Unikt beslut fattat för vård vid könsdysfori

Det är ett ovanligt beslut som nämnden i dag har fattat inom systemet för nationell högspecialiserad vård. Socialstyrelsen har tidigare beslutat att vård vid könsdysfori ska bedrivas som nationell högspecialiserad vård och utgå från tre enheter.

Den beredningsgrupp som har analyserat tillståndsansökningarna från regionerna har dock bedömt att ingen av de sökande enheterna ensam har kapacitet att utföra all vård inom tillståndsbeslutet och uppfylla de villkor som ställts. Därför har man förordat en lösning som bygger på samarbete mellan fler regioner.    

Nämnden för nationell högspecialiserad vård har nu fattat beslut om att de tre enheter som får tillstånd att bedriva viss vård vid könsdysfori ska samarbeta med tre ytterligare enheter kring vården.

- Syftet är att på så sätt säkra tillgängligheten till vården. Det här rör vård för en patientgrupp som blivit fler över tid, och där en central fråga är tillgänglighet i varje steg av vårdkedjan, säger Kristina Wikner, enhetschef på Socialstyrelsen.

- I beslutet finns specifika villkor för tillstånden och bland annat ingår att enheterna ska kunna samverka kring väntetider nationellt. Detta är också något som vi kommer att följa upp årligen.  

Behov av mer kunskap, forskning och utveckling  

De tre enheter som får tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård vid könsdysfori, inklusive könsbekräftande kirurgi, är Region Stockholm, Region Östergötland och Västra Götalandsregionen. De ska i sin tur samverka parvis med Region Uppsala, Region Skåne och Region Västerbotten.   

– Könsdysfori är ett vårdområde som är i stort behov av struktur, forskning, mer kunskap och uppföljning. Det är något som också framkommit i vårt arbete med att uppdatera kunskapsstöden på området. Med den här koncentrationen ger vi bättre förutsättningar för forskning och utveckling och för att utredning, behandling och uppföljning sker likvärdigt i Sverige, säger Thomas Lindén, avdelningschef på Socialstyrelsen.  

– Målet är en bättre patientnytta, att patienten får bra bemötande och en tydlig vårdplan framåt. Beslutet kommer också att ge bättre förutsättningar för kompetensförsörjning och samverkan mellan de experter som behövs inom flera områden, exempelvis inom psykiatri, endokrinologi, plastikkirurgi, urologi och logopedi.   

Socialstyrelsen kommer i ett nästa steg att bjuda in verksamheterna till ett uppstartsmöte, där samverkansformerna ska diskuteras vidare. Övergången till nationell högspecialiserad vård sker enligt beslutet den 1 januari 2024.   

Fler beslut fattades vid mötet  

Vid mötet tilldelades även tillstånd för viss vård vid systemisk amyloidos, medfödd metabol sjukdom, inklusive nyföddhetsscreening, extraktion av pacemaker och epilepsikirurgisk utredning och behandling.  

– Genom att ge vissa regioner ett särskilt ansvar för denna vård som är komplex, sällan förekommande och som kräver multidisciplinär kompetens skapar vi ökade förutsättningar för en stärkt kvalitet, patientsäkerhet och kunskapsutveckling, säger Kristina Wikner.  

– När det gäller epilepsikirurgi är förhoppningen bland annat att fler patienter än tidigare får tillgång till utredning och ingrepp som de har behov av.