Jämförelser av statistik om dödlighet till följd av covid-19

Statistiken enbart berättar inget om orsaker till resultat men kan ge värdefull information för att utforska utfall närmare.

Det skiljer sig i hur länder rapporterar dödsfall under pandemin vilket gör jämförelser svåra. Det visar Socialstyrelsens slutrapport ”Uppdrag att beskriva och analysera vissa hälsodata för jämförelser kopplade till utbrottet av covid‑19”.

Samtidigt finns några mått som kan användas för både internationella och nationella jämförelser. Vi berättar på den här sidan både om olikheterna och de jämförande måtten.

Olikheter mellan länder

Alla länder har egna övervakningssystem för smittskydd. Det är där aktuella uppgifter om smittade och dödsfall kopplade till covid‑19 samlas in och rapporteras extra frekvent. Testningen för smitta i befolkningen och sätten att identifiera och räkna dödsfall bland de som är sjuka varierar.

Uppgifterna om dödsfall bland de som smittats anger inte dödsorsak. I övervakningen av smittsamma sjukdomar kontrolleras uppgifter om dödsfall mot uppgifter i folkbokföringen eller andra register vilket tar olika lång tid. Det betyder att det kan vara svårt att jämföra uppgifter från olika länder vid samma tidpunkt. Ofta kompletteras den epidemiologiska rapporteringen med uppgifter om totalt antal dödsfall i befolkningen oavsett dödsorsak för att identifiera ovanliga förändringar.

Även när dessa uppgifter finns kan det vara svårt att jämföra utvecklingen i olika länder då förutsättningarna kan vara mycket olika. Det kan handla om olika ålderssammansättning i befolkningen eller olika sätt att organisera resurser i hälso- och sjukvården samt tillgången till vård.

Statistik för dödsorsaker

Uppgifter om dödsfall och dödsorsaker samlas in och registreras på ett likartat sätt i många länder genom administrativa och legala processer. Registrering av dödsorsaker ligger till grund för officiell statistik. Det finns stor variation i fråga om hur lång tid det tar att validera uppgifterna och när sådan statistik blir tillgänglig i förhållande till dödsdatum. Ofta tar det minst 1‑3 veckor innan uppgifter om dödfall och dödsorsaker har kontrollerats i administrativa system, i vissa länder tar det flera månader. I våra nordiska länder har vi överlag stora likheter, däremot skiljer det sig en del i hur lång tid efter dödsfall inrapportering till dödsorsaksregister sker.

De flesta länder i kartläggningen uppger att publicering av officiell statistik över dödsorsaker för 2020 kommer att ske under sommaren 2021 eller senare.

Mått som rekommenderas vid jämförelser

Grunden för att kunna jämföra statistik är att de data som används samlas in och sammanställs på ett liknande sätt. Sedan säger statistik inget om orsaker. Däremot går det att under vissa förutsättningar jämföra siffrorna. För det krävs mått som gör det möjligt.

Det finns några mått som bättre än andra möjliggör jämförelser av dödlighet både mellan länder och mellan regioner förutsatt just att det statistiska underlaget är likvärdigt.

Framför allt är det måtten åldersstandardiserad mortalitet (dödlighet) och total dödlighet eller överdödlighet (död oavsett orsak) som är användbara. Måtten kompletterar varandra och är båda värdefulla.

Åldersstandardisering

I fråga om ålder finns det länder, regioner och kommuner med en större andel yngre personer och andra med större andel äldre. Åldersstandardisering innebär att dödstalen beräknas som om samtliga populationer i jämförelsen hade samma åldersfördelning, en så kallad standardpopulation. Då kan dödstalen inom exempelvis kommuner jämföras med varandra, eftersom standardiseringen tagit bort påverkan av åldersskillnader.

Per 100 000 invånare

Storstadskommuner har fler antal invånare och förmodligen därför fler antal avlidna.

Storstad: 300 000 invånare och 300 avlidna

Mindre kommun: 100 invånare och 10 avlidna

Vill vi jämföra utfallet behöver vi använda ett gemensamt mått. Då blir antalet avlidna per 100 000 invånare det bästa sättet eftersom det tar hänsyn till det faktum att storstäder annars alltid har flest antal avlidna. På sätt och vis utgår vi från att befolkningsmängden är lika över hela landet.

Ny redovisning på lokal nivå i Sverige

Nu tillhandahåller vi regionalt och lokalt nedbrytbar statistik för att möjliggöra jämförelser mellan olika geografiska indelningar inom Sverige. Det gör vi genom att komplettera statistiken över avlidna av covid‑19, baserat på dödsorsaker, med åldersstandardiserade dödstal per 100 000 invånare per region och kommun i Sverige.

Om regeringsuppdraget

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att beskriva och analysera vissa hälsodata för jämförelser kopplade till utbrottet av covid‑19 (S20201052701FS).

Slutrapporten omfattar kartläggning och beskrivning av hur statistik rörande avlidna i covid‑19 framställs och presenteras i Sverige och andra länder. Fokus har i första hand varit på de nordiska länderna och ett urval andra länder där det varit möjligt att finna information.