Organ- och vävnadsdonation – alla kurvor pekar uppåt

Förra året blev 258 avlidna personer i Sverige organdonatorer som tillsammans med 100 levande njurdonatorer möjliggjorde 900 livräddande transplantationer. Det är det högsta antalet organdonatorer och transplantationer som noterats under ett år.

Såväl antalet avlidna som kunnat donera organ efter att hjärnans funktioner upphört (DBD) som antalet donatorer efter cirkulationsstillestånd (DCD) ökade under 2023. Antalet DCD-donatorer ökade med hela 45 procent jämfört med föregående år.

Kraftig ökning av genomförda lungtransplantationer

Antalet lungtransplantationer ökade med närmare 43 procent, från 60 till 86. Men även antalet patienter som fick en ny lever ökade, från 166 till 198. Den vanligaste organtransplantationen är njurar som också ökade under 2023, från 465 till 523 njurtransplantationer. Av dessa kom 100 njurar från levande donatorer.

- Det här är givetvis glädjande siffror och den positiva utvecklingen i Sverige beror på flera faktorer. Dels handlar det om hälso- och sjukvårdens intensifierade insatser, en fortsatt implementering av donationsmetoden DCD och den ändrade lagstiftningen från 2022. Samtidigt är behovet av organ fortfarande större än tillgången säger Anna Aldehag, enhetschef för Nationellt donationscentrum på Socialstyrelsen.

För att lyckas med visionen att de som behöver ett nytt organ också ska kunna få det är det enligt Socialstyrelsen viktigt att fortsätta stärka hälso- och sjukvårdspersonalens arbete med organdonation. Det gör myndigheten på flera sätt, bland annat genom att ta fram nationella handlingsplaner för organ- och vävnadsdonation samt ett lättillgängligt och digitalt kunskapsstöd om organdonationsprocessen.

Bristen på vårdplatser och personal har betydelse

Faktorer som kan ha en negativ inverkan på donationsutfallet är vårdplats- eller personalbrist. Det kan få konsekvenser för möjliga organdonatorer då bortprioriteringar vid exempelvis platsbrist innebär att livräddande transplantationer inte kan genomföras. Det behövs fler vårdplatser främst för patienter som behöver vård för sin egen skull men även för att kunna ta hand om möjliga organdonatorer och rädda fler liv. 

- Det har hänt att möjliga organdonatorer prioriterats bort, vilket leder till längre väntetider för patienter i behov av ett nytt organ eller till och med att patienten avlider i väntan, säger Anna Aldehag. 

Även vävnadstransplantationer ökar stort

I Sverige finns inte bara behov av organ utan även vävnader för transplantation. Vävnader som tas tillvara är framförallt hornhinnor, hud, hjärtklaffar, senor och lårben. Varje år behandlas tusentals patienter med mänskliga vävnadstransplantat från avlidna donatorer. Även här ökar antalet donatorer markant.

- Förra året ökade antalet huddonatorer med över hundra procent vilket såklart är mycket positivt. Det handlar exempelvis om möjligheten att kunna transplantera hud efter brännskador. Men för närvarande finns inget lager av hud i landet, vilket behövs om en god krisberedskap ska kunna upprätthållas, säger Anna Aldehag.

I dag saknas en nationell samordning och uppföljning vad gäller efterfrågan och tillgång på olika vävnader. Socialstyrelsen ser ett behov av att ha en nationell överblick där man kan se hur tillgången på vävnader ser ut i landet. Ambitionen bör också vara att Sverige på sikt ska bli självförsörjande på vävnader vilket inte är fallet idag.