Rollatorn är det vanligaste hjälpmedlet visar ny statistik
Regioner och kommuner är skyldiga att erbjuda hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Nu har Socialstyrelsen för första gången samlat in statistik över personligt förskrivna hjälpmedel från hjälpmedelscentraler, syncentraler, hörcentraler samt ortopedtekniska avdelningar.
– Hjälpmedel kan förbättra livskvaliteten för personer med funktionsnedsättning på många sätt. Genom den här datainsamlingen får vi en bild av volymer och köns- och åldersfördelning för ett antal vanliga hjälpmedel, säger Almir Cehajic, enhetschef på Socialstyrelsen.
Kvinnor får flest hjälpmedel
Kvinnorna är i majoritet bland dem som får hjälpmedel förskrivna. I februari 2021 var det nästan 876 000 personer som hade fått ett hjälpmedel inom de största områdena, rörelse, kognition och kommunikation, varav 60 procent var kvinnor och 40 procent män.
Vanligaste hjälpmedlet var en rollator. Över 335 000 personer hade vid mättillfället fått en rollator, 66 procent var kvinnor och 34 procent män. Andra vanliga hjälpmedel bland kvinnor var manuella vårdarmanövrerade rullstolar, gåstativ, separata ställbara rygg- och benstöd för sängar, gåbord, tyngdtäcken samt kognitiva planeringshjälpmedel som personliga kalendrar och tidtabeller.
Bland män handlade det i större utsträckning om gåstolar, samtalsapparater, programvara för närkommunikation samt lyftar. Eldrivna rullstolar var också extra frekventa bland män. I gruppen 85 år eller äldre skrevs det ut 371 eldrivna rullstolar med manuell direktstyrning per 100 000 kvinnor och hela 969 per 100 000 män.
Regionala skillnader
Det finns även stora regionala skillnader. När det gäller exempelvis rollatorer hade flest fått hjälp i Norrbotten, 4 958 per 100 000 invånare medan Östergötland hade lägst antal, 1 014 per 100 000 invånare.
Framför allt är det äldre som får hjälpmedel. Totalt 71 procent av hjälpmedlen var förskrivna till personer från 65 år och uppåt, 23 procent till åldersgruppen 18-64 år medan de under 18 år svarade för 6 procent.
– Hjälpmedel för rörelsenedsättning, exempelvis rollatorer och rullstolar, dominerar i de äldre åldersgrupperna. I de yngre åldersgrupperna rör det sig oftare om kognitiva hjälpmedel som gör det lättare att förstå, minnas och hantera tid, allt från planeringskalendrar till programvaror och appar, säger Jeanette Adolfsson, utredare på Socialstyrelsen.
Avgifter varierar
Oftast tas inga avgifter ut, 56 procent av hjälpmedlen i kommunerna och 68 procent av hjälpmedlen i regionerna är utan kostnad för den enskilde. De avgifter man får betala varierar beroende på hjälpmedel och var i landet personen bor.
Nästan hälften av regionerna, totalt 9 av 21, tar till exempel ut en avgift för eldriven rullstol på mellan 100 och 1 150 kronor för personer över 18 år. I kommunerna var det kostnadsfritt i över hälften av dem som svarat, motsvarande 103 stycken. I övriga kommuner varierade avgiften mellan 80 och 1 500 kronor.