Insjuknande och dödlighet i cancer
Statistiken innehåller perspektiv som ålder, kön, sjukvårdsregion, cancerstadium och socioekonomi.
Hur många får cancer?
Under 2023 insjuknade över 60 000 personer med cancer i Sverige (om man även räknar med icke-melanom hudcancer blir det över 70 000 personer). Mer än 600 000 personer som lever i Sverige idag har eller har haft cancer.
Hur många dör i cancer?
Under 2023 dog över 23 000 personer i Sverige av cancer. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av alla dödsfall det året.
Insjuknande i cancer ökar men dödligheten minskar
Här kan du se utvecklingen för all cancer i Sverige sedan 1970. Icke-melanom hudcancer räknas inte med här.
Sammanfattning
Under tidsperioden 1970 till 2023 har insjuknandet i cancer ökat men dödligheten minskat. Det gäller för både kvinnor och män.
Det finns skillnader mellan könen. Fler män än kvinnor insjuknar i cancer, och fler män dör med cancer som underliggande dödsorsak.
Bröstcancer och prostatacancer vanligast
Här kan du se utvecklingen för bröstcancer och prostatacancer, som är de vanligaste cancerformerna.
Sammanfattning
Bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män är de vanligast förekommande cancersjukdomarna. Allt fler insjuknar i bröstcancer under tidsperioden 1970 till 2023, medan allt färre dör.
Att allt fler får diagnosen prostatacancer beror bland annat på screeningstudier och PSA-testning. Det är ett blodprov som kan visa om något i prostatan har förändrats.
Malignt melanom mindre vanligt i norr
Här kan du se utvecklingen för hudcancertypen malignt melanom och skillnaden mellan sjukvårdsregioner och kön.
Sverige består av sex sjukvårdsregioner. Varje sjukvårdsregion har ansvar att utveckla, sprida och använda bästa möjliga kunskap inom hälso- och sjukvården.
Sammanfattning
Malignt melanom är en av de cancersjukdomar som ökat mest i Sverige. Det är den allvarligaste formen av hudcancer. Ökningen sedan 1970-talet är cirka 500 procent.
Det finns tydliga skillnader i insjuknande mellan regionerna. Sjukdomen ökar mest i södra Sverige och bland män. Ultraviolett strålning, antingen från solen eller från solarium, är den viktigaste riskfaktorn som man själv kan påverka hur mycket man utsätts för.
Malignt melanom ökar inte längre bland yngre
Här kan du se utvecklingen för malignt melanom och lungcancer utifrån ålder och kön.
Sammanfattning
Malignt melanom, som är den allvarligaste formen av hudcancer, är en av de cancerformer där insjuknandet ökat mest.
För de äldsta åldersgrupperna (äldre än 70 år) insjuknar allt fler i malignt melanom, medan insjuknandet i de yngre åldersgrupperna (50 till 69 år) inte ökat i samma takt. I den yngsta åldersgruppen (20 till 49 år) finns ingen ökning för män, medan allt färre av de kvinnorna i insjuknar i malignt melanom.
Allt färre män insjuknar i lungcancer, medan insjuknandet för kvinnor har ökat. Tobaksrökning är en av de största riskfaktorerna för lungcancer. Skillnaderna mellan könen kan till stor del förklaras av skillnader i rökning mellan könen under 1900-talet.
Socioekonomiska skillnader i insjuknande
Här kan du se utvecklingen av malignt melanom och lungcancer utifrån en socioekonomisk indelning.
Socioekonomi beskriver olika gruppers ekonomiska och sociala förutsättningar. Det omfattar faktorer som utbildningsnivå, inkomst, arbetslöshet och ekonomiskt bistånd. Socioekonomisk områdestyp är en gruppering av boendeområden utifrån dessa faktorer.
Sammanfattning
Ju bättre socioekonomiska förutsättningar desto högre var insjuknandet i hudcancerformen malignt melanom under 2023. Det beror troligen på skillnader i befolkningens solvanor, där socioekonomiskt starkare grupper solar mer. Särskilt stor skillnad går det att se hos män.
För lungcancer var mönstret det omvända. Ju sämre socioekonomiska förutsättningar desto högre var insjuknandet i lungcancer under 2023. Det syns särskilt bland männen. Skillnaderna speglar troligen befolkningens rökvanor, eftersom tobaksrökning är vanligare i grupper med kort utbildning och lägre inkomst.
Prostata- och bröstcancer upptäcks ofta i tidigt stadium
Här kan du se utvecklingen av prostatacancer, bröstcancer och lungcancer utifrån kön och stadium.
Cancerstadium är ett mått på hur mycket cancern spridit sig i kroppen. Ett lägre cancerstadium innebär att spridningen är begränsad och att det finns bättre prognos för överlevnad.
Sammanfattning
I vilket stadium cancer upptäcks skiljer sig mycket åt mellan olika typer av cancersjukdomar.
De flesta fall av prostatacancer och bröstcancer upptäcks i tidigt stadium. Då är tumören liten och har inte hunnit sprida sig (stadium 1-2).
Ungefär två tredjedelar av alla bröstcancerfall i Sverige upptäcks vid mammografiscreening. En majoritet av prostatacancerfallen upptäcks efter frivillig PSA-testning hos män som inte har några symtom. Det är ett blodprov som kan visa på en förhöjd risk för sjukdomar i prostatan.
Lungcancer upptäcks ofta i stadium 4, när tumören spridit sig till andra organ. I dessa fall går sjukdomen i regel inte att bota. Sen upptäckt är huvudorsaken till den höga dödligheten i lungcancer. Endast cirka en fjärdedel av alla lungcancerfall upptäcks i stadium 1.
Analysverktyg
Temarapport
Fakta om statistiken
En viktig skillnad mellan Cancer i Sverige och andra rapporter om cancer är hur åldersstandardiseringen görs. Cancer i Sverige speglar läget utifrån Sveriges åldersfördelning och är därför är mindre lämplig för internationella jämförelser.
Ålder
Cancer i Sverige inkluderar åldrarna 20 år och äldre för samtliga cancerformer utom barncancer som redovisas för barn 0 till 19 år. För all cancer utom icke-melanom hudcancer redovisas även siffror för alla åldrar.
Beräkning av insjuknande
Cancer i Sverige räknar tumörer av samma typ och på samma plats en gång, medan annan rapportering kan använda sig av andra regler för vilka tumörer som ska tas med i beräkningen. Detta gör till exempel att antalet som insjuknar i bröstcancer skiljer sig åt i Cancer i Sverige jämfört med andra rapporter.
Åldersstandardiserade värden
Standardiseringen görs genom att vikta om måttet efter åldersfördelningen i befolkningen i Sverige 2023. Åldersstandardisering gör det möjligt att jämföra exempelvis regioner med olika åldersfördelning, eftersom det ger en bild av hur resultatet skulle varit om alla hade haft samma åldersfördelning.
Utan åldersstandardisering skulle det exempelvis kunna se ut som att en region är extra drabbad, när det istället handlar om att den regionen har många äldre som oftare får den sortens diagnos. Genom att standardisera lyfter man bort åldersfaktorn och kan då jämföra bättre hur det ser ut mellan olika grupper, till exempel regioner.
Källor
Statistiken är baserad på Cancerregistret och Dödsorsaksregistret hos Socialstyrelsen, Registret över totalbefolkningen, Utbildningsregistret och Geografidatabasen hos Statistiska centralbyrån, samt Områdestyper hos Boverket.