Öppna jämförelser av krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård

Här kan du jämföra kommunernas, socialförvaltningarnas och stadsdelsområdenas arbete inom området krisberedskap inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården. Målet med jämförelserna är att de ska bidra till verksamhetsförbättringar som kommer brukarna till gagn

Öppna jämförelser av socialtjänst innehåller indikatorer och nyckeltal som på olika sätt belyser kvalitet och förutsättningar inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Jämförelserna kan bland annat användas för att följa upp och utveckla verksamheterna genom att bidra med underlag till uppföljning och visa utvecklingen över tid. De möjliggör också jämförelser med andra kommuner eller verksamheter med liknande förutsättningar.

Jämförelserna riktar sig främst till tjänstepersoner, till exempel chefer och kvalitets- och verksamhetsutvecklare. Men även beslutsfattare och politiker på olika nivåer har nytta av jämförelserna.

Resultat 2016–2024

Öppna jämförelser 2024 – KrisberedskapArtikelnummer: 2024-6-9161|Publicerad: 2024-06-18

Så här redovisas resultaten

Öppna jämförelser redovisas på detta sätt:

  • Resultaten presenteras i en Excelfil som innehåller uppgifter på kommun-, läns- och riksnivå från år 2016 och framåt. Uppgifterna presenteras i tabeller och möjliggör jämförelser över tid samt med andra kommuner, län och riket. Excelfilen innehåller även analysstöd, bland annat i form av indikatorbeskrivningar.
  • Metodbeskrivningen (pdf) innehåller information om den enkätundersökning som kvalitetsindikatorerna baseras på. Den innehåller också information om övriga datakällor och den databearbetning som ligger till grund för framställningen av indikatorer och nyckeltal inom öppna jämförelser av socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård.

Så här kan Excelfilen användas

På Excelfilens startsida finns möjlighet att välja vilken kommun, socialförvaltning eller stadsdelsområde som resultat ska visas för. Tabeller med resultat genereras sedan automatiskt. Uppgifter för att möjliggöra jämförelser över tid samt med riket, länet eller liknande kommuner finns tillgängliga direkt i filen.

För att hitta liknande kommuner att jämföra resultat med har kommunerna delats in i olika grupper, och för respektive kommun redovisas kommungrupp utifrån befolkning, SKR:s kommungruppsindelning samt socioekonomisk sorteringsnyckel.

Excelfilen innehåller också stöd för tolkning av resultaten.

Mer information om hur Excelfilen kan användas finns inuti filen. Hur filen kan användas illustreras också i tre korta filmer på sidan Stöd för att använda öppna jämförelser socialtjänst.

Kort om resultaten

Resultaten visar bland annat:

  • Precis som tidigare år uppger många kommuner att arbetet med att ta fram, utveckla eller uppdatera kontinuitetsplaner pågår. Andelen kommuner som har en aktuell kontinuitetsplan som innehåller såväl reservrutin, återställningsrutin, återgångsrutin och nödvändiga kontaktuppgifter för de verksamheter för särskilt sårbara grupper som kommunen bedriver i egen regi varierar mellan 6 och 23 procent beroende på verksamhet. Vanligast är att en sådan plan finns för hemtjänst i ordinärt boende samt för särskilt boende för äldre. Det är mer ovanligt att kommuner har en sådan plan för hem för vård eller boende, HVB.
  • Andelen kommuner som uppger att de har en beredskapsplan för höga temperaturer för verksamheter som bedrivs i egen regi, har ökat för nästintill samtliga boendeformer för särskilt sårbara grupper jämfört med föregående år. För de flesta boendeformerna uppger nu drygt fyra av fem kommuner att beredskapsplaner för höga temperaturer finns. Undantaget är boendeformen HVB för barn respektive vuxna där endast omkring hälften av kommunerna uppger att sådana planer finns.
  • Liksom föregående år är det vanligast att krav på krisberedskap inkluderas vid upphandling av särskilt boende för äldre. Knappt hälften av kommunerna (48 procent) uppger att krav på krisberedskap har inkluderats vid upphandling av boendeformen. Men skillnader finns mellan stora och små kommuner. Bland kommuner med 70 000 invånare eller fler är det nästan tre fjärdedelar av kommunerna som har inkluderat krav på krisberedskap vid upphandling av särskilt boende för äldre. Det kan jämföras med en fjärdedel av kommunerna med färre än 30 000 invånare.
  • Andelen kommuner med en på ledningsnivå beslutad evakueringsplan för boenden som bedrivs i egen regi har minskat något för nästintill samtliga boendeformer jämfört med föregående år. Liksom tidigare är det vanligast att evakueringsplan finns för särskilt boende för äldre (43 procent) samt för bostad med särskild service enligt LSS för vuxna (40 procent). Minst vanligt är att en sådan plan finns för boendeformen HVB.

Så här har jämförelserna tagits fram

Indikatorerna och nyckeltalen i de öppna jämförelserna tas fram av Socialstyrelsen. Indikatorerna grundas i tillgänglig kunskap, anger en önskvärd riktning och är relevanta för de verksamheter de berör. Nyckeltalen är bakgrundsmått som belyser förutsättningar för socialtjänstens verksamheter.

Indikatorerna och nyckeltalen baseras dels på enkätundersökningar som är riktade till kommuner, verksamheter och brukare, dels på register och statistik från olika myndigheter.

Läs mer om hur öppna jämförelser av socialtjänst tas fram

Tidigare års resultat

Tidigare års resultat från öppna jämförelser finns redovisade i den Excelfil som går att ladda ner på denna webbsida. För att söka efter äldre publikationer om öppna jämförelser, använd webbplatsens sökfunktion eller sök bland våra publikationer.

Kommande publiceringar

Öppna jämförelser av socialtjänsten publiceras årligen i juni och kompletteras med ytterligare välfärdsindikatorer och nyckeltal under hösten. I kalendariet finns mer information om när öppna jämförelser publiceras och när resultat kompletteras.

Kalendarium för öppna jämförelser

Relaterade publikationer

Kartläggning

Kartläggningen redovisar identifierade behov av stöd för den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Den riktar sig till regeringen, huvudmän inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, myndigheter och andra aktörer som berörs av krisberedskap, katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar.

Uppföljning

Den här är en uppföljning av socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera krissituationer, med utgångspunkt i värmeböljan sommaren 2018. Det är en sammanställning och analys av de erfarenheter som ansvariga och personal inom socialtjänstens verksamheter har av att hantera krissituationer.

Kontakt

Öppna jämförelser socialtjänst
Senast uppdaterad:
Publicerad: