Så har arbetet mot kriminalitet i utsatta områden stärkts med statsbidrag

Publicerad:
Socialstyrelsens uppföljning visar att statsbidraget för sociala insatser i utsatta områden på flera olika sätt har bidragit till att utveckla kommunernas brottsförebyggande arbete. Till exempel har det anställts 300 fältarbetare och satsningar har skett på utvecklat föräldraskapsstöd, fritidsaktiviteter, stöd i skolan och samverkan mellan socialtjänst, skola och polis.

Statsbidraget betalas ut på uppdrag av regeringen och har för 2022 fördelats mellan 28 kommuner som har minst ett utsatt område, enligt definitionen i polisens lägesbild 2021.

– För att långsiktigt minska kriminaliteten är förebyggande sociala insatser för unga avgörande. Det är också viktigt att samhället kommer in i ett tidigt skede för att hindra att barn och unga börjar begå brott. I redovisningen ser vi att statsbidraget till kommuner med utsatta områden bidragit till att kommunerna kunnat utveckla förutsättningarna för skyndsamma och samordnade insatser och använda statsbidraget till en rad olika brottsförebyggande insatser, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen.

Sammanlagt har Socialstyrelsen fördelat cirka 460 miljoner kronor, och större delen av detta (89 procent) har använts av kommunerna.

300 fältarbetare har anställts

Många kommuner har satsat på att arbeta mer uppsökande och relationsskapande med barn och unga. De flesta, 25 kommuner, uppger att de till exempel har utökat närvaron av fältarbetare eller motsvarande. Totalt har statsbidraget finansierat anställning av 300 fältarbetare, varav merparten var heltidsanställningar.

– Fältarbetare kan göra viktiga insatser för att tidigt upptäcka dem som är i riskzonen för en ogynnsam utveckling. Förstärkningen som nu gjorts har bidragit till att fältarbetarna kunnat utöka närvaron i de berörda områdena både dagtid och på kvällar och nätter så att barn och unga kan känna sig trygga och ha vuxna att vända sig till. Kommunerna uppger också att de satsat på andra trygghetsskapande åtgärder som trygghetsvärdar, ordningsvakter och föreningar och fastighetsbolag som gör trygghetsvandringar, säger Stina Isaksson, enhetschef på Socialstyrelsen.

Andra insatser är exempelvis satsningar på aktiviteter och mötesplatser för att bidra till en meningsfull fritid, och feriearbeten för att ge unga i riskzonen sysselsättning. Utöver det uppger 22 kommuner att de har utökat stödet till föräldrar och 21 att de har satsat på insatser för att stödja barn och unga att lyckas i skolan.

– Dessutom uppger alla kommuner att de använt medel för att utveckla en strukturerad samverkan mellan olika aktörer i lokalsamhället som skola, socialtjänst, polis och fritid kring barn och unga som hamnat i eller riskerar att hamna i kriminalitet, säger Sara Billfalk utredare på Socialstyrelsen.

Fler uppger att syftet har uppnåtts

Årets uppföljning visar att kommunerna generellt är positiva till statsbidraget och ungefär 90 procent av kommunerna bedömer att syftet med medlen uppnåtts, det vill säga att förstärkningen har bidragit till att minska risken för barn och unga att dras in i eller på annat sätt drabbas av kriminalitet. Det är en ökning jämfört med året innan då 73 procent svarade att syftet uppnåtts.

– Statsbidraget har bidragit till ett intensifierat brottsförebyggande arbete i kommunerna. Liksom föregående år framhåller kommunerna vikten av att erbjuda barn och unga i utsatta områden tillgång till fritidsaktiviteter, sysselsättning, stöd i skolan och individuellt stöd. Detta menar de har en positiv påverkan på skolresultat, upplevd hälsa och delaktighet i positiva sociala gemenskaper. Genom aktiviteterna kan kommunen också tidigt fånga upp barn och unga i riskzon och minska risken att de hamnar i destruktiva sammanhang och utanförskap, säger Stina Isaksson.

Som en del av uppdraget har Socialstyrelsen också gett stöd till kommunerna i genomförandet av satsningen på sociala insatser i utsatta områden. Det har till exempel handlat om att ta fram nytt kunskapsmaterial, sprida arbetssätt och metoder inom det brottsförebyggande arbetet och möjliggöra för kommuner att dela erfarenheter om samverkansformer mellan skola socialtjänst polis och fritid.

– Socialstyrelsen har också möjliggjort för kommunerna att få stöd för implementeringen kunskapsstödet med rekommenderade insatser som socialtjänsten bör erbjuda barn med normbrytande beteende och risk att återfalla i brott, säger Elisabet Sjöström, utredare på Socialstyrelsen.

 

Fakta

  • Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att administrera, fördela medel samt följa upp en satsning på sociala insatser för barn och unga i utsatta områden under åren 2021–2023. 
  • Statsbidraget ska gå till insatser i utsatta områden som syftar till att minska risken för barn och unga att dras in i eller på andra sätt drabbas av kriminalitet.
  • I årets rapport redovisas hur medlen fördelats, använts och vilka resultat som uppnåtts. Socialstyrelsen också gjort en analys av i vilken utsträckning genomförda insatser har bidragit till att uppfylla syftet med satsningen. Dessutom redovisas hur Socialstyrelsen arbetat med det kunskapsstödjande uppdraget till kommuner för hur de kan arbeta med det brottförebyggande arbetet med barn och unga.
  • 2024 publiceras en slutredovisning med uppföljning av hela satsningen.
Redovisning av 2022 års uppdrag om sociala insatser i utsatta områden

Kontakt

Olivia Wigzell, generaldirektör

Kontakt

Stina Isaksson, enhetschef
Telefon: 075-247 41 76

Kontakt

Sara Billfalk, utredare
Telefon: 075-247 34 10

Kontakt

Elisabet Sjöström, utredare
Telefon: 075-247

Kontakt

Joakim Hagelbäck
Telefon: 075-247 43 89