Stora brister i vård och skola för barn som är placerade

Alla barn har enligt lag rätt till bästa möjliga hälsa och tillgång till utbildning. Trots detta visar rapporterna att barn som är placerade i många fall halkar efter sina jämnåriga.

– Barn i samhällsvård är en särskilt utsatt grupp. De har rätt till god vård och utbildning, men våra resultat visar att det fortfarande finns stora brister, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Risker i läkemedelsbehandling

Analysen visar att läkemedelsanvändningen ofta är omfattande hos barn som är placerade. Särskilt oroande är att många behandlas med flera läkemedel samtidigt, och vissa läkemedel förskrivs längre än rekommenderat.

– De får också oftare läkemedel från flera olika vårdgivare, vilket kan leda till otydligt ansvar, bristande samordning och sämre uppföljning. Det kan påverka både kvalitet och patientsäkerhet, konstaterar Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen har bland annat studerat förskrivningen av medel mot epilepsi, som ofta används i stämningsstabiliserande syfte. Där var förekomsten fem gånger så hög för unga kvinnor som var placerade jämfört med andra jämnåriga kvinnor. Resultaten visar också att barn och unga på institution förskrivs betydligt mer psykofarmaka än andra grupper. Främst gäller det flickor 13-17 år och unga kvinnor 18-20 år på HVB och SiS.

Dessutom visar analysen att antipsykotiska läkemedel främst används för andra ändamål än psykossjukdomar, som ångest, sömnsvårigheter och i stämningsstabiliserande syfte.

– Vi har tidigare pekat på att det finns en oroande förskrivning av antipsykotiska läkemedel i gruppen barn i samhällsvård, och att behandlingen riskeras att inte följas upp. Långa behandlingstider ökar risken för biverkningar, och läkemedelsbehandling måste också i varje fall alltid vägas noggrant mot risker och följas upp, säger Anne-Katrin Kantzer, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

– Utåtagerande beteenden, men även ångest och sömn, ska i första hand behandlas med andra vårdinsatser eller andra läkemedel utifrån bakomliggande orsak. Psykologiska och psykosociala insatser behöver i större utsträckning övervägas före eller parallellt med läkemedel.

Svaga skolresultat

Den andra kartläggningen visar på fortsatt stora utmaningar inom skolområdet. Knappt hälften av de barn som varit placerade i samhällsvård har gymnasiebehörighet vid 17 års ålder. Särskilt utsatta är barn som varit placerade på institution eller i annan kommun.

– Utbildning är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barns framtid. Att så många barn som är placerade lämnar grundskolan utan behörighet är mycket bekymmersamt, säger Sara Gustavsson Roxell, enhetschef på Socialstyrelsen.

Särskilt stöd räcker inte

Kartläggningen visar att barn som är placerade oftare får särskilt stöd i skolan än andra barn. Trots det förbättras inte resultaten i tillräcklig utsträckning. Endast 31 procent av 17-åringar som varit placerade och som fått särskilt stöd i grundskolan når gymnasiebehörighet.

– Det räcker inte att sätta in stöd – insatserna behöver följas upp så man vet att de ger resultat. Här finns ett tydligt utvecklingsbehov, säger Sara Gustavsson Roxell.

Båda rapporterna pekar på samma grundproblem: bristande samordning mellan olika aktörer. Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver arbeta tätare tillsammans för att möta barnens behov.

– Det krävs en mer sammanhållen och individanpassad vård och skolgång med kontinuitet för att ge dessa barn en reell chans till god hälsa och en bättre framtid, säger Björn Eriksson.