Det ökade trycket på barn- och ungdomspsykiatrin har gjort det svårare att fördela resurserna efter behov. Flera verksamheter efterfrågar därför ett nationellt stöd för hur prioriteringar ska göras. Socialstyrelsen tar nu fram ett nationellt prioriteringsstöd som ska hjälpa BUP-verksamheter att bedöma vårdbehov på ett mer likvärdigt sätt.

En expertgrupp från barn- och ungdomspsykiatrin med representanter från samtliga sex sjukvårdsregioner kommer tillsammans med nationella utvecklingsteamet och Prioriteringscentrum arbeta med att ta fram prioriteringsstödet.

Målet är att ha en första version av prioriteringsstödet under senare delen av 2026 som kan testas under 2027. Stödet ska hjälpa verksamheterna att införa ett löpande prioriteringsarbete med utgångspunkt i den lagstadgade etiska plattformen.

Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheter beskriver att det administrativa arbetet är kostsamt, ineffektivt och att arbetet tar allt för mycket resurser från kärnuppdraget. Det nationella utvecklingsteamet kommer att stödja verksamheter att frigöra tid tillsammans med patienter.

Målsättningarna med stödet är att:

• Få en nationell överblick över vad som driver mot arbetsuppgifter som inte innebär tid tillsammans med patienter.
• Identifiera arbetsuppgifter som tar tid från kärnuppdraget och kommunicera möjliga förändringar.
• Ta fram, pilottesta och erbjuda en metod eller verktyg som verksamheter kan använda.

Mycket utvecklingsarbete pågår redan inom barn- och ungdomspsykiatrin. Det nationella utvecklingsteamet stödjer regioner och verksamheter i det arbetet. Det kan handla om att stödja ledningen med att se över rutiner och processer, att implementera nya arbetssätt eller att identifiera ineffektiva arbetssätt.

Det nationella utvecklingsteamet arbetar fram ett stöd i systematiskt förändringsarbete för att stödja centrala delar i förändringsarbetet, såsom analys, planering, implementering, uppföljning och lärande. Till skillnad från andra stöd som är knutna till särskilda metoder eller områden, som till exempel prioriteringsstödet, ska stöden här vara breda och kunna användas i olika typer av förändringsarbete och vid implementering av nya arbetssätt. De ska fungera oavsett vilken förändring det handlar om eller hur förändringsbehovet har identifierats.

Arbetet görs i enlighet med evidens om förändringsarbete och implementering. Teamet tar fram och testar stöden tillsammans med BUP Sörmland. Arbetet kommer att pågå under hela 2026.