Socialstyrelsen: Risk för demens kan påverkas
Demens är en kronisk sjukdom med dödlig utgång där den drabbades kognitiva förmågor successivt försämras. I Sverige finns i dag uppemot 150 000 personer med demenssjukdom och antalet beräknas ha fördubblats till år 2050. Det innebär stora utmaningar för vården och omsorgen de närmaste åren.
– Det växande antalet personer med demenssjukdom innebär ökade krav på vården och omsorgen. Därför behövs ett fortsatt strategiskt arbete även framöver, säger Frida Nobel, medicinalråd på Socialstyrelsen och ansvarig för arbetet med demensstrategin.
Socialstyrelsens nya underlag innefattar såväl kommunal hälso- och sjukvård och omsorg (särskilda boenden och hemtjänst) som hälso- och sjukvård och tandvård som bedrivs av regionerna. Prioriterat är att stärka samordningen och samverkan mellan de olika aktörerna med målsättningen att kunna erbjuda en bättre omsorg, vård och tandvård till personer med demenssjukdom.
Tidiga insatser kan påverka risk för demens
Forskning visar att cirka 40 procent av alla demenssjukdomar kan vara kopplade till livsstilsfaktorer som går att påverka. I Socialstyrelsens underlag lyfts möjligheterna med att förebygga risken för att utveckla demenssjukdom genom att jobba med livsstilsfaktorer. Ett exempel på detta är att arbeta enligt den så kallade ”Finger-modellen”.
– De fem levnadsvanor som modellen arbetar med är hälsosam mat, fysiska aktiviteter, kognitiv träning, sociala aktiviteter och att ha koll på värden som mäter hjärt- och kärlfunktioner. Eller enklare uttryckt; äter man bra mat, motionerar, utmanar sig kognitivt på olika sätt, umgås med kompisar och har koll på blodtrycket minskar risken att utveckla demenssjukdom via de påverkbara riskfaktorerna för demenssjukdom, säger Stefan Brené, utredare på Socialstyrelsen.
För att modellen framgångsrikt ska kunna tillämpas i större skala behöver den anpassas, testas och optimeras till lokala förhållanden men även till olika sociokulturella miljöer och såklart till den enskilde individens förutsättningar.
Nyheter inom diagnostik och läkemedel
Sannolikt finns också snart nya Alzheimerläkemedel tillgängliga i Sverige för patienter i tidiga stadier av sjukdomen. Dock är behandlingen resurskrävande och på grund av möjliga biverkningar behöver upprepade kontroller med magnetkameraundersökning göras, men där är resurserna redan mycket begränsade.
– I nuläget saknas kunskap om långtidseffekter av den nya generationens läkemedel och långtidsuppföljningar kommer att behövas, säger Stefan Brené.
De förslag på nationella satsningar inom demensområdet som finns med i underlaget till den nationella strategin från 2018 är fortfarande aktuella, enligt Socialstyrelsen, som också konstaterar att förbättringar redan gjorts inom flera prioriterade områden. Samverkan mellan hälso- och sjukvården och den kommunala omsorgen är på väg att bli bättre efter flera lagändringar och reformer som genomförts.
– Informationsöverföring har blivit enklare och införandet av en skyddad yrkestitel för undersköterskor kommer på sikt att höja kompetensen hos personalen, säger Frida Nobel. Men ännu har vi en god bit kvar på vägen mot det inkluderande och demensvänliga samhället.