Datakällor för avlidna i covid-19
Folkhälsomyndighetens statistik tas fram för att övervaka bördan av epidemin i närtid. Socialstyrelsens statistik tas fram för att producera officiell statistik över dödsorsaker.
I den analys som gjordes i februari 2021 var överensstämmelsen överlag god. Analysen från mars 2022 visar att de två myndigheternas statistik skiljer sig åt mellan veckorna 3–7 under 2022 jämfört med motsvarande period 2021.
Skillnaden beror huvudsakligen på att en större andel av de avlidna som ingår i Folkhälsomyndighetens statistik har covid-19 enbart som bidragande dödsorsak eller att covid-19 inte alls är nämnt på dödsorsaksintyget hos Socialstyrelsen.
Se hela analysen i faktabladet som finns längst ned på den här sidan.
Avlidna i covid‑19 enligt Socialstyrelsens dödsorsaksregister
Socialstyrelsen mäter dödsfall genom dödsorsaksregistret. Dödsorsaksregistret uppdateras varje år enligt föreskrift. I registret ingår samtliga dödsfall i den svenska befolkningen, och från 2012 även dödsfall som inträffat inom Sveriges gränser bland personer som inte var folkbokförda i Sverige. Det är den underliggande dödsorsaken som sedan 1961 årligen presenteras i Socialstyrelsens officiella dödsorsaksstatistik.
Vid varje dödsfall i Sverige ska ett dödsbevis och ett dödsorsaksintyg fyllas i av läkare. Information inkommer till Socialstyrelsen från två olika håll.
Dödsbeviset
Dödsbeviset lämnas till Skatteverket senast första vardagen efter dödsfallet och i vissa fall till Polisen. Därefter aviserar Skatteverket dödsbevisen till myndigheter och vissa andra aktörer, till exempel banker.
Aviseringarna som inkommer till Socialstyrelsen innehåller uppgifter om att ett dödsfall inträffat och vissa administrativa uppgifter om den avlidne, som personnummer, kön, ålder och folkbokföringsort.
Dödsorsaksintyg
Dödsorsaksintyget ska skickas till Socialstyrelsen inom tre veckor efter dödsfallet. Läkaren beskriver i intyget det sjukdomsförlopp eller skadeförlopp som haft störst betydelse för dödsfallet, samt andra sjukdomar och tillstånd som kan ha bidragit till dödsfallet.
Om dödsorsaksintyget är ofullständigt begär Socialstyrelsen en komplettering för att få ett så bra underlag som möjligt.
Diagnoserna i dödsorsaksintyget klassificeras enligt WHOs klassifikation ICD10, efter de regler som gäller för dödsorsaksklassificering. Den sjukdom eller skada som startade förloppet och som ledde till dödsfallet klassas som den underliggande dödsorsaken. Bidragande dödsorsaker kan också anges.
Data om avlidna med laboratoriebekräftad covid‑19 (Folkhälsomyndigheten)
Statistiken över dödsfall som presenteras av Folkhälsomyndigheten består av personer som har fått en laboratoriebekräftad covid‑19 diagnos och är rapporterade som avlidna i databasen SmiNet.
SmiNet är ett elektroniskt övervakningssystem för anmälan enligt smittskyddslagen, där såväl behandlande läkare som laboratorium anmäler information om bekräftade fall av covid‑19. Smittskyddsenheten vid regionen kan också lägga till information, till exempel dödsdatum, om den smittade personen i SmiNet.
Uppgifter i SmiNet om vilka personer som har avlidit kommer från inkomna anmälningar och särskilda länkningar till Skatteverkets information om avlidna. Anmälan till SmiNet från behandlande läkare innehåller ibland uppgift om att personen är avliden och datum för dödsfallet. Uppgifter om dödsfall kan kompletteras till SmiNet i efterhand av såväl behandlande läkare som av smittskyddsläkaren.
Utöver dessa anmälningar kontrollerar Folkhälsomyndigheten regelbundet bekräftade fall av covid‑19 mot Skatteverkets information över dödsfall med hjälp av personnummer. Dödsfall som inträffat inom 30 dagar efter provtagning för covid‑19 meddelas regionernas smittskyddsenheter. Därefter granskar smittskyddsenheterna dödsfallen och uppdaterar informationen om fallen i SmiNet med datum för dödsfallet. Att räkna personer som avlidit inom 30 dagar efter diagnos är en vedertagen metod när det gäller säsongsinfluensa när den specifika dödsorsaken är okänd.
Fakta om statistiken
Beskrivningen av datakällor utgår från tre faktablad. Uppgifterna bygger på dödsorsaksregistret för 2020 och preliminära siffror över dödsorsaker för 2021 och 2022 från Socialstyrelsen och avlidna bekräftade fall från Folkhälsomyndigheten.