Öppna jämförelser av krisberedskap inom socialtjänst och kommunal hälso- och sjukvård
Öppna jämförelser av socialtjänst innehåller indikatorer och nyckeltal som på olika sätt belyser kvalitet och förutsättningar inom socialtjänstens olika verksamhetsområden. Jämförelserna kan bland annat användas för att följa upp och utveckla verksamheterna genom att bidra med underlag till uppföljning och visa utvecklingen över tid. De möjliggör också jämförelser med andra kommuner eller verksamheter med liknande förutsättningar.
Jämförelserna riktar sig främst till tjänstepersoner, till exempel chefer och kvalitets- och verksamhetsutvecklare. Men även beslutsfattare och politiker på olika nivåer har nytta av jämförelserna.
Resultat 2016–2024
Kort om resultaten
Resultaten visar bland annat:
- Precis som tidigare år uppger många kommuner att arbetet med att ta fram, utveckla eller uppdatera kontinuitetsplaner pågår. Andelen kommuner som har en aktuell kontinuitetsplan som innehåller såväl reservrutin, återställningsrutin, återgångsrutin och nödvändiga kontaktuppgifter för de verksamheter för särskilt sårbara grupper som kommunen bedriver i egen regi varierar mellan 6 och 23 procent beroende på verksamhet. Vanligast är att en sådan plan finns för hemtjänst i ordinärt boende samt för särskilt boende för äldre. Det är mer ovanligt att kommuner har en sådan plan för hem för vård eller boende, HVB.
- Andelen kommuner som uppger att de har en beredskapsplan för höga temperaturer för verksamheter som bedrivs i egen regi, har ökat för nästintill samtliga boendeformer för särskilt sårbara grupper jämfört med föregående år. För de flesta boendeformerna uppger nu drygt fyra av fem kommuner att beredskapsplaner för höga temperaturer finns. Undantaget är boendeformen HVB för barn respektive vuxna där endast omkring hälften av kommunerna uppger att sådana planer finns.
- Liksom föregående år är det vanligast att krav på krisberedskap inkluderas vid upphandling av särskilt boende för äldre. Knappt hälften av kommunerna (48 procent) uppger att krav på krisberedskap har inkluderats vid upphandling av boendeformen. Men skillnader finns mellan stora och små kommuner. Bland kommuner med 70 000 invånare eller fler är det nästan tre fjärdedelar av kommunerna som har inkluderat krav på krisberedskap vid upphandling av särskilt boende för äldre. Det kan jämföras med en fjärdedel av kommunerna med färre än 30 000 invånare.
- Andelen kommuner med en på ledningsnivå beslutad evakueringsplan för boenden som bedrivs i egen regi har minskat något för nästintill samtliga boendeformer jämfört med föregående år. Liksom tidigare är det vanligast att evakueringsplan finns för särskilt boende för äldre (43 procent) samt för bostad med särskild service enligt LSS för vuxna (40 procent). Minst vanligt är att en sådan plan finns för boendeformen HVB.
Relaterade publikationer
Kartläggning
Kartläggningen redovisar identifierade behov av stöd för den kommunala hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens arbete med krisberedskap och civilt försvar. Den riktar sig till regeringen, huvudmän inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, myndigheter och andra aktörer som berörs av krisberedskap, katastrofmedicinsk beredskap och civilt försvar.
Uppföljning
Den här är en uppföljning av socialtjänstens och den kommunala hälso- och sjukvårdens förmåga att hantera krissituationer, med utgångspunkt i värmeböljan sommaren 2018. Det är en sammanställning och analys av de erfarenheter som ansvariga och personal inom socialtjänstens verksamheter har av att hantera krissituationer.
Mer hos andra
- Beredskap vid värmebölja – Folkhälsomyndigheten
- Databasen Kolada
- Krisberedskap – MSB
- Krisinformation från svenska myndigheter
- Krisberedskap och civilt försvar inom kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst – Kunskapsguiden
- Värme i praktiken. Risker och åtgärdsarbete vid höga temperaturer i fastigheter med LSS- och äldreboenden – Länsstyrelsen Stockholm
- Öppna jämförelser och stöd i analysarbetet – SKR