Psykisk ohälsa i barndomen kan få flera allvarliga konsekvenser i vuxen ålder
– Resultaten visar att det inte bara finns ett behov av förebyggande insatser utan även att efterföljande vård och stöd av dem som blir långvarigt sjuka är adekvat och präglas av långsiktighet, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.
Allt fler barn och unga vuxna diagnostiseras med depression och ångestsyndrom. Den kraftigaste ökningen har skett bland barn och i synnerhet bland flickor. Det finns flera tänkbara förklaringar till detta, till exempel en ökad benägenhet att söka vård, att vården blivit mer tillgänglig och förändringar i samhället som gett upphov till ökad stress och påfrestning med sämre psykiskt mående som följd.
Svårt på arbetsmarknaden
För att undersöka konsekvenserna av psykisk ohälsa har Socialstyrelsen följt upp barn i åldern 10–17 år och unga vuxna mellan 18 och 24 år som nydiagnostiserades med depression eller ångestsyndrom 2008. Detta har gjorts genom att hämta uppgifter från Socialstyrelsens nationella register men även uppgifter från SCB, Statistiska centralbyrån, från perioden 2009-2019.
Resultatet visar att den här gruppen hade svårare att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med unga som inte fått någon av diagnoserna. Det var även fler som fick sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning och ekonomiskt bistånd.
– Exempelvis var risken för att ha sjukpenning som inkomstkälla tre gånger så hög bland unga med depression eller ångestsyndrom jämfört med referensgruppen, säger Peter Salmi.
Låg utbildningsnivå
Det var även vanligare att man endast hade förgymnasial utbildning.
– En låg utbildning kan göra det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden vilket gör att en persons situation blir ännu mer bekymmersam, enligt Peter Salmi.
Studien visar också att risken för suicid var dubbelt till tre gånger så hög i den här gruppen. Det fanns även en ökad risk att dö av andra orsaker än suicid.
– Resultaten pekar på vikten av snabb, förtroendeingivande och professionell hjälp för unga som mår psykiskt dåligt och som visar varningssignaler för suicid, konstaterar Peter Salmi.