Ökad brist inom flera av legitimationsyrkena i hälso- och sjukvården

Socialstyrelsen har kartlagt 22 legitimationsyrken och läkarspecialiteter genom att skicka bland annat arbetsmarknadsenkäter till regionerna, vissa privata vårdgivare och fack- och yrkesorganisationer och i år även till landets kommuner. 

– Syftet med rapporten är att skapa en helhetsbild av tillgång och efterfrågan inom hälso- och sjukvården. Det är viktigt att vi har en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning för att säkerställa en jämlik och patientsäker vård, säger Åsa Olsson, utredare på Socialstyrelsen.

Alla regioner hade brist på barnmorskor

Region Dalarna var den enda regionen som rapporterade att de hade samtliga 22 legitimationsyrkena samt läkare med specialistkompetens och specialistsjuksköterskor anställda inom sina verksamheter. Över hälften av regionerna, 14 av 21, uppgav att de hade brist inom hälften eller fler av de här yrkena.

Samtliga regioner redovisade brist på barnmorska, specialistsjuksköterska, läkare med specialistkompetens och röntgensjuksköterska. Andra yrken som merparten av regionerna hade för få av var biomedicinska analytiker, psykologer, sjuksköterskor och tandläkare och tandhygienist.

De främsta orsakerna till personalbristen uppgavs vara för få utbildade, hög konkurrens från andra arbetsgivare och pensionsavgångar.

–  Många samverkande faktorer påverkar tillgång och efterfrågan på personal. Det handlar om allt från att öka intresset för utbildningar och motivera studenter att slutföra dem till dimensionering av doktorand- och utbildningsplatser.  Konkurrenskraftiga anställningsvillkor, utrymme för karriärutveckling, specialisering och forskning är andra faktorer som bidrar till att legitimerad personal stannar och vill utvecklas inom sina professioner, säger Åsa Olsson.

Inom kommunerna finns totalt 12 legitimationsyrken representerade samt läkare med specialistkompetens och specialistsjuksköterska. De vanligaste yrkena är sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter. Det var också inom dessa yrkeskategorier som kommunerna uppgav att deras brister var som störst.

Mönstret kändes igen från den privata sektorn. Samtliga sju privata vårdgivare som svarade på enkäten uppgav att de saknade både läkare med specialistkompetens och specialistsjuksköterskor.

God tillgång internationellt sett

Utifrån ett internationellt perspektiv har Sverige ändå relativt god tillgång på sjuksköterskor och läkare. Bland OECD-länderna var det genomsnittliga antalet sjuksköterskor 8,8 per 1000 invånare under 2019, motsvarande antal i Sverige var 10,9.

– Det är dock viktigt att poängtera att eftersom hälso- och sjukvård är organiserad på olika sätt är det svårt att göra internationella jämförelser. Komplexiteten ökar ytterligare på grund av att hälso- och sjukvården i Sverige är decentraliserad och uppvisar stora regionala skillnader i bemanning och kompetens, säger Åsa Olsson.