Socialstyrelsen: Onödig och skadlig vård behöver fasas ut

För första gången har Socialstyrelsen undersökt om hälso- och sjukvården låter bli eller åtminstone håller på att fasa ut vårdåtgärder som i riktlinjerna fått den absolut lägsta prioriteringen ”icke-göra”. Det är åtgärder som det varken finns vetenskapligt stöd för, gör någon nytta för patienten eller kan vara direkt skadliga och dessutom är förknippade med höga kostnader.

– Svensk sjukvård står inför flera utmaningar och riskerar att inte räcka till för att ge god vård med hög kvalitet till alla patienter. Att helt onödiga åtgärder då används inom vården kan innebära att annan nödvändig vård och behandling trängs bort, vilket är oacceptabelt, säger Maria State, enhetschef på Socialstyrelsen.

Mycket stor risk för beroende

En av de sammanlagt elva vårdområden som Socialstyrelsen undersökt är vård vid depression och ångestsyndrom. Där konstaterar man att behandling av depression med ljusterapi, som inte bör ges, har vårdgivarna i de allra flesta av regioner slutat med. Men också att behandling med bensodiazepiner - där risken för beroende är mycket stor - fortfarande ges av en tredjedel av vårdgivarna.

– Drygt 4 000 patienter med ångestsyndrom behandlades 2021 med bensodiazepiner, vilket visar vikten av att fortsätta arbetet med att fasa ut behandlingen, säger Christina Broman, projektledare för utvärderingen.

Familjeterapi för behandling av lindrig till medelsvår depression är något som inte heller ska användas enligt rekommendationerna i de nationella riktlinjerna. Ändå används behandlingen av 37 procent av de vårdgivare som undersökts.

Färre platser på särskilda strokeenheter

Inom strokevården har professionen hörsammat de allra flesta av rekommendationerna med prioritet ”icke-göra” i de nationella riktlinjerna. Samtidigt finns det nu totalt sett färre vårdplatser som är specifikt inriktade på strokevård och rehabilitering för patienter som fått och överlevt en stroke.

– Vi har under en 20-årsperiod sett en kraftigt förbättrad överlevnad för strokepatienter. Ännu fler skulle ha kunnat överleva eller leva med färre funktionshinder om de fått vård på strokeenhet enligt riktlinjernas rekommendationer, säger Christina Broman.

För lite nytta för pengarna

När det gäller de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar har följsamheten överlag förbättrats över tid. Artroskopisk kirurgi vid artros eller misstänkt degenerativ meniskskada och smärta i knä är en åtgärd som inte ska utföras då den inte har bättre effekt än annan icke-kirurgisk behandling och dessutom är dyr. Under en 10-årsperiod har den typen av behandlingar halverats, men de regionala skillnaderna är stora och fortfarande används åtgärden ofta, i framförallt region Stockholm och Halland.

Viktigt att fasa ut åtgärder som inte bör göras

De nationella riktlinjerna finns nu inom ett 20-tal vårdområden och enligt Socialstyrelsen finns all anledning att ha ett mer aktivt arbete när det gäller att fasa ut åtgärder som inte bör göras. Att fasa ut dessa åtgärder kräver ett aktivt arbete och uppföljning och regionerna har en viktig roll i detta arbete.

– När vi frågat varför åtgärder som inte rekommenderas ändå används anger vårdgivare ofta individuella bedömningar och att patientens egna önskemål har betydelse. Därför är det viktigt att regionerna ser till att patienterna får den vård som rekommenderas i riktlinjerna och att informera om att en del åtgärder faktiskt är skadliga för hälsan, säger Maria State.