Socialstyrelsens dödsfallsutredningar visar ett 30-tal brister i samhällets skyddsnät

– Mycket mer kan och måste göras för att förebygga våld mot barn och våld i nära relationer, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Socialstyrelsen ska genomföra utredningar av vissa fall när exempelvis ett barn har blivit grovt misshandlat av en närstående eller har dödats eller när en vuxen person har dödats av en närstående. Den rapport Socialstyrelsen presenterar i dag rör 83 brottsoffer, 26 barn och 57 vuxna.

Många brister

I utredningarna identifierades ett 30-tal brister i samhällets insatser. Till exempel att socialtjänsten inte alltid inleder utredningar om barn trots allvarliga problem som kan föranleda åtgärder eller att man inte följer upp ett barns situation efter avslutad utredning. Likaså att varken hälso- och sjukvården eller socialtjänsten  frågar om våldsutsatthet, trots att en person kan ha berättat om en konfliktfylld relation eller om att partnern var aggressiv.

– Alla människor har rätt till ett tryggt liv utan våld. Det är viktigt att samhället gör sitt yttersta för att förhindra att dessa brott sker, konstaterar Moa Mannheimer, utredare på Socialstyrelsen.

Föräldrar bakom brott

När barn dödats är det i de flesta fall en förälder som begår brottet men det finns också barn som dödats av ett annat jämnårigt barn eller någon annan vuxen. Majoriteten av de vuxna som dödats eller utsatts för försök till dödligt våld är kvinnor. Oftast är en manlig partner eller tidigare partner gärningsperson, men det finns även män som dödats av en kvinnlig partner och fall där en person dödats av exempelvis sitt vuxna barn eller någon annan släkting.

– I de flesta fall där en förälder hade dödat ett barn fanns en oro hos exempelvis hälso- och sjukvården för familjens situation, ofta på grund av psykisk ohälsa hos föräldern, enligt Moa Mannheimer.

Omfattande samhällskontakter

Socialstyrelsens utredningar visar att många av brottsoffren och gärningspersonerna hade haft omfattande kontakter med olika samhällsaktörer, ofta kort tid före de aktuella brotten. Myndighetens förslag till åtgärder sammanfattas i fyra utvecklingsområden och handlar bland annat om att se till att de lagar och stödmaterial som finns  följs men även att metoder behöver utvecklas samt att samverkan mellan olika myndigheter förbättras.

– Det är ett gemensamt samhällsuppdrag. Det är avgörande att alla använder sig av den bästa tillgängliga kunskap som finns för att tillsammans stödja utvecklingen och täppa till luckor i samhällets skyddsnät, säger Olivia Wigzell.