Statligt styrd tandvård kan bli mer effektiv och jämlik

Socialstyrelsen har undersökt hur staten helt eller delvis skulle kunna ta ett ökat ansvar för tandvården och lämnar förslag på områden för en fortsatt översyn på området. Det har man gjort genom en kartläggning av hur tandvården fungerar idag, samt genom att inhämta synpunkter från över 60 olika aktörer och intressenter inom tandvården.

I rapporten lyfts flera styrkor inom svensk tandvård. Munhälsan har under lång tid utvecklats i positiv riktning, patienterna är mestadels nöjda med tandvården och de flesta har förtroende för tandvårdspersonalen. Men det finns också flera utmaningar.

Tandvårdssystemets utformning är fragmentiserad och svår att förstå, och många går inte till tandvården fast de skulle behöva. Enligt det Nationella planeringsstödet 2025 har andelen vuxna (26–66 år) som inte gått till tandläkaren de senaste tre åren ökat i alla socioekonomiska områden. I områden med stora socioekonomiska utmaningar är andelen mindre än 50 procent.

– En utveckling av tandvårdssystemet är avgörande för att kunna bibehålla och utveckla en tandvård på lika villkor för hela befolkningen även i framtiden, säger Ida Nyström, projektledare på Socialstyrelsen.

Tandvårdssystem behöver ta hänsyn till omvärldsförändringar

Samtidigt sker förändringar i omvärlden som ger allt mer påtagliga utmaningar. Regionerna ansvarar för att befolkningen har tillgång till den tandvård de behöver, men många regioner får allt svårare att uppfylla det ansvaret och urbaniseringen förstärker problemen med regionala skillnader.

– Sverige har en åldrande befolkning och allt mer forskning visar på sambanden mellan munhälsa och allmänhälsa – tandvården behöver därför integreras bättre med hälso- och sjukvården och även omsorgen, säger Ida Nyström.

Allt fler betalar höga priser för sin tandvård

Idag råder stora skillnader mellan hur ersättningssystemen för hälso- och sjukvård och tandvård fungerar. Det finns ett referenspris, eller rekommenderat pris, för olika behandlingar men till skillnad från hälso- och sjukvården råder det fri prissättning i tandvården. Priserna för tandvård har under de senaste tio åren ökat vilket innebär att en större andel av patienterna betalar höga priser. Priserna är i genomsnitt högre hos privata vårdgivare, men både privata och offentliga vårdgivare tar allt högre priser än referenspriset.

– Det kan därför bli mycket kostsamt för vuxna patienter som jämfört med vanlig hälso- och sjukvård dessutom betalar det allra mesta ur egen ficka, säger Elisabeth Wärnberg-Gerdin, medicinalråd på Socialstyrelsen.

Tandvårdens ansträngda resurser behöver användas på rätt sätt

Tandvårdens resurser är ansträngda, och på många ställen råder det brist på personal. Samtidigt förekommer det att behandlingar, som inte rekommenderas i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer, ändå görs och debiteras för. Flera myndigheter framhåller också att tandvården inom flera områden är drabbad av välfärdsbrottslighet. Enligt Försäkringskassan och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, finns det ett samband mellan bidragsfusk och bristande patientsäkerhet.

Socialstyrelsen menar att utöver tillsyn och kontroll är en möjlig åtgärd att införa etiska principer som grund för prioriteringar i tandvårdslagen. Vidare att prioriteringar inom tandvården behöver vila på en vetenskaplig grund, där tandvårdens brist på evidens också är en central fråga när det gäller statens ansvar – här behövs stärkta förutsättningar för forskning och utbildning.