Vanligare med ekonomiskt bistånd bland personer med funktionsnedsättning
– Den ekonomiska utsattheten bland personer med funktionsnedsättning ökar, vilket är bekymmersamt. Det finns förmodligen flera anledningar till utvecklingen, till exempel låga inkomster och höga kostnader för boende, säger Karin Flyckt, sakkunnig på Socialstyrelsen och ansvarig för lägesrapporten.
Socialstyrelsens analyser visar att drygt 5 procent av de personer som har LSS-insatser fick ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd någon gång under 2018. Nivån ligger nu på samma nivå som för den övriga befolkningen, vilket innebär en ökning över tid då tidigare analyser visat att andelen med ekonomiskt bistånd inom LSS då var lägre än i den övriga befolkningen.
Omkring 2 procent av personer med LSS-insatser fick långvarigt ekonomiskt bistånd, det vill säga under minst 10 månader, 2018. Långvarigt ekonomiskt bistånd är nu något vanligare bland personer med LSS-insatser än i den övriga befolkningen.
Bland personer med insatser enligt socialtjänstlagen, SoL, är förekomsten ännu högre. Omkring 20 procent i den gruppen fick någon gång under 2018 ekonomiskt bistånd och drygt 10 procent hade ett långvarigt ekonomiskt bistånd.
– Personer med psykisk funktionsnedsättning är överrepresenterade i denna grupp. Vi har tidigare konstaterat att den ekonomiska utsattheten i den här gruppen är hög, och årets analyser visar att det inte skett någon förändring, säger Karin Flyckt.
Insatsen boende för barn minskar
Rapporten visar också att antalet beslut om boende för barn enligt LSS fortsätter att minska. Sedan 2009 har antalet barn med insatsen halverats. Minskningen gäller framförallt åldersgruppen 13-22 år.
– Samtidigt uppger flera kommuner att behovet av insatsen boende för barn kommer att öka. Vissa kommuner uppger att de försöker vidta åtgärder som gör att boende utanför hemmet inte ska behöva bli aktuellt för dessa barn och unga, säger Karin Flyckt.
Det finns flera orsaker till varför beslut om boende för barn enligt LSS tas.
– Den vanligaste orsaken är skolgång på annan ort, men det kan också handla om komplexa behov som inte kan tillgodoses med stöd i hemmet. Ett fåtal beslut handlar om barn som tidigare haft personlig assistans, säger Karin Flyckt.
Ytterligare slutsatser i rapporten
Delar av krisberedskapen inom socialtjänstens funktionshinderverksamheter har förbättrats sedan 2018. Det gäller framförallt förekomsten av beredskapsplaner för varma temperaturer, som ökat till uppemot 70 procent. Samtidigt har endast var tredje kommun aktuella kontinuitetsplaner för boenden inom funktionshinderområdet. En kontinuitetsplan innehåller information som hjälper personalen att veta vad den ska göra vid till exempel en störning i verksamheten eller vid en kris.
Förekomsten av psykisk ohälsa är utbredd inom både LSS och SoL. Bland personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism är psykisk ohälsa högre än i den övriga befolkningen. Förekomsten av schizofrenidiagnoser och ångestdiagnoser är båda sju gånger vanligare.
Kommunerna får allt svårare att rekrytera handläggare inom funktionshinderområdet. Samtidigt har såväl Inspektionen för vård och omsorg, IVO, som Socialstyrelsen konstaterat att det saknas kunskap inom funktionshinderområdet hos handläggare och baspersonal. Socialstyrelsen bedömer att utmaningarna inom kompetensförsörjningarna riskerar att påverka kunskapsbristen i negativ utveckling.