Analys om pandemins effekter på vården 2020-2021

Sedan mars 2020 har hälso- och sjukvården ställt om sin kapacitet i olika omfattning under coronapandemin. Syftet med omställningen har varit att utöka akut- och intensivvårdskapacitet genom att göra plats och frigöra personal för vård av covid‑19-patienter.

Det har bland annat lett till hög arbetsbelastning inom vissa delar av hälso- och sjukvården och att planerad vård ställts in eller blivit uppskjuten. Akut vård och planerad vård som inte har kunnat vänta har dock prioriterats, till exempel cancerbehandling. Pandemin har även påverkat patienters sätt och benägenhet att söka vård.

Sammanfattning

Analysen gäller för pandemiperioden från mars 2020 till december 2021, som jämförs med ett medeltal för motsvarande period 2017–2019.

• Under pandemiperioden har det genomförts färre operationer och vårdperioder i somatisk slutenvård samt dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård. Minskningen var som störst under första vågen, särskilt under april–maj 2020. Från den tredje vågen februari–juni 2021 har en viss ökning skett för dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård.
• Resultatet är en effekt av vårdens omställning för att hantera covid-19-vård och av de restriktioner som medföljde för att minska spridningen av covid-19, framför allt under första vågen. Hälso- och sjukvården har sedan den andra vågen arbetat med en rad åtgärder för att både återhämta den normala produktionen och att ta hand om uppdämda vårdbehov. Patienter har också vågat söka sig tillbaka till vården. Även vaccinationer mot covid-19 under den tredje vågen har bidragit till möjligheten att återhämta en del av produktionen.
• I december 2021 var vårdproduktionen högre jämfört med medelvärdet för december 2017–2019 vad gäller operationer inom slutenvården (+5 procent, +1 908) samt läkarbesök (+5 procent, +35 800) och dagkirurgi (+7 procent, +10 595) i specialiserad öppenvård. En ökning sågs även under juni och september 2021 jämfört med före pandemin. Det visar att regionerna har kunnat arbeta på under december trots att det normalt är en lägre produktionsmånad. Fjärde vågen har också kantats av flera utmaningar. Det har handlat om kompetensbrist för vissa personalkategorier och vårdplatsbrist. Utöver det belastades vården av andra infektioner, till exempel säsongsinfluensa och RS-virus. Tillsammans med den ökande smittspridningen av omikronvarianten från december 2021 påverkade infektionerna dessutom den totala vårdkapaciteten, som led av bortfall av personal på grund av sjukfrånvaro eller vård av barn. Exempel på ytterligare bidragande faktorer kan ha varit påfyllnadsdoser av vaccination mot covid-19 och att omikronvarianten gett färre fall av allvarlig sjukdom jämfört med tidigare varianter. Även insatser genom statens och SKR:s överenskommelse om ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården 2021 och dess tilläggsöverenskommelse kan ha bidragit till utvecklingen i december 2021.

Första vågen – störst minskning

• Totalt sett har det genomförts färre antal operationer (–5 procent; –45 766) och vårdperioder (–8 procent; –165 742) i somatisk slutenvård, samt dagkirurgiska åtgärder (–4 procent; –141 205) och läkarbesök (–4 procent; –798 631) i specialiserad öppenvård.
• Vid utbrottet av covid-19 i mars 2020 var kunskaperna kring smittspridningen och hanteringen av sjukdomen okända. Därför gjorde hälso- och sjukvården den största omställningen under första vågen och ställde in planerad vård som kunde vänta för att klara av covid-19-vården [1a-c, 2]. Dessutom uppstod en påtaglig brist på skyddsutrustning, material och läkemedel. Det spädde på den uppskjutna vården och påverkade främst planerade operationer och kirurgiska åtgärder. Sammantaget återspeglar sig detta i en generell minskning av vårdproduktionen, som var som störst under första vågen, främst under april–maj 2020.

Drabbade operationsområden

• Den största minskningen i antal genomförda operationer och kirurgiska åtgärder skedde inom området rörelseapparaten (–15 procent; –28 193) samt inom området mag-tarmkanalen och därtill hörande organ (–7 procent; –9 366). Den största procentuella minskningen under pandemiperioden skedde inom området läppar, tänder, käkar, munnen och svalget (–23 procent; –3 745) samt inom området öron, näsa, hals och struphuvud (–19 procent; –2 139).
• Olika verksamhets- och operationsområden har påverkats på olika sätt. Dels eftersom planerad vård har fått vänta i enlighet med medicinska prioriteringar i regionerna, dels eftersom personal har omprioriterats till covid-19-vården [1a–c]. Den samlade besöks- och operationskapaciteten per vårdenhet eller klinik har påverkat resultaten och det kan också finnas skillnader i hur hårt de enskilda klinikerna har bromsat den planerade vården.
• Det finns både regionala likheter och variationer när det gäller effekterna på vård av covid-19. Skillnaderna beror bland annat på i vilken grad det har skett en stor spridning av covid-19 inom respektive region [1a–c]. De beror också på strukturella och organisatoriska faktorer, samt hur regionerna har hanterat situationen med coronapandemin.

Påverkan utifrån ålder

• Vårdproduktionen har minskat för samtliga åldersgrupper. Minskningen var genomgående under de tre första vågorna för operationer och vårdperioder i somatisk slutenvård, men som störst under första vågen, förutom för åldersgruppen 0–17 år där vårdperioder i somatisk slutenvård minskade som mest under andra vågen.
• En effekt av covid-19-utbrottet var att en del patienter avbokade sin vård eller undvek att söka vård trots behov under den första vågen [3, 4]. Patienter upplevde också att det varit svårt att få kontakt med vården under pandemin [5]. Patienterna undvek vården på grund av rädsla för covid-19-smitta eller för att de följde de allmänna rekommendationerna om att undvika att söka vård för att inte ta sjukvårdens resurser i anspråk. Dessa faktorer har bidragit till minskad produktion, speciellt under den första vågen.
• Dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård minskade för samtliga åldersgrupper endast under första och andra vågen. Produktionen minskade under första vågen mest för åldersgruppen 70 år och äldre. Det kan kopplas till att personer i åldersgruppen 70 år och äldre identifierades som en riskgrupp för covid-19 tidigt i början av pandemin. Det ledde till att vården för den åldersgruppen fick ställas in i högre utsträckning, men också att personer inom gruppen undvek att söka vård eller ställde in sin vård. Var tredje person i åldern 70–84 år sökte inte vård eller avbokade redan bokad vård under första vågen [3].
• Under tredje och fjärde vågen ökade däremot produktionen när det gäller dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård för åldersgruppen 70 år och äldre. Det kan kopplas till att gruppen hade minskad oro och att färre äldre undvek att söka vård [3], vilket också kan ha samband med att gruppen hade fått vaccinera sig från den tredje vågen. I samband med att vaccinationerna tog fart under den tredje vågen skedde en tydlig minskning av antalet covid-19-fall [6, 7]. Även antalet avlidna och belastningen på intensivvård minskade [6]. Vården fick därmed ytterligare en möjlighet att återgå till den normala organisationen och kunde återhämta en del av produktionen. Även vårdens ökade insatser för att genomföra dagkirurgi, kan ha påverkat.
• Vårdperioder i somatisk slutenvård har minskat som mest för åldersgruppen 0–17 år under pandemiperioden. En ökning av antalet vårdperioder sågs däremot under fjärde vågen. För barn och unga kan en omprioritering av anestesipersonal från barnverksamheten till covid-19-vården ha påverkat antalet barnoperationer [1a]. Bland annat utförs flera avancerade barnkirurgiska operationer på ett mindre antal barnkirurgiska centrum i Sverige, vilket leder till en ökad sårbarhet för belastning vid dessa centrum vid en pandemi eller annan krissituation. Även den minskade förekomsten av säsongsinfluensan, vinterkräksjukan och av andra luftvägsinfektioner såsom RS-virus bedöms ha lett till ett minskat vårdbehov, speciellt hos barn [8]. Under fjärde vågen har dock RS-virusinfektionerna kommit tillbaka och skulle kunna kopplas till utfallet, trots att smittspridningen av covid-19 var låg under fjärde vågens fem första månader. De skäl som ligger till grund för en vårdåtgärd, det vill säga indikationerna för till exempel operationstyper, varierar mellan olika åldersgrupper. Eftersom de medicinska prioriteringarna kommer att se olika ut för olika operationstyper återspeglas det även i resultaten när det gäller förändringar.
• Sammantaget kan utfallet för de olika åldersgrupperna påverkas av bland annat de medicinska indikationerna, de medicinska prioriteringar som har gjorts, huruvida gruppen är en riskgrupp eller inte, samt vaccinationsstatus.

Påverkan kvinnor och män

• Totalt under pandemiperioden har kvinnor en större procentuell minskning än män när det gäller vårdperioder i somatisk slutenvård, läkarbesök och dagkirurgiska åtgärder i specialiserad öppenvård. Däremot har män haft större procentuell minskning än kvinnor när det gäller antalet genomförda operationer i slutenvård.
• När det gäller den marginella ökningen under tredje vågen av dagkirurgiska åtgärder och läkarbesök i specialiserad öppenvård står män för en något större procentuell andel jämfört med kvinnorna.
• En delförklaring till resultaten kan vara att den medicinska indikationen för vårdåtgärd varierar mellan könen och därför återspeglas även i resultaten när det gäller förändringar. Det berörs i sin tur av vilka verksamhets- eller operationsområden som har påverkats mest på grund av medicinska prioriteringar.
• Vilken riskgrupp som kvinnor och män tillhör skulle eventuellt också kunna påverka. Det var fler män än kvinnor som vårdades för covid-19, speciellt under första vågen [9]. Det kan bidra till en högre andel vårdperioder i slutenvården, men ännu mindre möjligheter att genomgå operationer för män inom slutenvården.
• Ytterligare bidragande faktor skulle kunna vara att en större andel kvinnor än män har valt att avstå eller avboka vårdbesök, väntat längre med att söka vård eller utövat egenvård [4].

Vårdens utmaningar

• Smittvågornas effekter har påverkat belastningen på intensivvård och sjukhusinläggning av covid-19-patienter. Detta har i sin tur påverkat vårdens möjligheter att utföra planerad vård.
• Brister som fanns redan före pandemin har förvärrats under pandemiåren. Bristen på vårdplatser för vård efter operation har blivit värre dels för att vårdplatserna har omprioriterats till covid-19-vården, dels på grund av personalbrist. Det har framför allt påverkat operationsproduktionen och antalet vårdperioder i slutenvård.
• En utmaning är underbemanning inom flera verksamheter [10]. Förutom intensivvårdspersonal, som har behövts ännu mer under pandemin, råder en generell brist på grund- och specialistutbildade sjuksköterskor. Sjuksköterskor behövs för att upprätthålla den vård som ges på en vårdplats efter en operation. Det behövs också narkossjuksköterskor och annan typ av operationspersonal för att genomföra operationer.
• Det nationella vårdkompetensrådet, vars kansli administreras av Socialstyrelsen, har analyserat effekterna av första covid-19-vågen på kompetensförsörjningen och redovisat åtgärdsförslag [11a och 11b].

Vårdens åtgärder

• Från och med den andra vågen kunde vården anpassa omställningen mer efter den regionala smittspridningen. Det var möjligt bland annat för att kunskaperna om behandlingen av covid-19 var bättre och för att regionerna började genomföra åtgärder för att kunna återhämta uppskjuten vård.
• Hälso- och sjukvården har från den andra vågen kunnat ta sig an planerad vård i större utsträckning än under den första vågen. Patienter avbokades i mindre utsträckning under andra vågen och patienterna vågade söka sig till vården. Regionerna försökte att ta hand om de patienter som tidigare väntat samt aktivt uppmuntrade patienter att söka sig till vården genom informationskampanjer.
• Utmaningarna och därmed möjligheterna till åtgärder kan skilja sig mellan specialiserad öppenvård och somatisk slutenvård. Till exempel är dagkirurgiska åtgärder i specialiserad öppenvård inte påverkade av personal eller vårdplatser på samma sätt som i somatisk slutenvård.
• De samlade åtgärder som har genomförts inom den specialiserade vården från och med den andra vågen för att klara av produktionen har bland annat varit ändrade arbetssätt från fysiska besök till distansbesök, ökad hemmonitorering och direktkonsultation via digitala plattformar [1]. Andra åtgärder har varit omläggning av scheman, utökade arbetsskift, dagkirurgi, användning av hyrläkare, extra vårdavtal och köp av vård utanför den egna regionen, något som dock varit svårare under andra vågen. Aktualisering av väntelistor och produktionsplanering samt gemensam operationsplanering i regionen har också bidragit. Mest sannolikt har regionerna fortsatt med sina åtgärder under de senare vågorna i den mån det har varit möjligt utifrån deras förutsättningar och smittspridning.
• Socialstyrelsen redovisade den 1 oktober 2021 en nationell lägesbild över de uppdämda vårdbehoven [2]. I rapporten identifierades även 6 strategiska insatsområden med ett antal ändamålsenliga och effektiva åtgärder på kort och lång sikt för att möta de behov som pandemin har medfört. Områdena är:
  • hälsofrämjande och rehabilitering
  • nära vård
  • patientinflytande
  • kompetensförsörjning
  • kapacitetsstyrning
  • kunskapsstyrning
• Socialstyrelsen har i januari 2022 fått i uppdrag att fördela medel till regionerna för riktade insatser för att omhänderta de uppdämda vårdbehoven. Regionerna får använda medlen för att genomföra en eller flera av de insatser som presenteras i rapporten Uppdämda vårdbehov – Analys och förslag till insatser, i oktober 2021 [2].

Fjärde vågen

• Covid-19-pandemin har sedan mars 2020 karakteriserats av fyra vågor av smittspridning (se delperioder under avsnittet Fakta om statistiken).
• Den fjärde vågen startade i juli 2021 när deltavarianten dominerade [12a]. Nivåerna av covid-19-smittspridningen var låga under sommaren och större delen av hösten 2021. Från slutet av november 2021 ökade smittspridningen igen och i slutet av januari 2022 uppnådde den sin topp [12a-b]. Utvecklingen av fjärde vågen går dock inte att följa helt korrekt eftersom testrekommendationerna förändrades mellan 1–22 november 2021. Därefter kunde fullvaccinerade personer åter erbjudas test vid symtom [13a–b]. Den 20 januari 2022 prioriterades testningen om vilket gör att utvecklingen av fjärde vågen åter blir svårtolkad [13c].
• Under hösten 2021 belastade främst små barn akutmottagningar och intensivvård på grund av RS-virusinfektioner. De spreds tidigare än vanligt för vintersäsongen och började avta i januari 2022 [14a]. En del regioner har aviserat att de har fått ställa in planerad vård för barn och unga för att kunna hantera situationen under säsongen. Den tidiga säsongen beror förmodligen på utebliven säsong våren 2020 och vintern 2020–2021, mycket som en effekt av följsamheten till pandemirestriktionerna [14b]. Fler personer kan vara mottagliga för smitta av RS-virus säsongen 2021–2022, eftersom immuniteten i befolkningen har blivit sämre och fler barn har fötts under tiden.
• Som en effekt av restriktionerna våren 2020 och vintern 2020–2021 befarade man att immuniteten mot säsongsinfluensan skulle vara sämre och öka belastningen på vården [14b]. Säsongsinfluensan 2021–2022 startade tidigt i slutet av november 2021 och avtog från januari 2022, vilket är tidigt jämfört med säsongerna före pandemin [14c].
• Vinterkräksjukan är ytterligare en säsongsrelaterad virusinfektion som kan kräva vårdens resurser [14d].
• Trots en omfattande smittspridning har omikronvarianten under fjärde vågen gett färre fall av allvarlig sjukdom jämfört med tidigare varianter och perioder (se nedan avsnitt om virusvarianter). Tillsammans med en hög vaccinationstäckning har detta bidragit till att färre behövt intensivvård på grund av covid-19 som huvuddiagnos och att antalet avlidna varit färre under den pågående fjärde vågen jämfört med tidigare vågor [9]. Men även inlagda patienter med covid-19 som bidiagnos kräver sjukvårdens resurser för att begränsa smittspridningen och för att behandla patienten på ett patientsäkert sätt.
• Vårdpersonalen har inte kunnat återhämta sig helt under pandemins tidigare vågor och tillsammans med bortfall av personal på grund av sjukfrånvaro eller vård av barn, samt fortsatta utmaningar som kompetensbrist för vissa personalkategorier och vårdplatsbrist har det påverkat den samlade kapaciteten. Ovanstående i takt med den ökande smittspridningen av covid-19 från december 2021 har ökat trycket på sjukvården under fjärde vågen.

Virusvarianter

• Virus förändras över tid och därför uppstår det nya virusvarianter [15]. Vissa varianter av viruset kan bland annat öka smittspridningen och förändra svårighetsgraden av sjukdomen.
• Diagnosen covid‑19 orsakas av coronaviruset SARS-CoV-2. En del virusvarianter av SARS-CoV-2 har klassificerats som varianter av särskild betydelse [12a]. Anledningen är att de har kunnat påverka hur pandemin utvecklas. Till exempel har flera smittspridningsvågor uppstått på grund av varianternas benägenhet att öka sin smittspridning trots att vacciner har tagits fram mot viruset.
• Virusvarianterna har haft olika smittspridningseffekt hos olika åldersgrupper [17]. Det kan dock även kopplas till vaccinationsstatus för grupperna.
• Virusvarianter av särskild betydelse har i Sverige analyserats från den tredje vågen då alfavarianten dominerade [12a]. Till viss del fanns även betavarianten under tredje vågen. I början av den fjärde vågen, från juli 2021, dominerade deltavarianten, som visat sig smitta lättare än alfavarianten och betavarianten. Från den 29 november 2021 upptäcktes omikronvarianten i Sverige [16]. Denna variant har i sin tur varit mer smittsam än deltavarianten och dominerat i landet sedan januari 2022.

Pandemins utveckling

• Regeringen beslutade den 1 februari 2020 att klassa covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom [18a]. Den 10 mars 2020 bedömde Folkhälsomyndigheten att det förelåg en samhällsspridning av covid-19 i Sverige [18b].
• Under covid-19-pandemin har nationella och regionala rekommendationer om restriktioner lämnats för att för att minska smittspridningen [19]. Den 29 september 2021 drogs de flesta restriktionerna in med anledning av en hög vaccinationstäckning [20a]. Men från den 26 november 2021 beslutades det om åtgärder igen, för att motverka ökad smittspridning och vårdbelastning i samband med att smittspridningen ökade under fjärde vågen.
• Den 9 februari 2022 upphävdes merparten av de allmänna restriktionerna mot spridning av covid-19 [20b]. Anledningen är att pandemin gått in i en fas som inte längre ger allvarliga konsekvenser för samhället. Covid-19 bedöms att fortsätta spridas men den höga vaccinationstäckningsgraden bland befolkningen, inkluderat även riskgrupper och äldre, bidrar till minskad risk för allvarlig sjukdom.
• I Sverige erbjuds alla som är 12 år eller äldre samt barn från fem år inom särskilda riskgrupper vaccination mot covid-19. De första vaccinationerna mot covid-19 inleddes 27 december 2020 med personer på särskilda boenden för äldre [21]. Vaccinationen har under 2021 successivt inkluderat vårdpersonal, andra riskgrupper och yngre åldersgrupper.
• Effekten av vaccination mot covid-19 avtar med tiden. Därför rekommenderas sedan den 28 september 2021 att en tredje dos vaccin bör erbjudas de personer som löper högst risk för svår sjukdom och avtagande vaccinskydd [22]. Från den 27 oktober 2021 utökades rekommendationerna till ytterligare grupper.
• Från den 14 februari 2022 rekommenderas även en andra påfyllnadsdos, det vill säga en fjärde dos vaccin, till särskilda riskgrupper och till personer 80 år och äldre [23].
• Mot bakgrund av en hemställan från Folkhälsomyndigheten den 3 februari 2022, föreslog regeringen i en proposition den 3 mars 2022 att sjukdomen covid-19 inte längre ska vara en samhällsfarlig och allmänfarlig sjukdom från och med 1 april 2022, men att det fortsatt ska vara en anmälningspliktig sjukdom [24]. Den 23 mars 2022 antog riksdagen regeringens förslag [25]. Den 24 mars 2022 utfärdade regeringen förordningsändringar som gör att beslutet verkställs.

Fakta om statistiken

Socialstyrelsen har i uppdrag av regeringen att stötta regionerna i hanteringen av uppdämda vårdbehov orsakade av covid‑19 (S2020/05634/FS – delvis). Myndigheten följer och analyserar löpande pandemins effekter på hälso- och sjukvården.

Analys- och jämförelseperioder

Pandemiperioden

Analysperiod: Mars 2020–december 2021

Jämförelseperiod: Mars–december 2017–2019 och januari–december 2017–2019

Första vågen

Analysperiod: Mars–september 2020 

Jämförelseperiod: Mars–september 2017–2019

Andra vågen

Analysperiod: Oktober 2020–januari 2021

Jämförelseperiod: Oktober 2017–2019–januari 2017–2019

Tredje vågen

Analysperiod: Februari 2021–juni 2021

Jämförelseperiod: Februari–juni 2017–2019

Fjärde vågen

Analysperiod: Juli–december 2021

Jämförelseperiod: Juli–december 2017–2019

Referenser

1a. Analys av första och andra covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården. Socialstyrelsen, maj 2021.

1b. Analys av första covid-19-vågen – produktion, köer och väntetider i vården. Socialstyrelsen, november 2020.

1c. Covid-19 har påverkat vårdkontakter, operationer och väntetider. Socialstyrelsen, juni 2020.

2. Uppdämda vårdbehov. Analys och förslag till insatser. Socialstyrelsen, oktober 2021.

3. Oro för att inte få vård under covid-19-pandemin – särskilt bland äldre. Folkhälsomyndigheten, maj 2020 och maj 2021.

4. I skuggan av covid-19. Förändringar i befolkningens vårdkonsumtion till följd av pandemin under 2020. Vård och omsorgsanalys, juni 2021.

5. Pandemin och patienterna: Klagomål till patientnämnderna i Sverige 2020. Rapport, mars 2021.

6. Statistik om covid-19 – Socialstyrelsen, hämtad 2021-12-15

7. Skyddseffekt av vaccination mot covid-19 i åldersgrupperna 65 år och äldre. Baserat på svenska data från våren 2021. Folkhälsomyndigheten, 2021.

8. Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Folkhälsomyndigheten, 2021.

9. Vård och covid-19 –  Socialstyrelsen, hämtad 2021-12-15

10. Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård: Nationella planeringsstödet 2021. Socialstyrelsen, 2021.

Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvård samt tandvård: Nationella planeringsstödet 2022. Socialstyrelsen, 2022.

11a. Pandemin och kompetensförsörjningen: Lärdomar och åtgärdsförslag från Nationella vårdkompetensrådet efter coronavåren 2020. Nationella Vårdkompetensrådet, 2020.

11b. Pandemin och kompetensförsörjningen, del 2: Rekommendationer och bedömningar för hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning: Nationella Vårdkompetensrådet; 2022.

12a. Statistik om SARS-CoV-2 virusvarianter av särskild betydelse, hämtad 2021-12-15

12b. Folkhälsomyndigheten Covid-19 (arcgis.com), hämtad 2022-01-31

13a. Uppdaterade rekommendationer om testning – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2021-12-15

13b. Nya åtgärder för att minska spridning av covid-19 – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2022-01-31

13c. Mycket hög smittspridning av covid-19 kräver anpassade förhållningsregler och prioriterad testning — Folkhälsomyndigheten, hämtad 2022-012-17

14a. Senaste RSV-rapporten — Folkhälsomyndigheten, hämtad 2022-01-31

14b. Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Folkhälsomyndigheten, 2021.

14c. Senaste influensarapporten — Folkhälsomyndigheten, hämtad 2022-01-31

14d. Veckorapport om Calicivirus, vecka 3, 2022 — Folkhälsomyndigheten, hämtad 2022-01-31

15. Grubaugh ND, Petrone ME, Holmes EC. Why we shouldn’t worry when a virus mutates during disease outbreaks. Nat Microbiol. 2020;5:529-530

16. Ny virusvariant av SARS-CoV-2 även i Sverige – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2021-12-15

17. Statistik för vaccination mot covid-19 – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2021-12-15

18a. Pressmeddelande: Regeringen har fattat beslut med anledning av Folkhälsomyndighetens hemställan gällande infektion med coronavirus (2019-nCoV), hämtad 2022-02-10

18b. Folkhälsomyndigheten utlyser mycket hög risk för samhällsspridning i Sverige – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2020-06-03

19. Föreskrifter och allmänna råd – covid-19 – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2021-12-15

20a. Det här gäller kring covid-19 från 29 september – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2021-12-15

20b. De flesta åtgärder mot covid-19 upphör den 9 februari – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2022-02-10

21. Vaccinationerna i Sverige har inletts – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2021-12-15

22. Nya åtgärder för att begränsa spridning av covid-19 – Folkhälsomyndigheten, hämtad 2021-12-15

23. Andra påfyllnadsdos vaccin mot covid-19 rekommenderas till personer som är 80 år och äldre — Folkhälsomyndigheten, hämtad 2022-02-14

24. Remiss PM: Ändring av klassificeringen av covid -19 i smittskyddslagen, hämtad 2022-02-23

25. Upphävande av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen (Socialutskottets betänkande 2021/22:SoU27), Sveriges riksdag

Analyser och datafiler

Här hittar du analyser och tillhörande datafiler om pandemins effekter på vården.