Stora brister i vården vid kronisk sjukdom
Socialstyrelsen har utvärderat hälso- och sjukvårdens följsamhet till rekommendationerna inom fem olika riktlinjeområden när det gäller årlig uppföljning av personer med kronisk sjukdom. I kartläggningen ingår sammanlagt drygt 30 000 personer med diagnostiserad epilepsi, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), MS, Parkinsons sjukdom eller psoriasis. Analysen har gjorts under en femårsperiod efter att patienterna fått sin första diagnos, och generellt finns skillnader i uppföljning av de olika sjukdomsgrupperna.
En stor avvikelse finns för patienter med Parkinsons sjukdom där endast sex procent av patienterna hade fått en årlig uppföljning hos läkare under den undersökta femårsperioden. För MS, var det endast en av tio patienter som fick ett årligt besök hos läkare.
– Att inte kontinuerligt följa upp personer med kronisk eller eskalerande sjukdom kan på sikt leda till ett ökat behov av fler vårdsinsatser. Det kan också vara så att behov av att ändra medicinering missas vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för patienterna, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.
Socioekonomi avgörande för om patienter följs upp
Utvärderingen visar också att det har betydelse i vilket socioekonomiskt område man bor. Personer i områden med goda socioekonomiska förutsättningar får fler uppföljningsbesök hos läkare än de som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Kroniska sjukdomar kan påverka munhälsan och därför är det extra viktigt att patienterna också besöker tandvården. Socialstyrelsen har därför även undersökt hur ofta personer i de här sjukdomsgrupperna faktiskt besöker tandläkare. De allra flesta – 70 procent – har besökt tandvården minst en gång under den undersökta femårsperioden.
– Men det betyder också att hela 30 procent inte har besökt tandläkare över huvud taget under samma period och en betydande andel av dessa är bosatta i områden med sämre socioekonomi, säger Tobias Edbom, utredare på Socialstyrelsen.
En av tre fick ingen uppföljning alls
Epilepsi är den vanligaste neurologiska sjukdomen och drabbar årligen omkring 5 500 personer. I Sverige finns omkring 81 000 personer med diagnosen och för dessa är det mycket viktigt med kontinuerlig årlig uppföljning för att kontrollera behandlingen, något som tydligt rekommenderas i de nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi.
– Men det är bara drygt 1 procent av patienterna som fått en uppföljning varje år under den undersökta perioden, 30 procent har inte fått något uppföljningsbesök alls, säger Tobias Edbom.
Socialstyrelsen menar att resultaten i utvärderingen till viss del kan ha påverkats av att uppföljning kan ha gjorts i primärvården eller digitalt och även covid-19-pandemin kan ha spelat viss roll. Vidare kan vissa patienter ha varit symtomfria en längre tid och inte bedömts behöva träffa läkare årligen.
– Men resultaten visar att det behöver ske en förbättring av hälso- och sjukvårdens insatser när det gäller återkommande uppföljningar, framför allt för de patienter som inte får någon uppföljning över huvud taget, säger Tobias Edbom.