Överbeläggningar och utlokaliseringar i hälso- och sjukvård
Regioner som byter journalsystem
Flera regioner genomför byten av system för vårdinformation och det kan påverka rapportering och datakvalitet. Därför har data för de regionerna tagits bort ur beräkningarna av rikets siffor i diagrammen.
Just nu är det regionerna Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Norrbotten, Sörmland, Västerbotten, Västernorrland och Örebro.
Överbeläggningar i vården
När en patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven för disponibel vårdplats innebär det att det har uppstått en överbeläggning.
För att räknas som en disponibel vårdplats i sluten vård måste vårdplatsen ha en fysisk utformning, utrustning och bemanning som säkerställer patientsäkerhet och arbetsmiljö. När vård ges utan dessa förutsättningar innebär det ökad risk för vårdskador.
Få överbeläggningar – det är målet
Hur många överbeläggningar som uppstår varierar över tid. Målet är att ha så få som möjligt, eftersom en överbeläggning innebär att en patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller de krav som ställs på en disponibel vårdplats.
Pandemin påverkade situationen inom hälso- och sjukvården kraftigt under perioden från början av 2020 till början av 2022.
Utlokaliseringar i vården
När en patient har skrivits in som utlokaliserad innebär det att hen vårdas på en vårdenhet som inte har specifik kompetens för det som hen vårdas för, och som kanske inte heller har medicinskt ansvar för det. Det kan också saknas adekvat utrustning som behövs för vård av just den patienten. Sammantaget medför det en ökad risk för vårdskador hos den utlokaliserade patienten.
Regioner som byter journalsystem
Flera regioner genomför byten av system för vårdinformation och det kan påverka rapportering och datakvalitet. Därför har data för de regionerna tagits bort ur beräkningarna av rikets siffor i diagrammen.
Just nu är det regionerna Blekinge, Dalarna, Gävleborg, Halland, Norrbotten, Sörmland, Västerbotten, Västernorrland och Örebro.
Färre patienter ska bli utlokaliserade
Hur många patienter som vårdas som utlokaliserade varierar över tid.
Målet är att utlokaliseringarna ska vara så få som möjligt, eftersom avsaknad av specifik kompetens, möjlighet till adekvat utrustning samt eventuellt medicinskt ansvar leder till ökade risker.
Fakta om statistiken
Socialstyrelsen följer och visar tillgängligheten i hälso- och sjukvården för akutmottagningar, primärvård, specialiserad vård och barn- och ungdomspsykiatrin. Syftet är att bidra med kunskap om läget när det gäller tillgängligheten till vård och i förlängningen en jämlik vård. Det betyder rätt vård, i rätt tid, på rätt nivå utifrån individens förutsättningar och vårdbehov. Tack vare statistiken får vi mer kunskap om det.
Statistiken visas med ett par månaders eftersläpning av data.
Statistiken uppdateras andra torsdagen varje månad klockan 16:00 om datakvaliteten är tillräckligt god. Om den dagen är en röd dag flyttas uppdateringen fram en vecka. Uppehåll sker i juli då det är sommaruppehåll.
Datakälla
- Väntetidsdatabasen, Sveriges Kommuner och Regioner
- Patientregistret, Socialstyrelsen (för akutmottagningar)
Statistiken är baserad på siffror från väntetidsdatabasen från Sveriges Kommuner och Regioner. Statistiken visar en ögonblicksbild utifrån när datauttaget gjordes. Vissa figurer inkluderar också avvikelserna patientvald väntan (PvV) och medicinskt orsakad väntan (MoV). Statistiken kan därför skilja sig från siffrorna på Sveriges Kommuner och Regioners statistik för väntetider i vården.
Socialstyrelsen har tagit över ansvaret för insamlingen av väntetidsdata från Sveriges Kommuner och Regioner. Tills alla regioner fått igång en tillräckligt bra rapportering till Socialstyrelsen baseras statistiken på siffror från Sveriges Kommuner och Regioner.