Tidigare publicerad statistik om covid-19

Diagrammet visar nyinskrivna patienter, avlidna och bekräftade fall hos de som är 70 år och äldre och har hemtjänst eller bor på särskilt boende.

Avlidna i covid-19

Här hittar du statistik om avlidna i covid-19 i Sverige. Här ingår de som dött av covid-19, men inte de som dött av andra sjukdomar samtidigt som de också haft covid-19.

Endast de som har covid-19 som underliggande dödsorsak enligt dödsorsaksintyg räknas med här. Eftersläpningen i statistiken beror på att det tar tid att få in dödsorsaksintyg.

Dödsfall per län

Här ser du hur många som dött i covid‑19 utifrån vilket län de är folkbokförda i.

Siffrorna som visas är åldersstandardiserade dödstal per 100 000 invånare.

Jämför län

I tabellen kan du se hur det ser ut i länen, både totalt antal avlidna i covid‑19 och åldersstandardiserade siffror per 100 000 invånare. De åldersstandardiserade siffrorna är baserade på befolkningen för 2021.

Om du vill jämföra bara två län kan du skriva in dem i sökrutan, till exempel "halland blekinge".

Jämför kommuner

I tabellen kan du se hur det ser ut i kommunerna, både totalt antal avlidna i covid‑19 och åldersstandardiserade siffror per 100 000 invånare. De åldersstandardiserade siffrorna är baserade på befolkningen för 2021.

Om du vill jämföra två kommuner kan du skriva in dem i sökrutan. Skriv till exempel "kiruna gällivare" om du vill jämföra Kiruna kommun med Gällivare kommun.

Åldersfördelning vecka för vecka

I färgdiagrammen kan du se förändring över tid i antalet avlidna i covid‑19 för olika åldersgrupper. Antalet i färgdiagrammen baserar sig på avlidna med covid-19 som underliggande dödsorsak.

Peka på en cell för att se veckonummer.

Samsjuklighet

För att beskriva gruppen som avlidit i covid‑19 kan du här se fyra vanliga samsjuklighetsdiagnoser. Det betyder inte att diagnosen räknas som en riskgrupp, utan ger bara en bild av vilka som avlidit i sjukdomen.

I den här statistiken ingår personer som besökt läkare i den specialiserade öppenvården eller varit inskriven på sjukhus för hjärt- och kärlsjukdom, högt blodtryck, diabetes eller lungsjukdom. Primärvården ingår inte i statistiken.

Tidigare sjukhusvård

Här kan du se hur många som fått slutenvård, det vill säga varit inlagda på sjukhus, de fem senaste åren bland de som avled första halvåret 2020.

Av alla som avled med covid‑19 som underliggande dödsorsak under första halvåret 2020 hade 78 procent slutenvårdats någon gång under femårsperioden 2015‑2019. Tidigare slutenvård var lika vanligt bland personer som avled av andra underliggande dödsorsaker under samma period.

Med underliggande dödsorsak menas den sjukdom eller skadehändelse som inledde den kedja av händelser som ledde till döden. Ett exempel på det är en 80-åring som dött med bekräftad covid‑19. På grund av covid‑19 fick 80-åringen lunginflammation som ledde till att hjärtat stannade. Eftersom det var covid‑19 som satte igång sjukdomsförloppet räknas det som den underliggande dödsorsaken.

Den vanligaste huvuddiagnosen för tidigare slutenvårdstillfällen var cirkulationsorganens sjukdomar vilket främst är hjärt- och kärlsjukdomar. Tre av tio, 31 procent, hade slutenvårdats för detta. Det är samtidigt den vanligaste huvuddiagnosen bland avlidna i stort under samma period och därmed inte något unikt för avlidna med covid‑19 som underliggande dödsorsak.

Skador och förgiftningar var den näst vanligaste anledningen till vård bland de som slutenvårdats under femårsperioden, 27 procent. En av fyra, 24 procent, hade vårdats för symtom, sjukdomstecken och onormala fynd som inte klassificeras på annan plats. Det inkluderar ett brett spektrum av symtom och sjukdomstecken, allt från feber till symtom kopplade till ett visst organ. En av fem, 20 procent, hade vårdats för andningsorganens sjukdomar.

De personer som avlidit med covid‑19 som underliggande dödsorsak under första halvåret 2020 har tidigare varit inskrivna på sjukhus för liknande sjukdomsgrupper som också var vanliga bland övriga som avlidit under samma period. Att tidigare ha vårdats för tumörsjukdom är dock betydligt ovanligare bland de som avlidit i covid‑19 som underliggande dödsorsak jämfört med övriga som avlidit, 6 respektive 17 procent.

De som avled i covid‑19 under första halvåret 2020 var i genomsnitt nästan tre år äldre, knappt 83 år vid dödsfallet jämfört med övriga som avled under samma period.

Socioekonomi

Här hittar du statistik om socioekonomisk bakgrund hos avlidna i covid‑19 under de tre första vågorna.

De flesta personer som avled under coronapandemins var över 65 år. Inkomsten är oftast lägre i denna grupp eftersom flertalet har pension. Av de avlidna i covid‑19 som var mellan 50 och 64 år tillhörde 43 procent någon av de två lägsta inkomstnivåerna, så kallade kvintiler. För motsvarande åldersgrupp i befolkningen tillhör 22 procent någon av de lägsta inkomstkvintilerna. Till antalet är det dock få personer under 65 år som avlidit till följd av pandemin vilket gör jämförelsen osäker. Skillnaderna kopplat till inkomstnivå var tydligare under första och andra vågen än under tredje.

Under den tredje vågen av pandemin är det en högre andel med arbete som huvudsaklig inkomstkälla som har slutenvårdats än under de tidigare perioderna. Nästan 43 procent av de slutenvårdade under pandemins tredje del hade arbete som huvudsaklig inkomstkälla, jämfört med runt 30 procent under de två första vågorna.

Andelen bekräftat smittade med utländsk bakgrund var högre under den första och andra vågen av pandemin, mellan 28‑29 procent. Under den tredje vågen var motsvarande andel 23 procent och 77 procent hade svensk bakgrund.

En högre andel personer med utländsk bakgrund vårdades på intensivvårdsavdelning, IVA, under pandemins första våg än under de senare perioderna. Under den första vågen hade nästan 45 procent av de intensivvårdade patienterna utländsk bakgrund och nästan 50 procent svensk bakgrund. Andelen med utländsk bakgrund sjönk till 36 procent under pandemins tredje våg och ökade till 61 procent för andelen med svensk bakgrund.

Längst ned på sidan hittar du datafiler med statistik från pandemiperioden om covid‑19-patienters socioekonomi efter inkomst, sysselsättning, utländsk eller svensk bakgrund och utbildning.

Vård och covid-19 i Sverige

Här finns statistik om vård av patienter med covid‑19 under pandemin, till exempel på vanlig vårdavdelning och i intensivvård. Här finns också statistik över hur det har sett ut i varje region. Det finns också statistik över kön, ålder och vaccinationsstatus. Samt statistik över patienter som haft covid-19 som huvuddiagnos respektive bidiagnos.

Diagrammen för all slutenvård visar en uppskattning av totalt antal inskrivna patienter på sjukhus.

Det finns en osäkerhet i det totala antalet eftersom vissa regioner och vårdenheter har blivit sena med sin rapportering. För att kunna ge en mer aktuell bild av läget totalt sett har vi i de fallen använt oss av antalet inskrivna patienter utifrån det värde som är senast inrapporterat. Det visas som en uppskattad total genom den mörkblå delen i diagrammen.

Diagrammet för all slutenvård baserades på regionernas inrapportering under måndagar till onsdagar varje vecka. Inrapporterat antal patienter är utifrån uppgifter som kom in de senaste sju dagarna.

Diagrammet för intensivvård baserades på den inrapportering som gjordes dagligen av enskilda vårdenheter via Svenska intensivvårdsregistret utifrån uppgifter från senaste dygnet.

För inskrivna i slutenvård och intensivvård räknas patienter som antingen fått covid-19 som diagnos eller som fått ett positivt svar på covid-19-test men inte hunnit få en diagnos.

Ytdiagrammet ”Covid-19-patienter i intensivvård och på vanlig vårdavdelning” visar läget i den svenska sjukvården veckovis till och med september 2022. Där ser du antal patienter som låg inne på sjukhus.

Det baseras på vad varje region har rapporterat in till Socialstyrelsen. Om en region inte rapporterat in antal patienter under en vecka används det senaste inrapporterade värdet.

Det finns en osäkerhet i det totala antalet eftersom vissa regioner och vårdenheter har blivit sena med sin rapportering. För att kunna ge en mer aktuell bild av läget totalt sett har vi i de fallen använt oss av antalet inskrivna patienter utifrån det värde som är senast inrapporterat. Det visas som en uppskattad total genom den mörkblå delen i diagrammen.

Vård och covid-19 i regioner

I diagrammet visas antal covid-19-patienter per region. Om en region inte har rapporterat in ett värde den senaste veckan markeras regionens namn med asterisker.

Vaccination och vård

Här kan du se statistik om vaccinationsstatus hos patienter som slutenvårdats för covid-19.

Huvud- eller bidiagnos

Här kan du se diagram som visar hur stor skillnaden är mellan hur många patienter som vårdats för covid-19 som huvuddiagnos jämfört med antal patienter som har en diagnos för covid-19 (antingen som huvud- eller bidiagnos). Med huvuddiagnos menas att det är främsta anledningen till att patienten vårdas. I övriga fall vårdas patienten främst för en annan diagnos men har också covid-19 som bidiagnos.

I ett av diagrammen kan du också se vilka huvuddiagnoser som patienterna vårdats för bland de med covid-19 som bidiagnos.

Den mörkblå linjen visar ett kombinerat mått, som innebär att de senaste veckorna främst visar inlagda patienter smittade med covid-19 med okänd diagnoskod. Du kan läsa mer om kombinationsmåttet i metodbilagan.

Intensivvård utifrån huvud- och bidiagnos

Här kan du se diagram som visar andelen eller antalet patienter i intensivvård som har covid-19 antingen som huvuddiagnos eller bidiagnos.

I diagrammet nedan kan du se vilka som är de vanligaste anledningarna till att patienter med covid-19 som bidiagnos ligger inne på sjukhus för, alltså vad de fått för huvuddiagnos.

Statistiken finns uppdelat per kön eftersom det skiljer sig något mellan könen.

Vårdtider på sjukhus

Här kan du se vårdtider för covid-19-patienter inom slutenvård, som har kunnat följas minst 30 dagar efter inskrivningsdatum.

Vårdtiderna redovisas både för patienter som har legat på intensivvårdsavdelning, så kallad IVA, och för de som inte har det.

I beräkningen ingår all slutenvård för en covid 19-patient. Det innebär alla nya vårdperioder som startar inom 90 dagar från första tillfället. För patienter som har intensivvårdats räknas dygnen på IVA ihop med dygnen på vanlig vårdavdelning.

Dödlighet bland slutenvårdade

Här kan du se andel patienter som avlidit inom 60 dagar efter att de skrivits in på sjukhus med covid‑19.

Åldersfördelning vecka för vecka

Färgdiagrammen visar förändring i antalet nyinskrivna patienter med covid‑19 över tid för olika åldersgrupper. Du kan se statistik både för vanlig vårdavdelning och intensivvårdsavdelning, både till antal och relaterat till befolkningsmängd.

Observera att färgdiagrammen baserar sig på ett kombinationsmått, som innebär att de senaste veckorna främst visar inlagda patienter smittade med covid-19 med okänd diagnoskod. Läs metodbeskrivningen för färgdiagram längst ned på sidan för mer information.

Peka på en cell för att se veckonummer.

Färgdiagrammen visar vilka veckor där flest blivit nyinskrivna i slutenvård med covid‑19. Ju mörkare färg desto fler har blivit inskrivna.

Postcovid

Postcovid är namnet på ett postinfektiöst tillstånd där patienten har kvarstående symtom eller sena besvär efter covid‑19.

Här hittar du gammal statistik om postcovid-patienters kön och ålder. Du kan hitta ny statistik om postcovid i Socialstyrelsens statistikdatabas för diagnoser - U09 Postinfektiöst tillstånd efter covid-19

Populationen består av patienter som varit diagnostiserade med postcovid, U09.9, från slutenvård eller specialiserad öppenvård. Förutom att statistiken är preliminär är det viktigt att notera att den inte omfattar primärvård (husläkare, hälsocentraler och liknande), eftersom det inte rapporteras till patientregistret. Därmed kan statistiken inte ge en bild över det totala antalet personer som har sökt vård för besvär efter covid-19.

Äldre och funktionsnedsättning

Här hittar du diagram om hur covid-19 drabbade äldre som bodde på särskilt boende eller hade hemtjänst, samt personer med boendeinsats enligt LSS.

Personer med boendeinsats

Diagrammet visar att fler män än kvinnor smittades av covid‑19 under pandemiperioden bland personer med boendeinsats enligt LSS.

Fakta om statistiken

Statistik som visas på den här sidan publicerades regelbundet under coronapandemin, men uppdateras inte längre.

I statistiken har antalet i flera diagram och tabeller satts i relation till befolkningsmängd per 100 000 invånare, samt åldersstandardiserats. Det innebär att man tagit hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Det åldersstandardiserade värdet visar hur exempelvis dödstalen hade sett ut om varje län hade haft samma åldersstruktur som riket. Det gör siffrorna mer jämförbara mellan län som har varierande andel äldre i sin befolkning.

Bekräftade fall

Uppgifter om laboratoriebekräftade covid-19 fall kommer från Folkhälsomyndigheten, dödsdatum från Skatteverket, information om intensivvården från svenska intensivvårdsregistret samt särskilt insamlade slutenvårdsdata från regionerna. Det är frivilligt för regionerna att bidra till insamlingen och statistiken är därför inte rikstäckande.

Avlidna

Statistiken visar avlidna där den underliggande dödsorsaken var covid‑19, enligt de dödsorsaksintyg som inkommit till Socialstyrelsen. Uppgifterna är uppdelade på ålder, kön, län, kommun, tidigare sjuklighet, slutenvård och boendeform. Statistiken redovisas från början av 2020 till och med inrapporterade intyg den 28 mars 2022.

Siffrorna visar kumulativt antal avlidna från pandemins början och är standardiserade till Sveriges befolkning 2021.

Statistiken visar inte det slutgiltiga antalet avlidna utan uppdateras i takt med att fler dödsintyg kommer in. Läkarna skickar intygen inom tre veckor och det slutgiltiga antalet kommer att förändras allt eftersom det inkommer fler dödsorsaksintyg.

Faktabladet "Samsjuklighet bland de som avled i covid‑19 första halvåret 2020" redovisar vad personer som avlidit i covid‑19 vårdats för under perioden 2015‑2019, men utifrån det går det inte att dra några slutsatser om orsakssamband mellan tidigare slutenvård och senare dödsfall. Tidigare slutenvård är endast en del av tidigare vårdhistorik. Vissa sjukdomar och skador kräver i stort sett alltid slutenvård medan andra aldrig gör det.

Vård

En patient räknas bara en gång som inskriven och en gång som utskriven även om det skulle förekomma mer än ett vårdtillfälle. Om inget annat anges så visas patienter som slutenvårdats med en diagnos för covid-19 (huvud- eller bidiagnos).

Uppgifterna om antalet patienter baseras på särskilt insamlade slutenvårdsdata från regionerna samt patientregistrets månadsrapportering.

Äldre

Statistik om smittade och avlidna med covid‑19 bland äldre efter boendeform är ett faktablad som är baserat på befintliga data som finns tillgängliga i Socialstyrelsens nationella register och i andra källor. Här redovisas statistik om hur många personer i åldern 70 år och äldre som bor i särskilt boende eller har hemtjänst.

Statistiken visar antalet bekräftat smittade fall samt avlidna i covid-19 bland de som är 70 år och äldre, och efter typ av boendeform. En person kan ha fått bekräftad smitta vid ett flertal gånger, därför visas antal fall av smitta i statistiken. Dessutom redovisas platsen för dödsfallet, om personen avlidit på sjukhus, särskilt boende eller i ordinärt boende.

Statistiken redovisar antal avlidna i covid-19 på länsnivå enligt dödsorsaksintyg. Statistik om smittade med covid-19 avser ackumulerat antal laboratoriebekräftat smittade av covid-19 enligt Folkhälsomyndighetens databas SmiNet.

Boendeinsats och personlig assistans

Här redovisar vi statistik om personer som den 1 oktober 2019 eller 1 oktober 2020 hade en boendeinsats enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 9 § 8, 9) och som har bekräftats smittade eller avlidna i sviterna av covid‑19. För vuxna ges insatsen i form av bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad till personer som har ett behov av stöd, service och omvårdnad och kan utformas på olika sätt. Gruppbostad och servicebostad är de vanligaste formerna. För barn och ungdomar ges insatsen som boende i familjehem eller i bostad med särskild service. Insatsen ges till barn och ungdomar som av olika skäl behöver bo utanför föräldrahemmet.

Här redovisas också statistik om personer som den 1 oktober 2019 eller 1 oktober 2020 ett verkställt beslut om personlig assistans enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 9 § 2) och/eller som den 30 september 2019 eller 30 september 2020 hade ett verkställt beslut om assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken och som har bekräftats smittade eller avlidna i sviterna av covid‑19. Personlig assistans enligt LSS ges åt den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med andning, sin personliga hygien, måltider, att klä sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade (grundläggande behov). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. Om personen behöver personlig assistans som i genomsnitt omfattar mer än 20 timmar i veckan för grundläggande behov kan han eller hon ha rätt till assistansersättning från Försäkringskassan.

Statistiken baseras på uppgifter som finns tillgängliga i Socialstyrelsens register över insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, dödsorsaksregistret och Folkhälsomyndighetens databas SmiNet som innehåller laboratoriebekräftade smittade av covid‑19.

I Excelfilerna på statistik om covid-19, influensa och RS-virus hittar du den senast uppdaterade statistiken och en mer detaljerad beskrivning av hur statistiken tagits fram.

Postcovid

I statistiken om postcovid ingår patienter från slutenvård eller specialiserad öppenvård som varit diagnostiserade med postcovid, postcovid i sjukdomshistorien eller multisystemiskt inflammatoriskt tillstånd associerat med covid‑19. Mer än ett vårdtillfälle kan förekomma för varje unik patient.

Statistiken är preliminär och ett bortfall förekommer till följd av fördröjning i inrapporteringen. Här kan du läsa mer om koderna som ska användas ur ICD-10-SE för covid-19.

Förändringar i statistiken

Under perioden maj–juli 2022 upphörde insamlingen av statistiken. Insamlandet startade igen under hösten 2022 efter att uppdraget förnyades. Därför finns ett glapp i statistiken under den perioden.

Den 2 februari 2023 förändrades diagrammet för dygn på sjukhus för covid-19-patienter. Diagrammet inkluderar inte längre vårdtid för patienter som avled under slutenvårdtillfället. Ändringen genomfördes så att metoden stämmer överens med motsvarande Excelfil.

Färgdiagram visar incidenstal över tid

I statistiken redovisas två olika incidensmått med färgdiagram: Den åldersspecifika incidensen per vecka och den åldersspecifika incidensen per vecka standardiserat för populationsstorlek. Du kan alltså följa hur antalet avlidna förändrats över tid, för de olika åldersgrupperna. Du kan också se vilka åldersgrupper som är överrepresenterade genom att jämföra incidensen per 100 000 i befolkningen.

Statistiken för covid-19-patienters socioekonomi är framtagen den 22 juni 2021, där de socioekonomiska variablerna gäller samtliga folkbokförda personer i Sverige den 31 december 2020.

Beskrivning av datakällor

Socialstyrelsens uppgifter över avlidna skiljer sig något från de som Folkhälsomyndigheten presenterar dagligen. De beror på statistikens ursprung. Folkhälsomyndigheten redovisar endast avlidna som har haft en laboratorieverifierad covid‑19 och har avlidit inom 30 dagar. Socialstyrelsen redovisar samtliga fall där den underliggande dödsorsaken var covid‑19, oavsett om diagnosen var laboratoriebekräftad eller inte.

Mer om hur myndigheterna tar in och kodar dödsorsaker finns på datakällor för avlidna i covid-19.

Datafiler

Datafiler om covid-19 och postcovid från början av 2020 som inte längre uppdateras. I filerna finns information om population, metod, källa och definitioner.

Uppdateringsdatum kan du se vid respektive länk till filen.

Definitioner

Underliggande dödsorsak

Den sjukdom eller skada som startade förloppet och som ledde till dödsfallet. Andra tillstånd som bedöms ha bidragit till dödsfallet anges som bidragande dödsorsak.

Slutenvård

Sjukhusvård, så kallad slutenvård, ges till en patient vars tillstånd kräver resurser som inte kan tillgodoses inom öppen vård, till exempel på vårdcentraler, specialiserad öppenvård eller hemsjukvård.

Särskilt boende

Individuellt behovsprövat boende i form av särskilda boendeformer för service och omvårdnad som kommunerna, enligt 5 kap. 5 § eller 7 § socialtjänstlagen, ska inrätta för äldre människor som behöver särskilt stöd.

Ordinärt boende

Boende i vanliga flerbostadshus, egna hem eller motsvarande. Hit räknas även seniorboende samt trygghetsboende för personer 70 år och äldre.

Hemtjänst

Avser individer i ordinärt boende som hade ett biståndsbeslut om hemtjänst. I denna kategori räknas inte biståndsbeslut om hemtjänst där den enda beslutade insatsen var trygghetslarm. Hemtjänst avser biståndsbeslutad service och personlig omvårdnad i den enskildes bostad.

Inkomstkvintil 1‑5

Kvintilerna delar upp populationen i fem lika stora delar med avseende på inkomsten. En femtedel av observationerna i populationen är mindre än den första kvintilen, som även kallas den undre kvintilen. Fyra femtedelar av observationerna är mindre än den femte kvintilen, som även kallas den övre kvintilen. Kvintil 1 avser den lägsta inkomstkvintilen och kvintil 5 den högsta. I diagram kallar vi det för inkomstnivå 1‑5.

Inkomsten avser disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Den fås genom att summan av samtliga i familjen ingående medlemmars inkomst divideras med familjens totala konsumtionsvikt. Viktsystemet tar hänsyn till hushållets sammansättning.

Svensk och utländsk bakgrund

Med svensk bakgrund menas inrikesfödda individer med antingen en inrikes- och en utrikesfödd förälder eller två inrikesfödda föräldrar.

Med utländsk bakgrund menas utrikesfödda personer eller personer födda i Sverige som har två utrikesfödda föräldrar.