Pandemin har fortsatt stor påverkan på vården

För hälso- och sjukvården och tandvården har pandemin inneburit en balansgång mellan att ta hand om ett kraftigt ökat inflöde av patienter med covid-19 samtidigt som befolkningens övriga vårdbehov har behövt tas om hand.

– Det krävdes en snabb omställning för att kunna ta hand om ett snabbt ökande inflöde av allvarligt sjuka personer – och en sjukdom som det inte fanns tillräcklig kunskap om till en början. Det var en stor utmaning för vården, säger Christina Broman, projektledare för utvärderingen.

Samtidigt var det många som i början av pandemin avstod från att söka vård eller gick till tandläkaren för att de följde smittskyddsåtgärderna. Det gjorde att möjligheten att ta hand om det kraftigt ökade inflödet av svårt sjuka covid-19-patienter blev gynnsammare. Men behovet av vård upphörde inte utan sköts bara på framtiden och i stället uppstod ett uppdämt vårdbehov inom flera områden.

Minskning av vårdinsatser består

I rapporten redovisas hur rekommendationer och högt prioriterade åtgärder inom 15 nationella riktlinjeområden tillgodosetts. Många av dessa rör kroniska sjukdomar som astma och KOL, diabetes, endometrios och epilepsi, men också insatser efter stroke och hjärtinfarkter. Redan före pandemin var det inom flera av dessa områden som inte den vård som rekommenderas gavs i tillräcklig utsträckning – något som försämrats under pandemin.

– Det vi ser är att pandemin har inneburit att ett stort antal insatser som rekommenderas i de nationella riktlinjerna har minskat i Sverige, vilket vi kunde konstatera redan vid analysen som gjordes efter pandemins första år 2020. Och den minskningen består när vi nu utvärderat vården under 2021, säger Christina Broman.

Störst påverkan på regelbundna uppföljningar

Allra störst påverkan har pandemin haft på möjligheten att erbjudas regelbundna uppföljningar. Omkring 160 000 färre sådana vårdbesök har gjorts 2021 jämfört med hur det borde vara enligt det som anges i riktlinjerna. När det gäller tandvården har antalet som besökt en tandläkare för en basundersökning minskat med närmare en kvarts miljon patienter jämfört med före pandemin. Även om antalet personer som går till tandläkaren nu ökar är det framförallt åldersgrupperna under 70 år som inte längre besöker tandvården i samma utsträckning som tidigare.

Även om det går att se en återhämtning inom flera riktlinjeområden finns också flera där pandemin fortsätter att påverka vården. Och överlag visar utvärderingen på stora regionala skillnader. Akuta sjukdomstillstånd har ofta prioriterats och patienterna har då fått vård i tid och enligt gällande riktlinjer. Men när det gäller uppföljningsbesök och rehabilitering är alltså bilden delvis en annan.

– Vilken effekt covid-19-pandemin kommer att ha på vården på längre sikt är svårt att förutsäga - inte minst på grund av att pandemin ännu inte är över, säger Christina Broman.