Socialstyrelsen: Anhöriga behöver bättre stöd

Att på olika sätt ta hand om sina nära och kära om de blivit sjuka, eller har någon funktionsnedsättning kan kännas meningsfullt, men det är även många gånger ett stort och tungt ansvar. Det kan innebära stora risker för den anhöriges hälsa. I förlängningen kan det leda till psykisk ohälsa och sjukskrivningar, och att de själva behöver hjälp av vården och omsorgen.

Men många anhöriga söker inte stöd för egen del. Det kan bero på bristande medvetenhet om sina egna behov, vilken rätt de har till stöd eller vart de kan vända sig för att få hjälp. Vården och omsorgen erbjuder inte heller alltid det stöd som anhöriga är i behov av.

Ett led i den nationella anhörigstrategin

Socialstyrelsen har nu tagit fram kunskapsstöd, med utgångspunkt i regeringens nationella anhörigstrategi, som ska hjälpa till att stärka anhörigperspektivet inom både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

– Det är viktigt att anhörigperspektivet integreras som ett förhållningssätt bland chefer och medarbetare inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Det innebär att familjen eller andra personer som är viktiga för den enskilde respekteras och synliggörs, och när det är möjligt görs delaktiga i vården och omsorgen, säger Anders Bergh, utredare på Socialstyrelsen.   

För att kunna integrera anhörigperspektivet i verksamheter behöver ansvariga politiker inom kommuner och regioner prioritera frågan. Detta har varit en återkommande synpunkt som lyfts från olika professioner inom vården och omsorgen under framtagandet av kunskapsstödet.

Viktig samhällsbärande funktion

För samhället betyder det arbete som anhöriga gör frivilligt mycket, inte minst för samhällsekonomin. Enligt en kostnadsanalys som gjorts av Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka, skulle det kosta hälso- och sjukvården och socialtjänsten 194 miljarder kronor per år att ersätta den vård och det stöd som närmare 1,2 miljoner anhöriga ger med offentlig vård och omsorg, om den skulle utföras av personer med lön som motsvarar undersköterskelön.

– Det bekräftar att den vård som anhöriga ger fyller en mycket viktig samhällsbärande funktion som innebär stora besparingar för den offentliga välfärden. Men det är de anhöriga som får ta konsekvenserna när situationen blir ohållbar. Det kan innebära både förlorad arbetsinkomst och försämrad hälsa. Det är därför jätteviktigt att vården och omsorgen förstår och möter anhörigas behov, säger Lisette Wahlroth, utredare på Socialstyrelsen.

Bygger på frivillighet

En grundläggande princip i regeringens nationella anhörigstrategi är att anhörigas vård och stöd ska ges frivilligt, något som i praktiken kan vara svårt att dra gränsen för då ansvar och engagemang påverkas av olika faktorer. Inte minst när gäller de anhörigas omsorg som ges inom äktenskap, samboförhållanden eller när det gäller föräldrarnas ansvar för sina minderåriga eller vuxna barn med särskilda behov.

– Det är inte ovanligt att anhöriga verkligen måste kämpa för att försöka få vården och omsorgen att ge insatser som de som står dem nära behöver. Och ändå kanske insatserna uteblir, säger Anders Bergh.

Socialstyrelsens kunskapsstöd till såväl ansvariga i kommuner och regioner som till handläggare och övrig vård och omsorgspersonal kommer att inom kort finnas tillgängliga på kunskapsguiden.se under temat Anhörigperspektiv inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.