Trygghetslarm vanligaste första stöd för äldre

Förra året var det drygt 230 00 personer över 65 år som fick stöd och insatser från socialtjänsten. 83 000 personer bodde på särskilda boenden. Under året ökade väntetiden för att få en möjlighet att flytta till ett särskilt boende för äldre till 64 dagar. Skillnaderna mellan kommunerna varierar dock kraftigt.

Trygghetslarm första steget in i äldreomsorgen

Den första insatsen som de allra flesta äldre får från socialtjänsten är ett trygghetslarm. Sammanlagt får omkring 65 000 personer som är över 65 år trygghetslarm. Två tredjedelar av dessa får samtidigt flera andra insatser, medan resten får stöd och insatser senare. 

– Det handlar om ungefär 20 000 personer och vi har sedan 2015 följt just den gruppen för att se vad som hänt för de personerna, säger Michaela Prochazka, äldresamordnare på Socialstyrelsen.

Sju år efter att ha fått trygghetslarm var den vanligaste hemtjänstinsatsen utöver det personlig omvårdnad. Genomsnittstiden från beviljat trygghetslarm till beviljad hemtjänst i ordinärt boende var 15 månader, och 21 månader för flytt till säbo. Tiderna var genomgående längre för kvinnor än för män.

Många har påbörjat utbildningar

Sedan några år har statsbidrag som exempelvis äldreomsorgslyftet bidragit till en ökad bemanning, färre timanställningar och höjd kompetens. Drygt 46 000 personer påbörjade under perioden 2020–2022 någon form av utbildning vilket motsvarar ungefär 25 procent av de som arbetar inom äldreomsorgen.

– Vi har sett att på boenden med högre andel utbildad personal är äldre mer nöjda med omsorgen jämfört med boenden med lägre andel utbildad personal, säger Michaela Prochazka.

Färre behöver ta hand om fler

Eftersom den äldre delen av befolkningen beräknas öka kraftigt framöver och färre personer i arbetsför ålder kommer att behöva ta hand om fler kommer behovet av rekrytering av personal till äldreomsorgen att öka.

– Men det handlar också om att motivera och behålla kompetent personal. Då behöver kommunerna få möjlighet att fortsätta erbjuda möjligheter till vidareutbildning men också karriärmöjligheter, säger Michaela Prochazka.

Ökad användning av läkemedel

Över tid har användningen av läkemedel bland äldre ökat. En förklaring till att fler använder fler läkemedel är att nya läkemedel tagits fram och att fler sjukdomar och tillstånd därför kan behandlas.  Det innebär dock samtidigt en ökad risk för biverkningar och ”läkemedelskrockar”.

– Att läkare följer upp vilka mediciner som den äldre personen använder är mycket viktigt. Samtidigt har förskrivningen av läkemedel som bör undvikas minskat stadigt under de senaste två decennierna, vilket givetvis är glädjande, säger Michaela Prochazka.

Införande av välfärdsteknik kan innebära risker

Som vanligt råder stora regionala skillnader inom flera områden, konstaterar Socialstyrelsen. Ett exempel är införandet välfärdsteknik där stora skillnader finns gällande vilken teknik som tillhandahålls och i hur stor utsträckning den faktiskt också används. Äldre är generellt positiva till ny teknik men är samtidigt oroliga för att tekniken kan komma att ersätta viktig mänsklig kontakt.

– Risken för brottslighet som exempelvis bedrägerier, som drabbar allt fler äldre, behöver tas hänsyn till när välfärdstekniken utvecklas, säger Michaela Prochazka.