Informationsutbyte vid utskrivning från sluten vård
De patienter som har störst behov av hälso- och sjukvård har ofta behov av insatser från flera vårdnivåer, samt även från socialtjänst. De är därmed beroende av en väl fungerande och patientsäker samverkan mellan kommuner och regioner.
Den information som Socialstyrelsen har identifierat som nödvändig vid samverkan i samband med utskrivning från sluten vård utgår från att patienter med behov av fortsatta insatser ska kunna få en tryggare utskrivning.
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård hos riksdagen
In- och utskrivningsprocessen
Så här ser in- och utskrivningsprocessen ut:
Brister i informationsöverföringen kan innebära en stor risk. Ett av de största riskmomenten är när den gemensamma bilden av patientens tillstånd och behov ska skapas och kommuniceras mellan olika team eller individer, eftersom information då kan falla bort eller tolkas olika.
Samverkan och kontinuitet på webbplatsen Samlat stöd för patientsäkerhet
Socialstyrelsens hälsorelaterade klassifikationer som stöd till samverkan
Som ett stöd för att stärka informationsutbytet vid utskrivning tillhandahåller Socialstyrelsen cirka 60 termer och koder ur Socialstyrelsens hälsorelaterade klassifikationer. De cirka 60 exemplen på nödvändig information vid utskrivning beskrivs med termer/koder ur nedanstående klassifikationer:
- ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa)
- KSI (Klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter)
- KVÅ (Klassifikation av vårdåtgärder)
Urval ur ICF, KSI och KVÅ för informationsutbyte vid utskrivning från slutenvård
Här hittar du Socialstyrelsens urval av cirka 60 termer/koder:
För att beskriva och följa diagnoser hänvisar vi till ICD-10-SE (Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem). Vi har inte gjort ett urval ur denna klassifikation på grund av det stora antalet tänkbara diagnoser.
Användningsområden
De exempel på nödvändig information för samverkan som representeras med Socialstyrelsens hälsorelaterade klassifikationer är ett stöd för frivillig användning. Det är möjligt att använda stödet utifrån lokala förutsättningar och behov, exempelvis genom att välja ut de termer eller koder som stärker informationsutbytet i de situationer där det ofta uppstår brister i kommunikationen mellan aktuell region och kommun. Dessutom kan den systematiska uppföljningen stärkas genom aggregerade data utifrån klassifikationerna.
Utbyte av information
Övergångar mellan olika vård- och omsorgsgivare innebär en risk att nödvändig information tappas bort eller missförstås. Exemplen på nödvändig information, som kan beskrivas med Socialstyrelsens hälsorelaterade klassifikationer, bidrar till en mer entydig kommunikation i samband med utskrivningen (givet att patienten ger sitt samtycke till informationsöverföringen).
Med klassifikationerna är det exempelvis möjligt att beskriva personlig vård, trycksårsprofylax, fallprevention och boendeform. De cirka 60 termer/koder som vi tillhandahåller är inte heltäckande för informationsutbytet vid utskrivning från sluten vård. Det behövs därför fritext eller fördjupningar, exempelvis med ytterligare termer/koder ur till exempel de aktuella klassifikationerna, för att få en tillräcklig informationsgrund.
Uppföljning med stöd av aggregerad information
En klassifikation är ett system med hierarkisk uppbyggnad och indelning av objekt i grupper som har likartade egenskaper, vilket möjliggör gruppering och aggregering av information.
Den information som beskrivs med Socialstyrelsens hälsorelaterade klassifikationer kan användas för uppföljning på gruppnivå och över tid. Exempelvis ger det möjlighet att följa olika patientgruppers diagnoser, funktionstillstånd och planerade och utförda åtgärder. Klassifikationer underlättar uppföljning om vårdprogram, riktlinjer eller rutiner följs. I ett vårdprogram blir det exempelvis lättare att följa upp om planerad åtgärd har utförts för patienter som har risk för trycksår.
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete framgår det att vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet.
I ledningssystemet kan exemplen på nödvändig information vid utskrivning bidra med statistik till verksamheternas systematiska kvalitetsarbete kring samverkan.
Läs mer om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Generellt om statistik baserad på hälsorelaterade klassifikationer
Statistik som kan användas till kvalitetssäkring av vård, forskning och utveckling av metoder ger oss mer kunskap om olika företeelser och tendenser på regional, nationell och även internationell nivå. Dessutom kan statistiken användas till bemannings- och kostnadsberäkning på såväl lokal som regional och nationell nivå. Detta gör det lättare att följa förändringar över tid, exempelvis utifrån omställningen mot en mer nära vård.
De bakomliggande koderna i klassifikationer gör det också enklare utbyta information mellan olika system, vilket minskar behovet av dubbeldokumentation. Detta kan på sikt innebära en möjlighet att utbyta information mellan exempelvis patientjournal och planeringsverktyg, när det är juridiskt tillåtet.