Vården behöver erbjuda samtal om levnadsvanor till fler

Många drabbas av sjukdomar som kan förebyggas, behandlas och förbättras av ändrade levnadsvanor. Det gäller till exempel fall av hjärt-kärlsjukdomar, cancer, typ 2-diabetes och karies.

Det finns evidensbaserade metoder för hur vården kan arbeta med rådgivning till patienter. Dessa metoder har Socialstyrelsen samlat i de nationella riktlinjerna, som i dag publiceras i en uppdaterad version.

− Hälso- och sjukvården har, tillsammans med andra aktörer, en viktig roll när det gäller ohälsosamma levnadsvanor, bland annat genom att erbjuda rådgivning till patienter som får vård och behandling och där hälsoproblemen kan kopplas till ohälsosamma levnadsvanor, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Utvecklingen pekar åt olika håll

För vissa av levnadsvanorna ses en positiv utveckling mellan 2016 och 2022, enligt undersökningen Hälsa på lika villkor. Andelen personer som röker dagligen fortsätter att minska, från 9 procent till knappt 6 procent och personer som är otillräckligt fysiskt aktiva har minskat från 35 procent till knappt 32 procent.

Däremot har andelen som snusar dagligen ökat från drygt 11 till nära 14 procent. Ökningen är särskilt stor hos unga kvinnor. Vissa data pekar också på en ökning av andelen vuxna med ohälsosamma matvanor, och hos barn och unga syns ingen förbättring i fysisk aktivitet och matvanor sedan 2018.

Fler behöver få rådgivning

Det är fortfarande få patienter som får dokumenterade samtal att ändra sina levnadsvanor i hälso- och sjukvården, och skillnaderna är stora i landet. Det visar Socialstyrelsens  årliga uppföljning av primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor 2023. Fler behöver erbjudas rådgivning efter individuell bedömning.

− Samtidigt är resurserna begränsade. Därför hjälper vi vården att prioritera, och det viktigaste är att erbjuda stöd till dem med störst behov. Det är också viktigt att vården arbetar med grupper i samhället där en förändring av levnadsvanorna har särskilt stor betydelse för hälsan, säger Thomas Lindén.

I Socialstyrelsens nationella riktlinjer finns fyra prioriterade grupper: vuxna som har särskild risk för allvarlig sjukdom eller försämrat tillstånd på grund av ohälsosamma levnadsvanor, vuxna som ska opereras, gravida samt barn och unga under 18 år.

Nytt i rekommendationerna är att myndigheten tydligare lyft fram tandvårdens roll och ansvar. Det har också kommit ny forskning som visar att snus är mer skadligt än det tidigare fanns kunskap om, vilket innebär att det kan vara mer relevant att prata om snus i vården. En annan nyhet är att nikotinsnus inkluderats i rekommendationerna om snus.

De två levnadsvanorna som har störst negativ påverkan på hälsan är rökning och ohälsosamma matvanor.

− Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och förtida död, och ohälsosamma matvanor ökar risken för exempelvis obesitas, hjärt-kärlsjukdomar och vissa cancerformer. När det gäller snus visar ny forskning att det är mer skadligt att snusa än tidigare visat och att riskerna till stor del beror på nikotinet, inte minst riskerna för hjärt-kärlrelaterad dödlighet och för fostret vid graviditet, säger Thomas Lindén.