Vanligt med flera psykiatriska diagnoser hos personer med könsdysfori

I en första version av detta pressmeddelande angavs en felaktig promillesiffra vad gäller hur stor del av befolkningen som 2018 hade någon form av könsdysfori. Detta har korrigerats.

Personer med könsdysfori, som transsexualism, identifierar sig inte med det kön de registrerats med vid födseln. Detta kan medföra stort lidande för den enskilda individen. Sedan millennieskiftet har antalet personer som fått diagnosen könsdysfori ökat i Sverige.

Ökningen som kunnat konstateras under de senaste tio åren gäller främst bland barn och unga vuxna och i synnerhet bland dem som registrerats som flickor vid födelsen. Antalet nya fall av diagnostiserad könsdysfori bland personer med registrerat kön flicka i åldern 13-17 år har ökat med närmare 1 500 procent sedan 2008.

Stor ökning av antalet diagnoser

Men även i andra åldersgrupper, såväl bland barn som unga vuxna, pojkar som flickor, unga män och unga kvinnor, är ökningen markant. Från 2008-2018 ökade antalet personer med diagnosen könsdysfori bland unga med registrerat kön man i åldern 18-24 år med 400 procent.

– Ja, att ökningen är tydlig råder inget tvivel om, däremot vet vi inte vad ökningen beror på, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Ytterligare ökning att vänta

År 2018 var det totalt knappt 6 000 personer, 0,6 promille av befolkningen, som hade någon könsdysforidiagnos i Sverige. Eftersom allt fler personer söker hjälp och blir utredda för könsdysfori tror Socialstyrelsen att antalet personer som också får en fastställd diagnos, efter en preliminär, kommer att öka.

– Det är rimligt att anta då andelen som får en fastställd diagnos efter utredning är omkring 70-80 procent enligt vår analys, säger Peter Salmi.

Vanligt med flera samtidiga diagnoser

En övervägande andel av de som diagnostiseras med könsdysfori har även flera andra samtidiga psykiatriska diagnoser som depressioner och ångestsjukdomar, i synnerhet bland unga som registrerats med könet flicka vid födseln.

– Även samtidiga diagnoser som autism är särskilt vanligt jämfört med befolkningen i övrigt. Men även självskadebeteende och suicidförsök, säger Peter Salmi.

Kartläggningen visar att personer med könsdysfori löper högre risk att dö i suicid än befolkningen i övrigt. Men den visar också att personer med andra psykiatriska diagnoser har ännu högre risk för suicid än personer med könsdysfori.

– Personer med könsdysfori som begick självmord hade också mycket hög förekomst av samtidiga svåra psykiatriska diagnoser, vilket gör det svårt att skilja det ena från det andra med avseende på självmordsrisk, säger Peter Salmi.