IDB Sverige
Datainsamlingen avbröts 2018
De nya dataskyddsreglerna inom EU, GDPR, påverkade insamlingen till registret och Socialstyrelsen kom fram till att det inte är möjligt att fortsätta behandlingen av personuppgifter inom IDB. Data sammanställdes för år 2017, men finns, sedan maj 2018 då GDPR började tillämpas, inte längre tillgängliga. För att insamlingen eventuellt ska kunna återupptas behöver regeringen göra en förordningsändring.
Syftet med registret
Syftet med registret var att tillhandahålla detaljerad skadestatistik med uppgifter från såväl öppen som sluten vård för skadepreventiva ändamål. Målet var att statistiken på sikt skulle vara nationellt representativ.
Innehåll
IDB Sverige innehöll individbaserade uppgifter om skadehändelser, oavsett miljö eller uppkomstsätt. Data grundar sig på uppgifter som patienter och sjukvårdspersonal fyllt i. Endast det första besöket räknades för varje skadefall, återbesök rapporterades inte. Skadefallen kodades enligt NOMESCO Classification of External Causes of Injuries, NCECI.
Databasen uppdaterades en gång per år med föregående års data, då skedde även rapportering till IDB Europa.
Kvalitet och bortfall
Innehållet i databasen var av god kvalitet då kodning och registrering utfördes av särskilt utbildade kodare. Detta medförde även att det interna bortfallet i databasen var lågt.
Eftersom IDB bestod av relativt få akutmottagningar som inte var representativt fördelade över Sverige, fanns det dock begränsningar i de skattningar som gjordes utifrån registret. Att sjukhusen som deltagit i IDB varierat mellan olika år ledde också till att IDB inte var lämpligt för att visa trender.
Omfattning
Insamlingen till IDB Sverige varierade under åren och omfattade enligt skattning mellan cirka 5 och 10 procent av befolkningen. Socialstyrelsen har dock beräknat att systemet bör täcka cirka 15 procent av landets befolkning för att vara någorlunda representativt för riket som helhet.
Insamlingsmetod
Data samlades in vid akutmottagningar och sjukhusanslutna jourcentraler. Vid besök fick patienten en enkät att fylla i där de omständigheter som lett fram till skadehändelsen utförligt beskrevs. Kodning skedde därefter av personal som specifikt jobbade med IDB.
Historik
IDB Sverige var en fortsättning av den tidigare olycksfallsdatabasen EHLASS och var liksom denna ett sameuropiskt initiativ. EHLASS initierades i Europa i mitten av 1980-talet för att i första hand ge ett bättre underlag för det konsumentpolitiska arbetet, inom EU och inom respektive medlemsland.
Syftet var att ge underlag om produktrelaterade olycksfall mot bakgrunden av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva skulle svara för säkerheten. Insamlingen skulle endast omfatta olyckshändelser inom hem- och fritidssektorn då man ansåg att det fanns andra system som besörjde datatillgången inom övriga samhällssektorer.
Sverige påbörjade sitt EHLASS-arbete i samband med inträdet 1995 och har därefter fram till och med 2017 i olika omfattning samlat in detaljerade data om skadehändelser. I Sverige sågs tidigt behovet att data också skulle täcka övriga samhällssektorer samt att utöka från olycksfall till att också omfatta avsiktligt självdestruktiva skador och skador till följd av våldshandlingar. Denna utökade omfattning påbörjades i Sverige 1999.
I Europa vidgades också ansatsen i början av 2000-talet då man ändrade fokus från konsumentsäkerhetsperspektivet till att insamlingen skulle ligga till grund för skadepreventivt arbete ur ett folkhälsoperspektiv. Därför påbörjades, några år in på 2000-talet, arbete med att skapa en sameuropeisk "all injury database" som fick namnet IDB.