Större efterfrågan än tillgång på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom flera områden

Sedan mitten av 1990-talet har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att redovisa bedömningar av tillgång och efterfrågan på legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Syftet är att underlätta för dem som planerar kompetensförsörjningen.

Socialstyrelsens rapport omfattar 22 legitimationsyrken och bygger på frågor som ställdes till regionerna i höstas. De fick inga frågor om hur pandemin specifikt påverkat efterfrågan på legitimerad personal, eftersom det ansågs vara för tidigt att analysera sådana konsekvenser.

Samtliga regioner rapporterar brist på specialistsjuksköterskor

Samtliga av landets 21 regioner rapporterar brist på specialistsjuksköterskor, framför allt inom operationssjukvård, intensivvård och anestesisjukvård samt distriktssköterskor. Nästan alla regioner har brist på läkare, barnmorskor, röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker. Tandläkare, grundutbildade sjuksköterskor och psykologer redovisas som bristyrken av 17 regioner och i 14 regioner bedöms det råda brist på arbetsterapeuter. Nästan lika många upplever brist på tandhygienister och fysioterapeuter.

Regionerna beskriver att det inte alltid rör sig om en total brist på yrkesgrupper, men att tillgången kan variera mellan olika specialiteter, verksamheter och geografiska områden.

– De uppgav olika anledningar till svårigheten att rekrytera personal, till exempel att det var för få som utbildas, långt till orter med lärosäten, konkurrens med andra arbetsgivare och pensionsavgångar. Det beskrevs också vara svårt att rekrytera personal till verksamheter som bedrivs dygnet runt, säger Katarina Sandberg.

Intresset för att söka varierar

Intresset för att söka hälso- och sjukvårdsutbildningar varierar. Höstterminen 2020 var det knappt två behöriga sökande per antagen till specialistsjuksköterskeutbildningen, vilket kan jämföras med läkarprogrammet som hade närmare sju behöriga sökande per antagen. Bägge utbildningar har dock en hög examensfrekvens.

– Kompetensförsörjning handlar inte enbart om att tillföra fler utbildade utan också om att fortsätta redan pågående satsningar för att attrahera, utveckla och behålla personalen och att använda medarbetarnas kompetens på bästa sätt, till exempel genom nya arbetssätt, teamarbete och digitala lösningar, säger Katarina Sandberg.