Socioekonomi har betydelse för hälsan
I årets rapport presenterar Socialstyrelsen för första gången data som analyserats utifrån Statistiska centralbyråns (SCB) regionala statistikområden.
– I tidigare års lägesrapporter har utbildningsnivå använts som ett mått på socioekonomi. Genom att analysera Socialstyrelsens data tillsammans med siffror från SCB kan vi nu på ett tydligare sätt se hur socioekonomiska faktorer hänger ihop med individers hälsa säger Anna Bredin, utredare på Socialstyrelsen.
Dubbelt så hög dödlighet
Resultaten visar att det finns stora skillnader i hälsa och tillgänglighet både över riket, mellan könen och bland boende i områden med olika socioekonomiska förutsättningar.
Av lägesrapporten framgår det att allt flera personer insjuknar och dör i sjukdomar som kan förebyggas. Risken att dö av dessa tillstånd är mer än dubbelt så stora för personer bosatta i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
En av förklaringsfaktorerna till de stora skillnaderna är att individers förmåga att ta till sig, förstå och använda sig av hälsorelaterad information, så kallad hälsolitteracitet, ser olika ut. Det kan till exempel handla om hur man själv kan ta hand om sin egen hälsa.
– Det är därför viktigt att vården beaktar patientens individuella förutsättningar så att hälsofrämjande och förebyggande behandling får effekt, säger Catrine Berglie, utredare.
Tydliga effekter av tidiga insatser och screening
Antalet som lever fem år efter att ha diagnosticerats med cancer fortsätter att öka tack vare tidigare diagnoser och effektivare behandling. Överlevnaden är högre bland kvinnor än bland män, men skillnaderna i överlevnad mellan könen minskar. Det är däremot stora skillnader mellan områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Högst överlevnad under 2017–2021 hade boende i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar och lägst de som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar.
Oroande utveckling av överbeläggningar
En annan utmaning för vården är att det i samtliga regioner saknas vårdplatser på akutsjukhusen. Tillgången till vårdplatser är mindre än behovet, vilket leder till överbelastade akutmottagningar.
– En konsekvens av att fler patienter vårdas på en utlokaliserad vårdplats är att antalet skador och vårdskador har ökat säger Catrine Berglie.
Mer från lägesrapporten
- År 2021 uppgick de totala hälso- och sjukvårdsutgifterna, inklusive omsorgskostnader per invånare till cirka 58 800 kronor. Det är en ökning med 4 procent jämfört med föregående år och 6 procent jämfört med 2018. I förhållande till BNP stod hälso- och sjukvårdsutgifterna för 11,3 procent 2021. I jämförelse med många andra OECD-länder använder Sverige en relativt stor andel av BNP till hälso- och sjukvård. Botande och rehabiliterande sjukvård står för mer än hälften av kostnaderna.
- Primärvårdens andel av regionernas sammanlagda kostnader för hälso- och sjukvård har endast ökat marginellt sedan 2018. Detta kan tyda på att regionerna saknar resurser för att kunna ställa om till god och nära vård. I en majoritet av regionerna har primärvårdens resursandel stått stilla eller till och med minskat.
- Förekomsten av karies hos 19- och 23-åringar ökade 2023, för första gången sedan mätningarna började. Mer än hälften av 19-åringarna har fått hål i sina tänder.
- Samtliga regioner erbjuder digital vård, men i varierande omfattning. Staten har ett viktigt ansvar att stödja utvecklingen och att möjliggöra återanvändningen av hälsodata.
- Användningen av AI i hälso- och sjukvården ökar, men utvecklingstakten varierar mellan regionerna. Det kan ha negativ påverkan på jämlikheten i vården. Det saknas en aktör med övergripande ansvar, som kan stötta regionernas AI‑användning från nationell nivå.